Kunskapscentra stöder småföretag i Österbotten

av Christian Schönberg Forum 1990-19-20, sida 12-13, 13.12.1990

Taggar: Orter: Österbotten Teman: småföretag

Kunskapscentra stöder småföreta I Österbotten

Text och foto: Christian Schönber nart kan nästan varje större österSön stad med självaktning erbjuda sina företagare någon form av experttjänster via kunskapscentra, skräddarsydda för nejdens behov. Tekpo 2000, Vasa läns tecknologipolitiska målsättning att skapa en stabil utvecklingsgrund för företagsamheten i länet, har dragit fram mångsidiga serviceföretag där intresserade dels kan köpa direkta kunskaps- och utbildningspaket och dels hyra verkstadsrobotar och utnyttja sofistikerade högteknologioch dataservicetjänster för sina ändamål. ÅRE I sin verkstad sysslar Ketek med testtillverkning (prov- eller O-serier) som beställHningsuppdrag av nejdens företagare. iz g Ra LE

Vasa län har tidigare klassats som utvecklingsområde inom detta kunskapsgebit, på grund av bristen på egen forskningsverksamhet och det långa geografiska avståndet till högskolevärlden i södra Finland. Det finns ytterst få storindustrier, men desto fler småföretagare i Österbotten. [ dag vågar man redan tala om att en Tekpo- kultur håller på att växa fram inom länet. |

I mellersta Österbotten är det närmast Karleby och Jakobstad som går i spetsen för utvecklingen. För det mesta handlar det om mindre enheter som erbjuder tjänster i anslutning till grundandet av företag och redovisning. En breddning av utbudet är däremot på gång.

Jakobstad får egen datapar År 1986 grundades Ov Jakobit Ab. et litet företag med inriktning på datateknikutveckling, i Jakobstad. Företagets vikligaste områden är -statistisk & numerisk analys, -prognosmetoder, -optimeringsteknik. - CAD & teknisk planering (konsuliering) samt planering och skolningsverksamhet. Jakobit har sedan starten utvecklat mjukvara för demografisk och ekonomisk prognosticering och har utfört planering och analysering av gallupar samt övrig statistisk analys.

Både staden jämte Jakobits hjärna och VD, den aktive kärnfys Kellman, arbetar nu för högtryck för att bredda verksamhetsbasen och skapa ett kraftigare sug i riktning mot Jakobstad. Vidare har ett samarbetskontrakt på fe ikern Carl-Gustaf

Verkstadsrobotar används inte bara i provverkstädernas eget arbete, utan erbjuds även att hyra till företag som ännu inte riskerar investera i sådana.

år undertecknats mellan Jakobit och Jakobstad, vilket innebär en klar fördel även för staden som på detta sätt slipper det normala problemet med att först skola upp folk för en viss arbetsuppgift och sedan ofta mycket snabbt förlora den anställda till mera luckrativa arbetsuppgifter inom den privata sektorn.

En datateknik-stiftelse har bildats för att i Jakobstads Tidnings gamla lokaliteter driva ett datatekniskt kunskapscentrum, för att förbättra den lokala industrins beredskap att utnyttja högteknologi- och dataservicetjänster erbjudna av Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) och Statens Datamaskincentral (VTKK).

Själva verksamheten är tänkt att kretsa kring en gästforskare som samtidigt skulle fungera som forskningschef för centret. Uppföljning av ny teknik och kontinuerlig utgivning av rapporter hör till arbetsbilden vars inriktning ligger på datateknik, även om man dynamiskt bör kunna byta tyngpunktsområde vid behov.

Staden har reserverat I Mmk av nästa års budgetmedel för att kunna ge Ab Datapark Ov vind i seglen.

Stadsdirektör Nicke Andersson motiverar satsningen på att staden helt enkelt är tvungen att skapa någon form av ersättande aktivitet för att motverka bristen på högskolor i Jakobstad.

—Vi tror fullt och fast på att kunna sänka ctableringströskeln och locka till oss nya företagare till staden. AlH fler människor söker bältre livskvalitet, varför Jakobstad med sin närhet till havet, fin natur och billiga bostäder kan bli ett gott alternativ för nyetableringar. Vi kan även bli ett alternativ för svenska företag som söker en bra kanal till finländskt näringsliv.

Byggnadsarbetena på datacentret har kört i gång och man räknar med inflyttning i månadsskiftet maj-juni 1991. Över 50 procent av de 2 000 m2 kontorsutrymmen som kommer att stå till buds är redan reserverade. Blir det rusning kan cen tillbyggnad bli aktuell.

Bland aktuella satsningomräåden nämns planeringsarbeten i anslutning till bostadsmässan 1994 i samarbete med stadens 1ekniska verk, Tekla eller Jakobit.

Vidare planerar stiftelsen att samarbeta med Nautor, OstroBoat och Merval i fråum

Teknologicentrum i Karleby verkar i moderna, ännu inte fullt inredda, utrymmen.

19-20/1990 FÖRUN gor som rör båtelektronik och -robotik samt strömförsörjning. ute till havs.

Målsättningen är att centret skall besitta kunskap av högsta möjliga standard för att kunna höja regionens datatekniska knowhosv och potential. Centrets totala kostnader under en treårsperiod är beräknade till 2 Mmk. Kostnader som borde täckas av projektintäkter samt bidrag från stiftelsen, Handels- och Industriministeriet, Tekes samt Sitra.

Fråga! Testa! Kräv! Vi har allt du behöver, och litet därtill. För uppmaningen står utvecklingsdirektör Lars Johansson. dragare av teknologicentret Ketek i Karleby.

