Krig eller fred har ofta hängt på en skör tråd

av Henric Borgström Forum 2021-01, sida 26-27, 04.02.2021

Beslutsvånda har uppenbarligen ett flertal politiska ledare drabbats av när de stått inför valet mellan krig eller fred – så även Stalin innan han den 28 november 1939 inledde Sovjetunionens anfall mot Finland. Det framgår tydligt i den kartläggning av uppspelet till tio svåra internationella konflikter i boken med just titeln ”Krig eller Fred”. Boken är skriven av Sveriges meste diplomat Örjan Berner.

Örjan Berner visar konkret hur den sovjetiska regimen under tre månader försökte få den finländska regeringen under statsminister Aimo Cajander och utrikesminister Eljas Erkko att gå med på landavträdelser, huvudsakligen Karelen. Men förhandlingsrundorna med Juho Paasikivi och Väinö Tanner från finsk sida gav inte ryssarna önskat resultat, de ”halsstarriga finnarna” var oböjliga, skriver Berner.

Berner har givit ut flera böcker, till exempel den uppmärksammade ”Härskarna i Kreml. Från Gorbatjov till Putin”, där Berner på ett levande sätt beskriver när Sovjetunionen imploderade. Berner var nämligen ingen vanlig skrivbordsdiplomat. Med ryska språkkunskaper sprang han runt och avlyssnade flera dramatiska möten.

I den nya boken visas upptakten till tio olika krig de senaste drygt hundra åren. Flera hade lika väl kunnat avblåsas innan de bröt ut, andra inleddes med katastrofala följder särskilt för angriparna. Krig eller fred har ofta hängt på en skör tråd.

Inga tvärsäkra svar. Finland är djupt involverat i de två första av Berners kapitel. Förutom vinterkriget skriver han också om det inställda flottkriget 1914 mellan Sverige och Ryssland, då ryssarna misstänkte att Sverige skulle slå följe med tyskarna och försöka ta tillbaka trakten kring Åbo och områden längs Finska viken. Särskilt intressant är att Örjan Berner inleder kapitlen med att ställa ett stort antal frågor om vilka bevekelsegrunder de högsta makthavarna kan ha haft och de restriktioner de var omgärdade av.

Berners förmåga att bena ut komplicerade konflikter är slående. Han ställer genomgående frågor utan att vara tvärsäker på svaren, en fröjd för läsare med krav på intellektuellt förhållningssätt. Kapitlet om vinterkriget 1939–40 inleds med: Vilka avsikter hade Stalin? Var han beredd sluta avtal med finländarna senhösten 1939 och nöja sig med de landvinningar det kunde ge? Eller var hela förhandlingsspelet en chimär medan angreppet förbereddes?

Finland var strategiskt beläget för Sovjetunionen blott omkring 30 kilometer från Leningrad som skulle kunna beskjutas med tungt artilleri. Där fanns också landets då enda hamn mot Östersjön och en tredjedel av dess militära industri.

Stalin kallade Leningrad för Sovjetunionens andra huvudstad. Ryssarna betraktade Finland som vän till Hitlers Tyskland. Stalin var skeptisk till finländska regeringens tal om strikt neutralitet. Samtidigt fanns i Sovjetunionen en utbredd önskan om att kunna kontrollera vad tsarväldet tidigare hade gjort.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen.