Konkurrera inte!

av Christian Sundgren Forum 1985-09, sida 12-13, 22.05.1985

Taggar: Teman: ekonomi

ITFA TiRIMNAR

MICHAEL PHILLIPS

Michael Phillips har lanserat nya teorier om småföretagsamhet. Han har också skrivit tre böcker: The Seven Laws of Money (1974), Honest Business (1982) och Transaction Based Economics (1984).

KONKURRERA INTE — VÄX TILLSAMMANS!

Om du trodde att man måste ha mycket pengar för att starta en bra företagsamhet. Om du tror att det bara är de stora enheterna som hänger med i utvecklingen. Om du tror att framgång ligger i monopolisering av företagsidéer. Eller om du tror att det omgivande samhället är en bagatell för affärerna. Ja, då kan du lika bra ge upp dina affärsidéer, säger Michael Phillips. Dagens informationssamhälle ger den innovativa småföretagaren alla chanser — men verksamhetsmålen måste anpassas till dagens krav.

ichael Phillips är ett känt namn M bland moderna småföretagare p den amerikanska västkusten. Han var med och grundade ett nätverk, som samlar 650—700 företagare, och kallas Briarpatch Network — an association of friends of business. Det är faktiskt ett nytänkande gruppen står för! Åtminstone för alla dem som läst traditionell ekonomisk teori om priskonkurrens, profitmaximering och av tradition håller fast vid den.

— Ekonomisterna är efter sin tid. De är 200 år efter! Deras teorier gällde för en spik- och nålfabrik i England på 1700-talet, men har ingenting att göra med dagens informations- och teknologisamhälle, klämmer Michael Phillips till med.

Phillips teorier, som han presenterat i tre böcker, är en verklig hårddrabbning med traditionell ekonomisk teori. Skalekonomins fördelar och produktivitetsnyttan av de långa serierna tror inte Phillips på. Hans erfarenheter från dels stora företag och dels flera hundratal småföretag, säger honom snarast motsatsen: den lilla företagsenheten är effektiv, den kan lätt anpassa sig till snabb teknisk utveckling och fram för allt kan den få kundkontakterna att fungera. Och det ä 1 enligt Phillips avgörande för en framgångsrik företagsamhet.

Glöm Adam Smith — Pris- och vinstresonemanget utgår på samma sätt som Adam Smith från att det är spikar och nålar vi producerar. Med en så enkel produkt var faktiskt priset avgörandet ör producentens framgångar. Materialdeen i slutpriset var betydande, och man valde den spik man fick billigast. Alla spikar var mer eller mindre lika, oberoende av var man köpte dem.

I dag är situationen en helt annan, enligt Phillips. Det viktiga är det som ansluter sig ill produkterna och varorna på marknaden i form av service, reparationer och tillämpningsmöjligheter. Vem skulle nu köpa en persondator som saknar program och handbok? Michael Phillips betonar att i dag är det transaktionerna på marknaden, inte priset, som avgör en produkts efterfrågan.

— Priset är inte utan betydelse, men är inte avgörande nu när vi tagit steget in i ett tekniskt avancerat samhälle. Vid varje inköp måste man ju i dag fråga sig: får jag service, duger den el-standar jag har hemma, passar den i min omgivning, kan den repa reras, och kanske viktigast av allt: vern skall jag tillkalla, om produkten får något fel?

Ekonomin bygger på transaktioner, inte priset

Filosofin för de 650—700 företagarna inom Briarpatch-nätverket är att byta erfarenheter, kunskap och information. Det är förutsättningen för att du som småföretagare skall hänga med i utvecklingen. Och det måste du ju, för att inte behöva konstatera du investerat knappa resurser i föråldrad teknik.

— Priset är ett resultat av ett utbyte på marknaden. Men priset är bara en av de komponenter som ingår i en transaktion. De andra är information, service kvalitet, reparation och tillsyn, upplysning.

— När samtliga transaktioner beaktas i den ekonomiska teorin och politiken, kommer konkurrens och profit att ersättas av samverkan och service för konsumenten på företagsnivå, framhåller Phillips. — Bekymret för frågor om makt och ägande ersätts av hänsyn till sociala värden och hederlighet på det samhälleliga planet, filosoferar Phillips.

Briarpatch-principen: öppenhet, samverkan

Nätverket är till för att stimulera och hjälpa likatänkande företagare, dels för att klara sig i sin verksamhet och dels för att kunna samverka sinsemellan och utbyta erfaren heter. Nätverket samlar företagare som vill arbeta som självständiga innovatörer och som tror på sin verksamhet. De skall vara serviceinriktade, de skall ha glädje i sitt arbete, och själva leva enligt principen om att minimera resursutnyttjandet.

Öppenhet när det gäller finansiella frå gor, såsom bokföring, är det första medlemmarna går in för. Det är inte bara skat masen man öppnar bokföringen för, utan för de anställda, för kunderna, för leveran 9/1985 FORUN törerna och för alla andra som är intresserade. Ganska otroligt! Men såhär säger Sven Olmstead som arbetar i byggbranschen i Sverige (Stockholm), och som har kontakter till Briarpatch-gruppen — Det är många fördelar med att öppet visa affärsresultatet för kunderna. När de konstaterar att jag gjort en dålig affär, uppskattar de mycket mer det arbete mitt företag stått för. Dessa kunder återkommer alltid med nya hus- eller kontors- eller andra byggnadsprojekt. När jag gör en bra affär, visar jag upp den också. Och de kunderna kommer också snart igen med nya projektavtal. De räknar med att jag nu skall kunna erbjuda dem en förrmånligare offert, då jag gjorde pengar på det senaste projektet för dem.

Vad gör en företagare framgångsrik?

Det har visat sig att företagen inom Briarpatch-nätverket är framgångsrika jämfört med de amerikanska företagen i allmänhet. I USA är det få företag som lever längre än 3 år. Bara 20 procent klarar den gränsen. Men av Briarpatch-medlemmarna är det hela 90 procent som klarar den gränsen, och klarar sig bra vidare.

Vad är det då som avgör om en småföretagare blir framgångsrik — Ett företag som enbart ser till vinsten klarar sig inte. Vinsten är ingen guide för vad som borde göras. Avgörande är företagets relation till det omgivande samhället. Samhällets behov är faktiskt företagandets reella resurs. De företag som klarar sig, lyckas tillfredsställa alla de krav som ställs på dem från det omgivandet samhället. Och med det menar jag leverantörernas krav. De anställdas krav på utbildning, tillfredsställelse och produktivitet. Kommunens, stadens eller nationens intressen. Aktionärernas avkastningskrav. Och slutligen kundernas krav, t ex tekniska krav, konstaterar Phillips.

Om en företagare lyckas tillfredsställa alla dessa krav klarar han sig, Och han kan göra en vinst, men den skall delas med alla dessa intressenter.

Samverkan inte konkurrens

Den ekonomiska teorin säger ju att det är konkurrenskraften på marknaden som avgör framgången. Phillips talar ett helt annat språk — talar för öppenhet och utbyte av information — men det är ju som att ge bort sina bästa konkurrensfördelar — Vi har en mycket lång tradition av icke-samarbete. Alla skall vara ”sin egen”. Det är bara via staten och kyrkan som vi är beredda att hjälpa andra. Det är fel. Det är lika fel som Darwins teori om överlevnad för den starkaste. Det har alltid varit fel, men är det isynnerhet i dag i vår tekniskt avancerade värld. Samhället är så komplext att det i sig kräver mer och mer samverkan både socialt och ekonomiskt.

— Dethär är något jag tror ni kan bättre än vi, och som isynnerhet japanerna kan.

FÖRUN 2/1985

De känner en gemensam underliggande gemenskap, som stimulerar till samverkan och som främjar deras ekonomiska resultat. Men vänta bara — år 1990 biir det klart för alla att det komplexa samhället måste stöda en social samverkan för att det skall kunna fungera.

-— Inom Briarpatch har vi insett betydelsen av samverkan. Vi tvingar inte på någon vår företagssyn men de företagare som är med förstår att värdera högt service, kvalitet, öppenhet och ömsesidigt utbyte.

