Krig och fred

av Johan Svenlin Forum 2007-06, sida 21-23, 18.06.2007

Taggar: Personer: Kjell Magne Bondevik Orter: Norge Teman: krig

Norges förre statsminister KJELL MAGNE BONDEVIK är den senaste i raden av politiska ledare som blivit fredsarbetare på heltid. I ryggen har han det norska näringslivet.

JOHAN SVENLIN TEXT I OSLO HEIDI BACKAS FOTO

Förlusten i norska Stortingsvalet hösten 2005 var en lättnad för sittande statsministern och kristdemokraten KJELL MAGNE BONDEVIK. Äntligen kunde han hoppa av det politiska ekorrhjulet och ägna sig åt sin dröm —- ett institut för fred och mänskliga rättigheter.

”Efter många år i politiken hade mitt intresse för internationella frågor vuxit. Jag blev allt mer engagerad i de fattigas och förföljdas situation, och ville ägna mig åt det arbetet när jag slutat med politiken”; förklarar Kjell Magne Bondevik.

Förra året i augusti invigdes THE OSLO CENTER, med avsikt att föra Norges stolta tradition av fred och mänskliga rättigheter vidare. Omringad i Oslos lummiga ambassadkvarter Gimle av Indonesien, Iran, Egypten och Sydafrika har Kjell Magne Bondeviks institut slagit sig ner bland internationella grannar. Kan INTERVJU

Kjell Magne Bondevik Född:1947.

Utbildning: Teologie kandidat 1975 och prästvigd 1979:

Familj: hustrun Bjerg, de vuxna barnen Bjarn, Hilde gunn och John Harald.

ske inte de länder som gjort sig mest kända för fred och mänskliga rättigheter, men grannsämjan verkar vara god.

Veckan innan Forums besök på Oslo Center i slutet på maj har Kjell Magne Bondevik mött Irans förre president MOHAMMAD KHATAMI i en debatt på ett uppmärksammat seminarium om demokrati, mångfald och extremism.

”Diskussionen var skarp men konstruktiv. Det fanns mycket som vi var oeniga om, bland annat kvinnors rättigheter i samhället, men vi tror att det lönar sig att föra dialog snarare än att söka konfrontation. Avsikten med dialog är inte att alla ska bli eniga, utan att öka förståelsen och respekten för motpartens uppfattning”

Bekämpar korruption. Bakom många av de konflikter och orättvisor so finns i världen ligger ekonomiska orsaker.

”I många länder är den ekonomiska makten i händerna på några få. Vi vet att den fattiga majoriteten ofta hålls nere avsiktligt, bland annat med hjälp av korruption. Det är viktigt för fredsarbetet att sprida den ekonomiska makten”

Han anser att de nordiska länderna kan motverka snedfördelningen med ett antal åtgärder. Våra länder bör ligga högt när det gäller bistånd, främst till de två grundpelarna hälsa och utbildning. De bidrar till att utveckla hela samhällsstrukturen.

”Med god hälsa och utbildning kan alla delta i det ekonomiska livet, vilket är en förutsättning för rättvisa och välfärd.”

Det andra området där de nordiska länderna bör gå i täten är att utveckla en rättvis internationell handel. Bondevik beklagar att WTO-för EB handlingarna råkat ut för bakslag p sista tiden.

”U-länderna bör få tullfri tillgång med sina produkter till de rika ländernas marknader, men det gäller också att investera i u-länder så att de kan producera varor som håller för internationella krav”

Oslo Center är en nordisk pionjär vad beträffar finansieringen av verksamheten. I stället för statliga pengar har Kjell Magne Bondevik samlat ihop fjorton norska storbolag som förbundit sig att stöda institutet i fem år framåt.

När sponsormodellen presenterades i början av förra året, blev Kjell Magne Bondevik själv anklagad för korruption. Bland donatorerna finns AKER, ORKLA, HYDRO och STATOIL och kritiker ansåg att Bondevik utnyttjat de kontakter till näringslivstoppar som han skapat under sin tid som statsminister. Medlemmar i Norges Fredsråd, paraplyorganisationen för 30 fredsföreningar, hävda de att föreningsbidragen från staten gått förlorade för att Bondevik startat sitt eget fredsprojekt. Ledarsidorna i norska tidningar fylldes med åsikter för och emot och på internet skrevs upprop. Men Bondevik skakade av sig kritiken och duckar för den även i självbiografin ET LIV I SPENNING som kom ut till julhandeln 2006.

71 kontrakten med våra finansiella stöttepelare framgår att de inte blandar sig i vår verksamhet. De sätter inga politiska krav på oss, men vi informerar dem regelbundet om vår verksamhet. Vi har en positiv dialog även i den riktningen?”

Idén om sponsorskap sålde han genom att lyfta luren och ringa runt till en rad norska storföretag.

”En del sa ja och andra nej. I stort sett har vi fått ett gott stöd från näringslivet, men vi måste ju leverera resultat i form av lyckade projekt med välsynliga konsekvenser”

Idealism och business. Även om to ”Vi vet att den fattiga majoriteten ofta hålls nere avsiktligt, bland annat med hjälp av korruption. Det är viktigt för fredsarbetet att sprida den ekonomiska makten.”

OSLOCENTERN.

Rokke.

talitära stater med stora ekonomiska klyftor känns avlägsna från de nordiska länderna, etablerar sig allt fler nordiska bolag i sådana länder. För ett drygt år sedan drabbades danska ARLA oförskyllt av urskillningslös aggression och bojkott i ett antal arabländer på grund av JYLLANDSPostens Mohammedkarikatyrer.

”Flera av de företag som stöttar oss har internationellt orienterad verksamhet och är etablerade iländer med stora spänningar och konflikter. De är medvetna om riskerna och har aldriglagt sigi vårt arbete när viuttalat oss om länder där de opererar”

Från ett krasst ekonomiskt perspektiv innebär politisk instabilitet en större risk för storföretag, och därför finns en vinning för dem att investera i fred och mänskliga rättigheter.

”Det är absolut en fördel för företag att få operera i länder där demokrati och mänskliga rättigheter respekteras, men flera av våra finansi Bondevik är ett I passionerat fotbollsfan och favoritlaget Molde dela han bland annat med Åkers majoritetsägare Kjell Inge

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 ”För norska soldater är uppdraget i Afghanistan den mest realistisk träningen de kan få, nu när vi lyckligtvis har fred hemma. ärer bidrar på idealistiska grunder. Norges goda ekonomi har gett dem överskott som de utan egenintresse gärna vill använda till meningsfullt arbete?

Flyttbart försvar. Näringsliv och stat lever i västvärlden sedan några år under samma hot från terrorist organisationer. Även Norge drogs med i hoten från islamistiska organisationer i Mohammedkarikatyrernas efterdyningar.

De flesta länder, inte minst Natomedlemmar inklusive Norge, har ställt om sina försvar för att möta terrorattacker snarare än pansarvagnar. Redanunder Bondeviksstatsministerperiod anpassades Norges försvar till samtidens hot genom att minska antalet anläggningar och ersätta dem med mobila förband som kan flyttas snabbt.

”Det harinte blivit billigare, tvärt om. Det kräver stora investeringar i flygplan, båtar och annan utrustning, men det har blivit ett tidsenligt försvar”

Som den fredsförespråkare han är, anser Bondevik bestämt att militära insatser i vissa fall måste komplettera diplomati.

”Det är nödvändigt att ibland intervenera och upprätthålla internationell lag för att skydda utsatta folkgrupper. Norge och andra nordiska länder ska bära en betydlig del av ansvaret och ta fredsoperationer ute i världen. I samarbete med ett större land blir våra insatser kännbara?”

Norge har genom åren, liksom Finland, deltagit med styrkor i Libanon, Bosnien, Kosovo och bidragit med mindre insatser i Afrika.

”Nu är vi i Afghanistan med det tyngsta norska bidraget hittills. Det är god träning för försvaret. För norska soldater är uppdraget den mest realistiska träningen de kan få, nu när vi lyckligtvis har fred hemma”?

Ledaren-för-fredsinstitutet Bondevik står bestämt fast vid och ta ansvar för de beslut som Före-detta-statsministern Bondevik var med om att fatta. Han framhåller att insatser ska avgöras från fall till fall och speciellt offensiva militära operationer ska vara välmotiverade.

”Att sända in en defensiv fredsstyrka med uppgift att bevara freden är en sak, men Norge har varit med också i offensiva insatser. Vi deltog i Kosovo och Afghanistan, men sa nej tillmedverkani Irakkriget, av orsaker som jag inte hinner gå in på nu”, säger Bondevik med hänvisning till den halvtimme vi fått till förfogande för intervjun.

Oslo Centers arbete är koncentrerat i första hand till länder i Asien, Afrika och Latin-Amerika. Det hindrar inte att situationen i Norges grannland Ryssland följs med spänning.

”Utvecklingen där är bekymmersam. Tjetjenien är en sak för sig, och det tog jag upp med PUTIN när jag var statsminister, men tendenserna till maktkoncentration och inskränkning i mediernas frihet är oroande?”

Historisk skyldighet. Norges förhållande till de andra grannländerna är mindre komplicerat. Bondevik klarade sig, i motsats till flera andra samtida politiker, utan skäll från GöRAN PERSSON i den nyligen sända tvdokumentärserien ORDFÖRANDE PERSSON. I sin tegelsten till självbiografi ger Kjell Magne Bondevik själv en omfattad redogörelse över sin politiska karriär.

”Jag tycker att vi som varit med på centrala politiska positioner i många år har en plikt för historien att berätta mycket. Själv skrevjag över 700 sidor”; skrattar Bondevik.

”Var och en får bestämma hur mycket man vill säga om politiska motståndare och medspelare, men själv var jag mer försiktig än Göran var i tv-dokumentären?”

En gliring mellan raderna bjuder han ändå på när han berättar om hu > OSLO CENTER

Göran Persson pöste över att tillsammans med frun ANITRA STEEN ha vunnit en krocketmatch mot paret Bondevik och MERJA och MATTI VANHANEN.

Tillsammans med Matti Vanhanen och Göran Persson gjorde Kjell Magne Bondevik en resa till Thailand 2005 för att hedra tsunamioffren, men han nämner PAAVO LIPPONEN som den närmaste nordiska politikervännen. De var statsministerkollegor åren 1997-2003 och håller fortfarande kontakten.

”Jag värderar högt hans engagemang för de nordliga områdena. Han fick EU att anta en speciell politik för nordområdena och drog in mig och Norge i projekt som handlade om bland annat hur man skulle stoppa sjukdomar från att spridas över nationsgränserna i norr ”En sak som han ofta återkommer till, är episoden om när jag kom på statsbesök dagen efter att han blivit pappa. Jag köpte kläder till hans baby på flygplatsen och hade med en present till den då nybakade pappan”, skrattar Bondevik.

Finlandsvän. Kjell Magne Bondevik håller regelbunden kontakt med MARTTI AHTISAARI och Oslo Center har ett samarbetsavtal med dennes fredsmäklarbyrå CRISIS MANAGEMENT INITIATIVE, CMI.

”Jag övertog uppdraget som FN:s sändebudihumanitärafrågor på Afrikas horn efter Martti Ahtisaari ”Och självaste presidenten, TARJA HALONEN sitter i styrelsen för Oslo Center. Hon är en mycket aktiv styrelsemedlem, som oftast deltar själv, men annars skickar sin rådgivare”, berättar Kjell Magne Bondevik.

När de sista bilderna tas på trappan mot trädgården räknar han till tio på finska.

”När vi invigde Oslo Center förra året, hade vi ARJA SAIlJONMAA som sjöng här i trädgården. Vi har många kopplingar till Finland”