Kryssare i serie
Forum 1977-02, sida 12, 09.02.1977Taggar: Personer: Jens Rudbäck
Jens Rudbäck inspekterar
Kryssare i serie
Att serieproducera varor med ett enhetspris på mellan 300 000 och 1500 000 mark kräver is i magen. Nautor gör 80—100 havskryssare och motorseglare per år. Kan allt verklige säljas idag =» — Vi tycker om en orderstock som innebär att det som är under produktion också är sålt, säger Nautors direktör Jens Rudbäck. Nu kämpar vi oss igenom den vallen, Håller orderingången den fart den nu har så går det bra, Men ingenting får hända, och egentligen borde uppgången vara lite snabbare: för att vi ska må bra.
Nautors lager blir givetvis enormt dyrt. Flera miljoner kan vara fast där normalt. En gång var 20 båtar osålda och styrelsen fick skrämselhicka, Men de gick åt de också.
Det här är exportproduktion, i Finland finns bara ett fåtal köpare. Nautors kunder ser ofta en båt som en investering som håller sitt värde. Vilket den gör. Båten är framtidens vara, anser Rudbäck. Fritidssektorn har den största tillväxtpotentialen. Inom den ökar båtarna mest. Risken för denna speciella bransch är kansk 1 det växande ”solidaritetstänkandet”. Påverkas människors möjlighet att skapa förmögenheter och att göra vad de vill med pengarna alltför mycket, så då blir det inte så många lyxkryssare i framtiden.
Det är ingen dörrknackningsförsäljning, kunderna kommer självmant. Det är intressanta människor, inga divor, säger Rudbäck.
Men också de har känt av recessionen. Har den lättat?
USA går redan bättre och Västtyskland säljer bra och är i detta nu största köparland, en position som Italien hade ännu år 1974. Och Cannes? ”Måste jag svara på den frågan?” Storbritannien är också helt nere. Nautor håller samma pris över hela världen och prutar inte en penni. Att priserna ändå varierar beror på lokala förhållanden, lyxskatt i Spanien, höga tullar i Australien osv.
Båtarna ritas av konstruktörern cial
Sparkman & Stephens i New York. Linjerna och segelritningarna kommer färdiga därifrån. Här i Pedersöre ritar tio personer på konstruktionskontoret inredning och detaljer. Nautor är etablerad i tre österbottniska kommuner. I Pedersöre byggs båtarna, snickeriet för inredningsarbeten finns i Kronoby och en industrihall i Larsmo gör formar för olika nya modeller. Produktionsprocessen är så pass intressant att den drar journalister . från hela världen. Plasten, e relativt liten del av båten, kommer från hemlandet, vinchar och motorer utifrån. Delvis används solid (!) teak, annars teakfaner som limma hos Schaumans efter att ha handplockats av Nautor. Vissa kostsamma arbetsmoment har man inte fått underleverantörer för, bland annat görs en oekonomisk eloxering av masterna på platsen.
Behandlingen av plasten har ju vissa nackdelar ur miljösynvinkel, och Nautor har investerat 1,5 miljone i ventilation. Luft blåses ut, en motström tar vara på värmen som sedan värmer den inkommande luften. 25 ppm är resultatet (maximinor i Finland är 100, i Sverige 50 ppm). Sortimentet omfattar fem Swan havskryssarmodeller och två Nautor motorseglare. Nästa vår lansera ett nytt flaggskepp: Swan 81.
Vissa typer görs endast mot order: Nautor 50 (motorkryssare) och Swan 65, den största havsseglaren som gav tillverkarna ovärdelig PR då den vann 1974 års Round-the-World Race.
1970 var försäljningen 9 miljoner mark, år 1976 40 miljoner.
Oy Wilh. Schauman Ab äger företaget, ”till lite mer än hundra procent”, säger Rudbäck med glimten i ögat, men understryker samtidigt att Nautor är en självständig resultatenhet, också om politiken inom koncerne är gemensam. Om framtiden tror han: antalsmässigt lika många, men större båtar.
Rudbäck inspekterar en båt som får sista finputsningen före leveransen.
En ledstång hade en nagelstor fläck som inte var helt sidenslät, en dörr gick inte klanderfritt, en upphängningskrok satt en centimeter för lågt. Fel som var omöjliga för en utomstående att upptäcka men köparna är kräsna. OO
FORUM 2/77