Framtidsmelodin: nätverk för småföretag

I amerikanskt perspektiv är det småföretag som hör till Briarpatch-nätverket. Medlemsföretagens årsomsättning varierar från 9 Mmk till 30 000 mk eller från ingen anställd till tiotals anställda. Till nätverket hör bagare, jurister, textilföretag, förläggare, designers och restaurangägare, för att nämna några

Kommer den framtida ekonomin att basera sig på småföretag — Företagsstorleken i våra samhällen avgörs av vårt sätt att samverka. Med dålig samverkan får vi de stora enheterna. Kan vi samverka bättre får vi fler småföretag. Vi har inte insett tillräckligt hur mycket effektivare de små företagen är jämfört med de stora. Vi lever kvar i tron att de stora produktionslinjerna ger ökad produktivitet, säger Phillips.

— Jag har själv arbetat som VVD vid Bank of California och har nu erfarenhet av ett hundratal mindre företag. Ju större organisationerna och företagen är dess

KOMMENTAR

Michael Phillips ekonomiska teorier och hans råd som företagskonsult gäller för Finland.

I vårt informationssamhälle blir kunskaper och kunnandet allt viktigare. Det gör enmansföretaget eller småföretaget starkare.

Det leger till det som Phillips betonar: att konkurrensen blir en mindre viktig drivkraft. Med ett individuellt kunnande blir det frågan om växelverkan och utbyte av kunskap. Ingen behöver konkurrera längre.

— Många företag i Finland upplever de ekonomiska förändringarna i dag med ångestkänslor. Det är fel. Ta förändringarna istället som en utmaning och skapa inte konkurrenssituationer i onödan.

Michael Phillips senaste bok Transaction Based Economics kommer att finnas på finska, om mina planer håller.

Kalevi Kopra, företagskonsult Oy Evolinc Ab, Esbo mer energi går det åt inom dessa enheter att försöka hålla samverkan igång inom dem.

Ju större företagsenheter, dess större diversifiering av resurser. I ett tekniskt avancerat samhälle blir det därför slösaktigare med stora ekonomiska enheter. Lösningen är samverkan mellan mindre enheter.

— Det gäller att hitta de rätta formerna för samverkan mellan mindre enheter eller grupper av företag. Och det har vi lyckats med inom Briarpatch. Nyckeln till framgång ligger i utbyte av information och värderingar, säger Phillips optimistiskt.

Exempel där öppenhet gett resultat — Det bästa exemplet jag kommer på är C-kasetten. De företag som försökte hålla sig på den marknaden med ett monopoltänkande har inte klarat sig. På 10 år har de försvunnit. Medan Phillips som gick in för öppenhet och spred sin teknik, klarade sig bra. Företaget skolade helt enkelt sina kunder och sina underleverantörer i sin teknik och gav ut produktionen på licensbas. Ckasetten blev en framgång.

Världen är så komplex att öppenhet och generositet är det som bäddar för framgång. Detta gäller isynnerhet för småföretagare. Är de öppna och generösa får de mera information och mera stöd. Därmed kan de i sin tur bättre tillfredsstälta sina kunders önskemål.

Råd till ekonomiska beslutsfattare

Michael Phillips har med andra ord en hel del att komma med, och har blivit en mycket anlitad konsult för företagare som vill följa med utvecklingen och inte missa de möjligheter vårt tekniskt högstående samhället ger dem. Jag passade därför på att fråga konsulten Michael Phillips vilka råd han skulle ge våra ekonomiska beslutsfattare när de utformar den ekonomiska politiken i dagens Finland.

— Stödet för samarbete mellan småtöretagarna hör till det viktigaste. Stöd företagare som är öppna och som är villiga att utbyta ekonomisk information — det är basen för företagarsamarbetet.

— Socialpolitiken och -utgifterna inom företagen skall alltid beaktas som en ekonomisk resurs. Om företagen skolar sina anställda, är det inte en kostnad för samhället, utan en kapitalinvestering! Om man hittar nya bättre transportlösningar, bättre miljöskydd, då är det fråga om en vinst för samhället — inte en kostnad — Småföretagsamheten bör stödas, och stödas så att småföretagen kan förbli små.

Michael Phillips ser vårt utvecklade samhälle som en organisk helhet. Med den utgångspunkten blir växelverkan mellan alla parter i samhället avgörande för utvecklingen och levnadsvillkoren.

Vi är måna om att kalla Finland högutvecklat — borde vi inte då vara beredda att byta ut konkurrens och tävlan mot samverkan och utbyte?

Christian Sundgren 13