KOP:s svåra position

av Janne Salonen Forum 1995-02, sida 10-11, 16.02.1995

S-E-Banken öppna fortsättning från föregående sid kan anses lönsamma för Enskildas kontor i Finland — Våra kunder är få och rätt så homogena, det är svårt att kategorisera dem. Vi strävar till att sälja produktpaket som gynnar både kunden och oss…en sak som alltid varit lönsam för banker är valutahandeln, men där är ju riskerna också stora.

Grönbärj anser att myndigheterna bemött den nya banken väl. Enskildas nuvarande och potentiella kunder har naturligtvis välkomnat ökad bankkonkurrens. Om de lokala konkurrenterna kommenterar Grönbärj — Vi har också blivit väl bemötta av våra konkurrenter. Då de första utländska bankerna kom till Finland för 10-15 år sedan bemöttes de hårt. De gamla bankerna försökte konkurrera ihjäl dem. Idag är konkurrensen mera hederlig.

Det hårdnande bankingklimatet kommer bankkunderna till godo. För de finländska bankerna innebär det ytterligare effektivering av verksamheten.

— Vi konkurrerar inte endast med finländska affärsbanker. Samma produkter erbjuds också av utländska banker, dels av dem som finns etablerade i Finland såsom Banque Indosuez och Citibank, och dels av de ickeetablerade, säger Grönbärj.

Ledande bank i Finland målsättning

Målsättningen för Enskildas etablering är att inom fem år vara en av de ledande bankerna i Finland inom segmentet storföretagsbank. Grönbärj säger att en finländsk affärsbank har en viss fördel med att göra affärer i Finland med ett kontorsnät med 400 kontor, mot Enskilda som endast har ett. Men samtidigt måste man komma ihåg att bakom detta kontor står en arsenal av tillgångar nästan hälften större än hos den största finländska affärsbanken.

— Vi har fin utsikt till Uspenskijkatedralen, säger Grönbärj då han ser ut genom sitt fönster i sitt jugendrum ritat av Eliel Saarinen.

Skandinaviska Enskilda Banken verkar köra med samma koncept som hemmai Sverige: en exklusiv men diskret närvaro. “Hemma i Sverige” är dock fel — idag är även Helsingfors “hemma” för Skandinaviska Enskilda Banken. 10

KOP:s chefdirektör Pertti Voutilainen har haft en tung marsch, som inte blir lättare av att förvaltningsrådet trampar honom på tårna.

KOP:s svår (Och vem bestämmer i huset?)

Janne Salonen

Den bistra verkligheten är att KOP-koncerne är ett företag i en djup och svår kris. Det är en öppe fråga om KOP kommer att existera länge t rande bar ris

I nuva estalt. Det betyder dock inte någon omedelför en krasch. Men KOP är så försvagat a sin långa och svåra förlustperiod att dess fortsatta konkurrenskraft som självständig bankkoncern kan ifrågasättas, trots att aktieägarna satsat 3 miljarde örlusten 1994 uppgick till ca 1,85 miljarder mark, och koncern ledningen förutspår att banken skall göra ett plusresultat för 1995. Detta måste banken göra för att kunna betala ränta på statens kapitalstöd: eljest har staten rätten (men ej skyldigheten) att konvertera stödet till aktier, varvid staten skulle bli ägare till ca en tredjedel av KOP. Detta vore knappast en katastrof för KOP, snarare tvärtom: förtroendet för banken skulle snarare stärkas än försvagas därmed.

Minst lika sannolikt som ett plusresultat är dock att KOP även för år 1995 kommer att uppvisa en avsevärd förlust (dock knappast längre någon miljardförlust). inte minst eftersom banken fortfarande har en stor portfölj “non-performing loans”, krediter på vilka banken inte erhåller ränteintäkter. En stor del av de nämnda kredilerna, på sammanlagt ca 7 miljarder mark, måste nämligen avskrivas under årets lopp, och nya kan tillkomma. KOP-ledningens uttalade förhoppning har varit att genom realisationsvinster kunna förbättra resultatet så att ett plusresultat uppnås. Det är dock mycket osäkert om denna förhoppning ka färskt kapital i sin ba infrias. Dels är det lättast sålda redan sålt, och det som är kvar består mest av fastighetsinnehav. Förhoppningar om stora värdeökningar på fastigheler underinnevarande års lopp kan nog skrinläggas, eftersom de stigande räntenivåerna globalt (där även Finland måste följa med) betyder att vår fastighetsmarknad med all sannolikhet kommer att förbli deprimerad under hela detta år. Samma räntetrend medför även en snabbt sjunkande barometer på de internationella — kapitalmarknaderna, som redan tagit sig uttryck i krisen i Mexiko och i nedklassningen av Sveriges kreditvärdighet, och i denna miljö ökar också riskerna drastiskt för nya förluster.

Arbetsmoralen inom KOP kan inte heller vara den bästa: mor chefdirektör Pertti Voutilainens vilja har förvaltningsrådet från direktionen entledigat administrative direktören Pentti Rissanen. Det verkar som om banken i allt högre grad i själva verket styrs av de starka männen i förvaltningsrådet, Repola-chefen Tauno Matomäki och Pohjola-chefen Yrjö Niskanen. Dessutom har banken aviserat en personalminskning på ytterligare 1 500 an ställda, av vilka en del måste verkställas genom uppsägningar. Inte heller detta är ägnat att förbättra andan inom banken. Måhända Voutilainen blir den som får bära skulden för förlusterna, trots att förvaltningsrådets starka män kanske spelat en större rolli deras uppkomst.

Det vore i Finlands intresse ifall de rykten som nu går orm KÖOP:s sammanslagning med någon annan av de ledande affärsbankerna, Postbanken eller Unitas, skulle besannas. KOP:s situation är nämligen det största enskilda hindret för den lagstiftning som skulle begränsa det nuvarande 100-procentiga depositionsskyddet från statsmaktens sida, varigenom nya kostsamma bankkriser av SCAB-sparbanksgruppens slag kunde kanske undvikas, eller åtminstone kostnaderna för skattebetalarna begränsas. Inte heller de andra bankerna kanske ännu klarar av en sådan lagstiftning, men problemet för KOP:s del är att det kan dröja flera år innan banken är tillräckligt robust för att klara av en sådan förändring.

.””

Ac kollegan, Unitas-bankkon cernen uppvisade en storförlust för 1994, på ca 1,3 miljarder mark (den “verkliga” förlusten var dock “bara” 0,8 miljarder, eftersom förlustsiffraninkluderar en reservering för framtida kreditförluster på 0,5 miljarder). Trot detta är Unitas-koncernledningen trovärdig då den förutspår en vinst för 1995. Aven här kan det komma obehagliga överraskningar.

En central faktor är att de prospektiva kreditförlusterna är mycket mindre: Unitas non-performing loans är sammanlagt två tredjedelar av KOP:s. Också övriga inkomster har ökat kraftigare än hos kollegan.

F; affärsbankernas del kan den största enskilda risken nu ligga i en möjlig kraftig nedklassning av finska statens kreditvärdighet. Detta är en sannolik utveckling, ifall nästa regering misslyckas med att kraftigt skära ner budgetunderskottet i 1996 års budget. En sådan nedklassning, som mycket väl kan medföra att Finland i praktiken förlorar all kreditvärdighet, skulle kraftigt försämra bankernas situation.

På längre sikt hotas affärsbankernas lönsamhet av den ökande konkurrensen från i synnerhet de stora svenska affärsbankerna Svenska Handelsbanken och S-E-Banken vilka nu starkt har etablerat sig i Finland, och ser Finland som “hemmamarknad”.

I synnerhet de stora exportföretagen är numera 1 praktiken helt oberoende av våra egna affärsbanker, åtminstone så länge vädret är vackert, och det verkar som om kreditgivning och finansiella tjänster överlag dels till mindr och dels medelstora företag och till hushållen i allt högre grad vore våra affärsbankers huvudsakliga verksamhetsområde. Också detta verksamhetsfält borde kunna vara nog så lönsamt (som Ålandsbanken har visat).

När det gäller storföretagens kapitalbehov i världen överlag, spelar bankernas kreditgivning en allt mindre roll: för sina kapitalbehov anlitar företagen i allt högre grad kapitalmarknaderna direkt, med hjälp av de etablerade globalt verksamma finanshusen. I finanshusens globala serie återfinns inte ett enda europeiskt namn: samtliga är amerikanska. Bland de ledande namnen kan nämnas Goldman Sachs, Salomon Brothers och Morgan Stanley. Våra affärsbanker kan inte hoppas kunna konkurrera med dem på deras eget område: staters och storföretags globala kapitalbehov. Våra affärsbanker har dock fortfarande en möjlighet att konkurrera om våra storföretags övriga, mera rutinmässiga finansiella tjänster.

Detta betyder att affärsbankernas roll och betydelse i det finländska affärslivet håller på att minska. Affärsbankerna är inte längre de maktcentra detidigare har varit: detta gäller kanske i synnerhet KOP, som numera närmast själv kommenderas av storaktieägarna (främst Repola och Pohjola) i stället för tvärtom, som tidigare var fallet. &

Ge oss arbetsglädjen tillbaka.

Därför Ingberg.

Det är hög tid att säga rent ut att en större arbetsinsats skall ge mera pengar i fickan och att utbildning skall belönas. Därför bör inkomstskatten sänkas. En sänkt inkomstskatt minskar fusk och svartjobbande och ger därmed staten mera inkomster.

Mikael Ingberg är bestämd — sänk inkomstskatten.

Därför väljer vi Ingberg.

Vi litar på Ingberg:

EDWARD ANDERSSON, professor, Helsingfors Universitet, Grankulla — Mikael Ingberg har en god kännedom om våra skatter. Han har suttit med i viktiga beredningsorgan och han har kommit med många kloka synpunkter.

RALF BACKMAN, biträdande överläkare, Karis — Mikael Ingbergs rötter finns i Västnyland. Han har en gedigen kunskap i ekonomiska frågor och en sund syn på hur skattepolitiken borde förnyas.

GUJE SEVON, professor, Svenska Handelshögskolan, Grankulla — Utvecklingen av dagens samhälle är beroende av ekonomisk kunskap. Det krävs också förmåga att se de stora perspektiven och att kunna förutse den kommande utvecklingen. Mikael Ingberg har den förmågan.

BERNDT LÅNGVIK, direktör vid Kommunförbundet, Borgå Ik — Det kommer att vara nödvändigt med ormprioriteringar inom den offentliga sektorn. För att kunna göra riktiga bedömningar behövs ekonomiskt kunnande i riksdagen. Mikael Ingberg har detta kunnande.

Mikael Ingberg är 43 år och trebarnsfar. Han har doktorerat i nationalekonomi i USA och arbetar som forskningschef vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut i Esbo. Han är en anlitad expert i ekonomiska frågor.

Också därför väljer vi Ingberg. Får vi också dig med ”En kompetent karl.”

En åsikt som delas av de flesta som känner honom.

Insikt, iver & integritet. Riksdagsval -95. Svenska folkpartiet Nyland.

11