Verksamheten som inleddes försiktigt år 1987 med 2 anställda sysselsätter i dag 10 personer och snurrar en årsomsättning på 2 Mmk. Företagets verksamhet är inriktad på att stöda regionens företagare och sammanslutningar i frågor som rör -produktionsautomation. -tillämpning av datateknik samt -plastteknologi.

Bakom projektet stär staden, ortens tekniska läroverk, yrkesläroverk. handelsläroverk samt yrkeskurscentral. Basen fö centrets verksamhet utgörs av läroinrättningarnas laboratorier, en Prime centraldator, en Prosco processforskningsdator. fem ADB/PC- samt två CAD-klassrum.

I bottenplanet finns en 700 m2 stor skotnings- och serviceverkstad med nödig maskinutrustning, svarvar, svetsar, Svetsrobotar etc, alla anslutna till centrets datasystem.

Lars Johansson beklagar sig över att tröskeln att anlita centrets möjligheter tycks vara för hög. Del finns av allt att döma någon form av blygsel eller oro för att yppa eller diskutera sina egna ideer och företagsplaner med ”utomstäende”. De flesta nya kunder kommer via personliga bekanta med erfarenhet av centrets verksamhet.

Trots att allt informationsmaterial angående centrets verksamhet är enspråkigt finskt, försäkrar man att information och undervisning vid behov kan ges även på svenska. Vilket ju borde vara en naturlig sak när man rör sig inom det rätt så svenskspråkiga Österbotten.

Nio kommuner diskuterar längt gående samarbete med Ketek, vars verksumhetsstrategi gär ut på en flexibilitet i riktning mot marknadens konkreta behov. LJ

Lars Johansson busar för utvecklingsverksamheten hos Ketek i Karleby.

Bristfällig information ger låg nyttjandegrad

Text: Christian Schönber ärheten till kunskapscentra är av törsta betydelse för utvecklande av företagsverksamheten på regional nivä. Däremot är steget ännu längt till fullt utnyttjande av centrens tjänster. Det är främst ovetskapen om centrens existens, kombinerat med cen alltför hög ingångströskel som gör alt småföretagarna lyser med sin frånvaro. ”Rykten på stan” i kombination med bekantas personliga erfarenheter har hittills varit den bästa reklamen.

Undersökning bekräftar

En färsk enkätundersökning om hur utvecklandet av företagstjänsterna, i den del av Mellersta Österbotten som hör till Vasa län, borde utvecklas har utförts vid Chydentus-institutet. Undersökningen bekräftar den allmänna uppfattningen, att behovet av kunskapscentra finns. men att det ännu brister närmast i fråga om information. för alt förefintliga tjänster skall kunna identificras.

Vid undersökningen har man tagit i beaktande synpunkter både från de som anlitar företagstjänster och de som erbjuder denna typ av service. Sammanlagt 19 kommuner. 123 företagare och 72 av de som säljer företagstjänster berördes av undersökningen, vilket ger en acceptabel tyngd at slutresultatet. Resultatet visar alt Ö det är mestadels små företag som er FORUN, 19-20/199 bjuder kunskapssservice, närmast i frågor om grundandet av företag samt redovisningsuppdrag. 0 koncentrationen av dessa företag finns i trakten kring Karleby och Jakobstad. Ö uppdragen kommer från företagare inom den egna kommunens gränser. Ö kunskapscentra med ett bredare tjänstcutbud fär ca 40 procent av sina uppdrag utanför Mellersta Österbotten. Ö mera specialiserade företag anser ctableringsorten samt bristande samarbete med företag i samma bransch höra till verksamhetens svagare sidor. Ö på minussidan noteras långa geografisa avstånd till högskolorna i huvudstaden, däliga utbildningsmöjligher, svarighet att anlita expertis och den svaga tillgången på utbildad arbetskraft. € plussidan visar på fina möjligheter att omma över verksamhetslokaliteter, goda telekommunikationsförbindelser, tvåspräkigheten och naturförhallandena i området. & redovisningstjänster anskaffas huvudsakhigen inom den egna regionen medan t ex utbildnings- och ADB- tjänster till över 50) procent köps från huvudstadsregionen.

Under de närmaste fem ären bedöms överlag behovet av utomstående expertis växa inom marknadsföring, reklam, utbildning, ADB samt beskattningsrådgivning.

De nuvarande företagsservice- och ex pertorganisationerna har sina svaga sidor. anser man bland de som anlitar tjänsterna. Främst handlar det om brister i fråga om informeringen, tjänslernas mängsidighet. oförmågan att förstå företagens problem och tjänsternas pris/kvalitetsförhällande. Som starka sidor upplevs tjänsternas läge och anträffbarhet, personalens tjänstvillighet och sakkunskap samt tjänsternas tillförlitlighet,

Detta slår forskarna bakom undersökningen, soc mag Markku Hakuli och ekon stud Heli Pövhönen, fast.

Öka informationen

För att kunna utveckla företagstjänsterna bör informationen utökas och nuvarande tjänster ytterligare förbättras. Vidare anser forskarna att företagarna i högre grad borde få hjälp med att utveckla företagens resurspotential, som komplement till den starka inriktningen på de lagstadgade och dagliga rutinuppgifterna.

Ett koordinerat och organiserat samarbete över kommungränserna anser man utgöra en förutsättning för au företagstjänsterna skall kunna utvecklas och bli månegsidigare.

Medicinen är: -koncentrerad rådgivning, företagsvis, - ökad utbildning så att företagarna bättre skall kunna identifiera problemställningarna, samt -ökat och koordinerat samarbete mellan alla involverade parter. L 13