Konstruktioner i stål försnabbar byggnadsprojektet
av Bjarne Nyman Forum 1988-06, sida 08-09, 31.03.1988
Taggar: Teman: byggbranschen
Konstruktioner i stål försnabbar byggnadsprojektet
Stomkonstruktioner i stål väntas öka inom höghusbyggandet under de närmaste åren.
I år kommer marknadsandelen i vårt land att uppgå till cirka tio procent, medan stålbyggandets andel för två år sedan låg på sex procent.
Den främsta orsaken till det ökade intresset för stål som stommaterial är byggnadstiden, som i de flesta fall kan förkortas betydlig 8
Byggnadsaktiebolaget Ahtis affärscentrum Koskikeskus i Tammerfors — som öppnades senaste vecka — är den största affärsbyggnaden med stålstomme som byggts i Finland. Centret har designats av arkitektbyrån Antti Tähtinen.
Text: Bjarne Nyma byggnadstiden stora slantar, eftersom löneutgifter kan bytas ut mot hyresintäkter eller intäkter för såld lokal. De blivande lokalinnehavarna är givetvis också de intresserade av att få ta nya utrymmen i bruk så fort som möjligt. Det finns exempel på att byggnadstiden har kunnat förkortas med upp till en fjärdedel, när stålstommar används.
F> byggherren innebär den förkortade
F Stål mera flexibelt
Stomkonstruktioner i stål uppges även ge större flexibilitet beträffande användninge | av de inre utrymmena. Det innebär blan annat att de enskilda våningarna i byggnaden inte behöver vara helt färdigt planerade, när byggnadsarbetet inleds. Med stål som stommaterial kan till exempel mellanväggar enkelt ändras i ett senare skede, VVvS-planeringen och elplaneringen kan ändras efterhand, 0 sv.
Flexibiliteten bygger på att stålkonstruktionerna kan förverkligas med något större spännvidd än om betong används.
Möjligheterna att ändra på våningsplaneringen i ett senare skede än normalt gagnar främst dem, som skall använda byggnaden. Normalt är inte alla blivande lokalägare och hyresgäster ”bokade” när byggnadsarbete na inleds, och byggherren känner inte till de specifika behoven hos blivande innehavare av lokaliteterna.
Stålet ger flexibilitet, eftersom de inre u rymmena i stora komplex kan byggas som moduler. Väggar kan tas bort och läggas till, eftersom det inte behövs tunga mellanväggskonstruktioner. Kabeldragningar kan ändras utan större besvär, vilket är speciellt viktigt i moderna kontorshus med krav på till exempel fungerande datatrafik inom huset.
Ett nytt materialalternativ
Vid PPTH-Norden i Peräseinäjoki, som är landets största stålbyggare, är man givetvis tillfreds med den ökande användningen av stål i stomkonstruktionen, men betonar samtidigt att stålet i främsta rummet skall ses som ett nytt materialalternativ.
— Stålet har vissa fördelar, men kan inte konkurrera ut betongen, eftersom betong alltid behövs för att bygga höghus, oberoende om de är kontorshus eller bostadshus. Det ändamål som stålet lämpar sig för, dvs stommen, utgör i alla fall bara en liten del av de totala byggkostnaderna, normalt S—10 procent, uppger Timo Saarinen vid
BYGGFORUMRSS
Användningen av stålstommar är av förhållandevis ungt datum i Finland. Under 70-talet byggdes två sådana byggnader, Neste-skyskrapan på Kägeludden i Esbo, och Rautaruukkis huvudkontor i Brahestad. Det stabila priset på stål har givetvis även påverkat utvecklingen.
Exempel på moderna stålkonstruktioner, där PPTH stått för stålsidan är bland andra Koskikeskus och Citymarket i Tammerfors, och Puolimatkas nya kontorshus i Myrbacka.
Betongen står si trots stålframgången Stomkonstruktioner i stål är lätta i förhållande till alternativen, och kräver mindre utrymme. De går lätt att transportera på byggplatsen och kan monteras även på trånga
Peräseinäjoki ämbetshus, ett av PPTH:s uppmärksammade projekt, torde vara världens första ämbetshus I stål. Den av arkitekt Antti Katajamäki designade byggnaden har stålstomme, som gjort det lätt att förverkliga lösningar som glasväggar och vitriner.
platser, till exempel i miljökänsliga kvarter i gamla städer. Stommens relativt låga vikt inverkar givetvis även på grundarbetena, som oftast blir billigare än med andra material stommen.
Vid Betongindustrins centralorganisation har man noterat ökningen av stålanvändningen i stomkonstruktioner, men är inte särskilt oroad.
— Stora stomkonstruktioner i stål är även stora betongförbrukare, Till exempel Koskikeskus i Tammerfors, som för tillfället är stålbyggandets flaggskepp, är samtidigt det största byggnadsprojektet för färdigbetong, som någonsin genomförts i Tammerfors-trakten, säger Eero Kilpi vid Betongindustrins centralorganisation.
Stålåtgången I stomkonstruktionerna i Koskikeskus är ca 1400 ton, medan åtgången av färdigbetong är ca 36 000 kubikmeter.
Stålkonstruktionernas låga vikt i jämförelse med betong är enligt Kiloi en sak som till fullo kan utnyttjas bara i undantagsfall. För kontorshus och andra höghus i stadsmiljö saknar den låga vikten betydelse för grundarbetena, eftersom husen normal konstrueras med bilparkering under markytan, utrymmen som även är tänkta att utnyttjas som befolkningsskydd.
— Stål och betong har alltid gått hand, även när det gäller ”rena” betongkonstruktioner, eftersom otroligt stora mängder stål används som armering i betongen. När stål används I stomkonstruktionerna måste stålpelarna i vilket fall som helst av brandtekniska skäl fyllas med betong, det är alltså bara skalet som är av stål, påpekar Eero Kilpi.
Den största effekten av stålökningen kommer enligt Kilpi att drabba tillverkarna av betongbalkar och bjälklag.
— Men det är inte fråga om någon utmaning, utan kanske närmast en imagefråga.
Utvecklingen i Finland och de övriga nordiska länderna mot ökad användning av stål Som stommaterial följer trender som pågått en längre tid i främst USA och Mellaneuropa. I till exempel Franrike och Förbundsrepubliken Tyskland används stålstommar i cirka 30 procent av alla höghus. I Norden har stålkonstruktioner blivit mycket populära lokalt, till exempel inom Stor-Stockholm. LJ
