Kvistiga frågor

av Torsten Fagerholm Forum 2014-11, sida 07, 27.11.2014

Kvistiga frågor

Vad lyckas bäst inom intressebevakning: en mjuk framtoning, eller högljuddhet?

Mjukhet är bättre. Man bör vara aktiv och påläst.

Finland har bra rykte på internationell nivå: vi är insatta och förbereda. Till och med jämfört med Sverige är Finland internt mer eniga, och framför väl utformade och förberedda ståndpunkter.

Hur nå ut med budskap i Bryssel, där få har satt foten i en naturlig skog?

Det är en jätteutmaning. Det gäller att ta beslutsfattarna ut på exkursion i finska skogar, träffa livs levande skogsägare och få dem att se med egna ögon att Finland ‘är ju bara skog! Man måste vara enträgen.

Då föreningen grundades 1877 ansågs att förhållandena i Finlands skogar var dåliga. Hur är det idag?

Bättre. Man har en romantisk uppfattnin om skogarnas tillstånd förr. Men skogarna på 1800-talet såg ut som i Eero Järnefelts tavla Sved: sönderbrända och sönderhuggna. Nu förstår man sig på behovet av skogsskötsel och -förnyelse.

Står ingenjören, biologen och affärsmannen i dig någonsin i konflikt med varandra?

På 1960- och 1970-talen gjordes övertramp. Då var också glasögonen och husen stora och fyrkantiga, man avverkade också i fyrkanter. Nu formas avverkning enligt terräng. Virke, rekreation, bär och naturskydd kombineras på landskapsnivå. Vi är inte ett så rikt land att vi har råd att låta bli att använda våra skogar.

Är finländska skogsindustrin färdigsanerad, eller fortsätter strukturförändringen?

För tillfället är det färdigsanerat. Investeringsbesluten tyder på att branschen ser positivt på framtiden igen, både på medellång och lång sikt. Trycket på naturresurser ökar, på alla fronter.

Vi kommer att vara g miljarder människor 2050. Alla naturresurser kommer att behövas, och förnybara resurser har en klar förde m 3 ä o 3 z Z & 2

Bm RAR

SKOGSEXPERT. Anders Portin, 55, en skogskännare med offentlig, privat och internationell erfarenhet, började som verksamhetsledare för Finska Forstföreningen i augusti.

Finska skogar växer långsamt, Är det oundvikligt att investeringar sker ute i världen, närmare kunderna?

Klart att en stor del av industrin flyttar till Sydamerika, med snabbväxande träd, och att pappersindustrin flyttar till Kina. Men svampskadorna växer också snabbt där, och skadedjuren trivs också. Markpriserna och lönerna stiger snabbt i utvecklingsländer, de sydliga ländernas konkurrensfördel krymper. Trots pappersåtervinning behövs nya impulser med nordiskt virke, jungfrulig fiber.

Globalt har skogsbolag bränt fingrarna vid markägande, vattenbelastning och barnarbete. Hur hantera etiken?

Etiska frågor i annorlunda kulturer är jättesvåra. Det stärker min tro på Norden. Vårt organiserade, demokratiska samhälle underlättar investeringar. I Kina, Indonesien och Brasilien har företag svårt att hantera markägandet. Man inte kan lita på vad staten säger, på grund av gammal de facto nyttjanderätt som åtnjuts av lokala bybor.

Är skogsindustrin offer för digitaliseringen? Branschen har dock investerat betydligt mindre i FoU än andra sektorer,

Det gick för bra för länge, branschen vaknade för sent, och kunde säkert själv ha gjort mer. Resurseffektiviteten inom produktionen har ökat avsevärt, men få helt nya produkter har ännu tillkommit, även om flera lovande produkter finns bakom hörnet. För 150 år sedan tillverkade Finland tjära, på 1930-talet trådrullar av trä. Efter katastrofer och nedläggningar brukar det uppstå nya, ersättande produkter. Till exempel nanocellulosa, hårt som stål.

Tas träets tillgänglighet inom energiproduktion för givet? Hur skall urbana skogsägare aktiveras inom skogsskötsel?

Om sågindustrin inte fungerar får man inte ut något virke alls till papper eller energi. Man kunde öka avverkningen från 50 miljoner kubikmeter till 85 miljoner, utav en årlig tillväxt på 110 miljoner. Men 80 procent av virket kommer från privata skogsägare med skogar på 25-30 hektar. Splittrat ägarskap gör det svårt att få ut virket. Skattemorötter som belönar aktiva skogsägare behövs för att öka utbudet.

Hur locka de bästa unga hjärnorna till skogsbranschen Årskullarna minskar, konkurrensen om de bästa ökar. Det orsakar bekymmer. Vi samarbetar med skolorna för att få ungdomar att inse hur mångsidigt virke kan tillämpas. Till exempel dagens skogsmaskinsförare sysslar med avancerad IT. Men mina egna barn är bildkonstnärer, jurister och ekonomer - kanske som motreaktion mot att både min fru och jag är forstmästare!

Underutnyttjas skogen inom turism, naturterapi och rehabilitering för utbrända?

Det finns en outnyttjad potential. Är vi så dåliga på att sälja saker, eller är skogen, med allemansrätt, så självklar för oss att vi inte förstår att ta betalt? För en kines är det ofattbart fint att gå ut i en tyst och lugn skog, eller att plocka svamp. a

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014