Kymmene - Gutzeit?

av Janne Salonen Forum 1992-01, sida 14-15, 30.01.1992

Taggar: Bolag: Kymmene Teman: företag

KYMMENE OY + €G ENSO-GUTZEIT OY =

Kymmene-Gutzeit?

Text: Janne Salonen

Tanken på en möjlig logik med en fusion av skogsbolagen Kymmene och Enso-Gutzeit framkastades i dessa spalter för närmare ett år sedan. De senaste månaderna har Enso-Guhzeits vid årsskiftet avgångne chefdirektör och styrelseordförande, bergsrådet Pentti Salmi i olika repriser propagerat för idén. Hos intetdera företaget har fusionstanken avvisats. Det tyder på att samtal har ägt rum — och kanske rentav att en beredning ä gångssättet för en sammanslag ming av skogsbolagen Kymmene och Enso-Gutzeit, emedan det enda alternativet; ett bud från Kymmene på kollegan, inte är tänkbart pga Kymmenes ansträngda finansiella läge.

Huvudmotivet för en fusion vore att skapa ett finländskt skogsbolag som är jämbördigt med de främsta internationella konkurrenterna, tex StoraFeldmihle eller SCA i Sverige. Egentligen är det rätt konstigt att skogsindustrin är viktigare för Finland än för något annat västland, men samtidigt är inget av världens 10 ledande skogsbolag finskt (Yhtyneet kommer närmast. på 19e plats bland världens skogsbolag). Detta medför en ökande risk för att de finska skogsbolagen småningom köps upp av sina starkare utländska konkurrenter.

E: fusion vore det logiska tillväga Skalfördelar

Inte heller för skogsbolag gäller att storlek utan vidare betyder större effektivitet. men för skogsbolagens del framträder skalfördelar ändå på flera centrala områden.

Framförallt gäller detta marknadsföringen redan i en europeisk skala, och särskilt en marknadsföring som skall ha en global räckvidd. För den finska skogsindustrin har försäljningsorganisationerna Finnpap, Finnceell, Finnboard och Converta traditionellt fyllt denna funktion, och genom att hela den finska skogsindustrin samlats bakom dessa organisationer, har de kunnat utveckla en tillräckligt slagkraftig marknadsföring ute i världen.

Både Enso-Gutzeit och Kymmene har emellertid lösgjort sig från Finn 14

Bergsråden Casimir Ehrnrooth och Pentti Salmi, Kymmene respektive Enso-Gutzeit: kokar de ihop en fusion pap och börjat bygga upp egna marknadsorganisationer, vilket innebär en stor satsning för bådas del, och medför att båda bolagen skulle ha mycket att vinna på att kombinera sin marknadsföring för att kunna skapa en slagkraftig förenad marknadsorganisation.

En annan central skalfördel är ökad finansiell styrka. Skogsbolagens investeringar i massa- och pappersproduktion rör sig ofta i miljardbelopp, och investeringarnas storlek har tvingat finska skogsbolag att bli kraftigt skuldsatta. Det har varit ett återkommande problem för finska skogsbolag att de har satt sin existens på spel genom sina jätteinvesteringar.

Enso ansträngt

Detta gäller inte minst för Enso-Gutzeit, som dock ingalunda är ett litet företag. Icke desto mindre innebär den pågående storinvesteringen i en ny cellulosafabrik i Enocell-enheten i Uimaharju att bolagets finansiella resurser ansträngs till det yttersta, inte minst på grund av att investeringen kulminerar precis som skogskonjunkturerna har slagit i botten. Därtill planerar Enso-Gutzeit att överta Tampellas skogsindustri, vars stora kartongproduktion är särskilt intressant för Enso-Gutzeit.

Enso-Gutzeits finansiella resurser blir därmed dock minst sagt överansträngda, och inom bolaget tycks man räkna med att staten ställer upp med tilläggskapital i form av aktiekapitalökning. En sådan torde också bli nödvändig för att en fusion av Kymmene och Enso-Gutzeit skall bli av: i annat fall har Kymmenes aktieägare inget intresse av att ruinera sig själv geno 1/1992 FORUN att ytterligare ta på sig Enso-Gutzeits enorma skuldbörda: Kymmene själv är redan kraftigt skuldsatt.

Euromuskler behövs

Det är också viktigt för ledande skogsbolag att de kan mäta sin styrka med sina främsta europeiska konkurrenter, eftersom Europa i allt högre grad börjar domineras av skogsbolag som arbetar i en europeisk skala: svenska Stora-Feldmähle och SCA är kanske de främsta exemplen på detta. I framtiden kan vi även räkna med att europeiska jättar såsom Wiggins-Arjomari köper intressen i mindre nordiska skogsbolag för att säkra tillgången till råvara.

För både Kymmene och Enso-Gutzeit gäller att de var för sig inte är riktigt tillräckligt stora för att klassa bland de ledande europeiska skogsbolagen, som i allt högre grad börjar dominera den europeiska marknaden. Däremot skulle ett ”Kymmene-Gutzeit” utan vidare höra till den europeiska täten, näst efter Stora-FledmihIle.

(Här kommer även EG-perspektivet in: de ledande europeiska skogsbolagen måste ha sina säten i EGmedlemsländer, helt enkelt för att in FRUN, 1/199 te bli diskriminerade i förhållande till sina konkurrenter. Av den anledningen är det sannolikt att finska skogsbolag med ambitioner på europeiska tätpositioner kommer att flytta sina huvudkontor till EG-området — ifall Finland inte nu söker EG-medlemskap.)

I Finland framhålls vanligen närmast skalfördelarna inom vedförsörjningen; de stora rationaliseringsvinsterna inom denna kan emellertid vinnas inom transporterna till fabrikerna.

Ytterligare skalfördelar kan finnas inom energiförsörjningen, där ett fusionerat bolag vid behov kan bygga åt sig ett eget storkraftverk för att säkra krafttillgången.

En betydande skalfördel kan också finnas i anslutning till marknadsorganisationen. nämligen i den logistiska kedjan fram till marknaden: ett ”Kymmene-Gutzeit” vore tex den största aktieägaren i Finnlines-koncernen — vars position som leverantör av logistiska tjänster åt dessa aktieägare därmed skulle accentueras.

Likviditet

Ett fusionerat ”Kymmene-Gutzeit skulle, räknat från dagens börsvärden, bli börsens ledande skogsindustriaktie med ett börsvärde på minst 7—8 miljarder mark. Dess aktie skulle ha en likviditet av det slag som vanligen saknas hos finska börsbolag — och som i sig själv gör aktier attraktiva för stora internationella placerare.

Kymmene-aktien börjar redan ha denna likviditet, medan den i stort sett saknas hos Enso-Gutzeit: här skulle en betydande fusionsvinst finnas att hämta för Enso-Gutzeits pinade aktieägare.

Inte minst statsmakten skulle vinna på att i stället för sin majoritet i Enso-Gutzeit erhålla ett ledande innehav i ett fusionerat bolag — ett innehav med god likviditet som kan realiseras när statsfinanserna kräver det. utan att något nationellt intresse därmed äventyras. Åstadkommandet av ”Kymmene-Gutzeit” vore i sig ett viktigare nationellt intresse: ett starkt finskt skogsbolag som platsar bland de främsta i världen.

Det fusionerade bolaget skulle inte ens behöva ändra på grundläggningsårtalet, som för båda bolagen är 1872.

15