Läkemedelsindustrin på jakt efter ’egna’ preparat

av Björn Sundell Forum 1983-19, sida 08-11, 30.11.1983

Taggar: Teman: läkemedelindustrin

FÖRU

Läkemedelsindustrin:

Framtidsbransch på efterkälken?

SN NN : 1 - = den.

Antti Keränen, Orion: Den nuvarande patentlagstiftningen är en förutsättning för alt de finländska företagen skall kunna hävda sig på hemmamarkna AV BJÖRN SUNDELL

Aren 1960-80 skapades 1500 helt nya mediciner i världen, originalpreparat som byggde på utvecklingen av en ny molekyl. Ingen av dem såg dagens ljus i Finland. Utländska konkurrenter beskyller den finländska läkemedelsindustrin för att lättvindigt kopiera mediciner andra har utvecklat. Den fin ländska industrin avfärdar beskyllningarna som orättvisa och felaktiga: Man vidareutveckar utländsk preparat.

Bioteknologin är en framtids bransch, men vilken är Finlands framtid? Skall vår läkemedelsindustri kunna hävda sig internationellt när vi nästan helt sakna egna originalpreparat?

H År 1980 såldes mediciner för 280 miljarder mark i hela världen. Inom läkemedelsindustrin räknar man med att försäljningen skall fyrdubblas fram till år 2000 mätt i reella termer, och en stor del av den tillväxten äger rum på marknaderna i utvecklingsländerna.

Vi finländare konsumerar läkemedel för drygt en miljard mark i året den exakta siffran för 1982 låg på 1,25 miljarder. Och den inhemska marknaden växer inte längre. Mätt i reella termer spenderade finländarna lika mycket på mediciner år 1978 som i fjol.

I början på 70-talet insåg den finländska läkemedelsindustrin att internationalisering var ett villkor för tillväxt. Blickarna riktades mot exporten. Utlandsförsäljningen tog fart. Från att ha sålt råvaror och farmaceutiska preparat för 10 miljoner mark i utlandet år 1970 ökade exporten till 345 miljoner toppåret 1981. Men sedan blev det stopp. Över hälften av exporten hade gått till Sovjetunionen och i likhet med andra finländska branscher fick den finländska läkemedelsindustrin finna sig i att östexporten började gå kräftgång. År 1982 hade läkemedelsexporten minskat till 321 miljoner.

Enda alternativet är därmed: Vill man växa måste man exportera västerut. Men hur skall man kunna ök försäljningen i Väst när man inte har egna, unika preparat att komma med?

Konkurrensen är hård utomlands, många storföretag kämpar om marknaderna; företag som utvecklat nya mediciner ända från den egna molekylen. I Finland finns bara ett sådant originalpreparat, Domosedan, ett lugnande preparat för hästar, som Farmoskoncernen utvecklat (se Forum 15/83). Orion, den största läkemedelskoncernen i Finland, håller på att utveckla och testa sitt originalpreparat Butantron för patienter som lider av psoriasis, men det kommer att dröja 4-5 år innan den kommer ut på marknaden. Forskning bedrivs, men ännu saknas de unika produkterna.

Enligt en OECD-rapport som publicerades för en tid sedan är förutsättningen för att ett läkemedelsföretag skall klara sig på lång sikt, att forskningsbudgeten överstiger 100 miljoner mark per år och årsomsättningen en miljard. Inget av de finländska företagen når upp til sådana siffror; av de nordiska endast svenska Astra.

Forskningsdirektören vid Orion Oy, Antti Keränen, avfärdar OECD-uppgifterna som humbug.

• Visst är det dyrt att bedriva produktutveckling inom läkemedelsindustrin. Kostnaderna för att ta fram en ny medicin överstiger ofta 10 miljoner mark, men eftersom processen är långvarig fördelas de här kostnaderna på många år — ofta tar utvecklingsprocessen tio år i anspråk.

Självförsörjande eller inte

OECD-siffrorna gäller företag som vill vara helt självförsörjande i sin produktutveckling och enbart marknadsföra egna preparat. Likaså har dessa företag sin egen internationella marknadsföringsorganisation. Det finns dock alternativ. Vi kan tillverka läkemedel på licens och inom exporten kan vi förlita oss på utländska agenter och på lokala partners som köper licenser. Därmed har också mindre företag möjligheter att klara sig på den internationella marknaden.

Utredningar som förutspår en lysande framtid för de stora och en dyster undergång för de små har presenterats också tidigare. På 70-talet var den europeiska bilindustrin i blickpunkten, och då hävdade olika utredningar att bara de största skulle överleva medan de små gick sin undergång till mötes. Den gången var det inte de små bilindustrierna som kom på skam, utan utredringarna. De relativt små företagen - Volvo, BMW, SAAB med flera har ingalunda upphört att existera och flera av dem är dag synnerligen lönsamma. Nyckeln till framgång var specialisering och flexibilitet.

Läkemedelsindustrin är inte den enda där finländska företag konkurrerar med utländska jättar. Så är ju fallet inom nästan varje bransch förutom skogsindustrin där Finland är relativt stort också internatinellt sett. Problemet med att vara liten i de storas värld brukar framgångsrika finländska exportföretag lösa med att specialisera sig och finna nischer där de är suveräna. Kort sagt: Finna sin egen särprägel.

Granskar man de finländska läkemedelsföretagen förefaller särprägeln att lysa med sin frånvaro. Varför tillverkar Leiras, Lääke, Medica, Medipolar, Orion och Star hjärt- och blodtrycksmediciner? Så många företag med samma produkter på en mycket begränsad hemmamarknad! Varför tillverkar Leiras, Medica, Medipolar och Orion läkemedel för sjukdomar i andningsorganen? Och varför producerar Leiras, Farmos, Medica, Orion och Pharmacal antibioter, var och en på sitt håll - De finländska läkemedelsföretagen har i huvudsak konkurrerat på hemmamarknaden. De ovannämnda preparaten är de som säljs mest i Finland. Därför har varje företag strävat till att ha sina egna läkemedel

Finländsk läkemedelsexport 1970-82 (milj. mk)

Källa: Läkemedelsindustriföreningen CO LÄKEMEDEL

CT RÅVARO 1970 74 75 76 7 och därmed uppnå en position på den finländska marknaden, kommenterar Antti Keränen.

• I takt med att industrin internationaliseras måste någon form av produktionsrationalisering ske. Annu har denna process inte inletts på allvar. Dessutom måste man hålla i minnet, att omvärlden inte ser med blida ögon på branschrationalisering inom läkemedelsindustrin. Avtal om specialisering mellan företagen brukar betecknas som kartellbildning av massmedia.

• Det stora produktsortimentet inom de olika läkemedelsföretagen har uppstått innan internationaliseringen blev aktuell. Inom hela den finländska industrin har internationaliseringsprocessen inletts relativt nyligen. Typiskt för näringslivet är att snabba och dramatiska förändringar sällan inträffar. Utvecklingen går långsamt. Inom läkemedelsindustrin kommer det säkert att dröja 10-15 år tills branschrationaliseringen är ett faktum.

• Det är klart att en specialisering på färre produkter som säljs på stora marknader skulle ge bättre lönsamhet, men omställningen kräver tid.

Kvistig patentproblematik

Den finländska läkemedelsindustri 344, 320, 78 79 80 81 8 19/83 FCÖRU har sakta men säkert stärkt sin position på hemmamarknaden. För närvarande är 58 procent av försäljningen koncentrerad till de inhemska företagen medan importen står för 42 procent. Importörerna och de utländska läkemedelsföretagen ser inte med blida ögon på de finländska bolagens strategi.

Finland tillämpar sk förfarandepatent inom läkemedelsbranschen. Detta innebär att själva medicinpreparatet inte kan patenteras, utan enbart den process eller syntes genom vilken läkemedlet tillverkas. De stora producentländerna, t ex Schweiz, USA, Västtyskland och England, men även mindre länder såsom Sverige och Danmark tillämpar produktpatent. Där är själva preparatet skyddat.

Skillnaden är den, att ett finländskt företag i skydd av vår patentlagstiftning, kan tillverka ett utländskt preparat med en annan process än den patenterade. De utländska konkurrenterna säger att finländarna kringgår patenten tackvare den säregna lagstiftningen; de finländska företagen bemöter beskyllningarna med att säga, att de vidareutvecklar uländska mediciner.

Den objektiva sanningen är närmast en tolkningsfråga.

• Det är fel att säga, att vi kringgår utländska patent, säger Antti Keränen vid Orion, Italienarna, som i tiderna tillämpade förfarandepatent, sysslade med detta. Där byggdes läkemedelsindustrin upp kring företag som i praktiken levde på att kringgå patent.

I Finland kräver myndigheterna att den nya syntes genom vilken vi framställer ett utländskt läkemedel skall vara bättre än den utländska, varvid även läkemedlet blir bättre. Det kan till exempel röra sig om mediciner med längre verkningstid eller färre bieffekter.

Finländsk läkemedelsexport 1982

SÄ ÖVRIGA LÄNDER 17.6 20

Läkemedelsföretagen i Finland oms. 1982

Orion-koncernen (Orion, Remeda, Neofarma, Fermion) 450 milj. mk Farmos-koncernen (Lääke, Medipolar) Huhtamäki Oy Leiras

Tamr (Rohto, Star) Medica-koncerne 249 milj. mk 223 milj. m 115 milj. mk 89 milj. mk

Kopiering eller inte?

Importörerna och de utländska konkurrenterna ser annorlunda på saken. Enligt VD Göran Stenberg vid det svenska företaget Astras enhet i Finland ger den finländska patentlagstiftningen alltför många tolkningsmöjligheter. I praktiken idkar Finland ett slags smygprotektionisrn.

• Vi har exempel på att finländska läkemedelsföretag fått patent på mycket små processförändringar. Visst kan det ibland vara frågan om förbättringar av de utländska metoderna, men ofta är slutprodukten ändå helt identisk. De verksamma beståndsdelarna i medicinen är i vilket fall som helst desamma.

• Genom att utländska företag gjort stora satsningar på forskning har de kunnat ta fram nya preparat. Den finländska industrin har gått en genväg och har ostört fått utveckla ett ansenligt sortiment av mer eller mindre kopierade basläkemedel.

• Givetvis kan de utländska företagen dra de finska inför rätta, men då rättsfallen är komplexa är skadan svår att reparera. Den rättsliga processen kan ta tio år i anspråk.

Ungefär en tredjedel av de läkemedel som tillverkas i Finland görs på licens. Den resterande andelen baserar sig antingen på gamla baspreparat där patenten inte längre gäller (typ penicillin) eller på läkemedel som utvecklats utgående från utländska uppfinningar.

• Utländska företag ser sig tvungna att sälja licenser till Finland därför att de vet, att finländarna i annat fall utvecklar nya processer som gör det möjligt att kringgå patenten, hävdar Stenberg.

Existensvillkor

Den finländska läkemedelsindustrin ser den nuvarande patentlagstiftning 1 en som en förutsättning för fortsatt existens. Finland behöver en läkemedelsindustri med tanke på kristider. Ett litet land med liten hemmamrarknad måste kunna köpa licenser och vidareutveckla existerande preparat. Intäkterna från den verksamheten kan sedan användas för framtagning av helt nya preparat.

• Om vårt land gick över till produktpatentlagstiftning, så skulle vi leva helt på de multinationella bolagens nåder, säger Keränen.

• Österrike, Spanien, Portugal, Norge, Sovjet och Kanada tillämpar även de någon form av förfarandepatent. Danmark gick över till produktpatent så sent som för ett år sedan, Sverige för fem år sedan. Finland är ännu inte moget att ta det steget, inte förrän också vi har utvecklat tillräckligt med originalmediciner så att vi kan klara oss i den internationella konkurrensen.

Den brännande frågan är då: Hur skall Finland kunna öka västexporten för att därigenom kunna samla det kapital som behövs för utvecklandet av helt nya medicner ifall Finland inte har något nytt att komma med i sin export? En medicin som baserar sig på en egen molekyl är att förlikna vid en uppfinning inom vilken annan bransch som helst. Den utgör en nyhet, något unikt. De stora internationella bolagen i branschen - Hoffman LaRoche, Merck Sharp & Dome, Upjohn med flera har vart och ett över 60 läkemedelsuppfinningar bakom sig. Skall Finland verkligen kunna hävda sig på att utveckla något som någon annan redan med större resurser har uppfunnit - Inom läkemedelsindustrin har man alltför ensidigt betraktat de nya medicinerna som det enda saliggörande, anser Keränen vid Orion. Visst kan också förbättrade preparat exporteras också om de inte är i grunden nya.

• Inte utgår man heller inom bilindustrin från att varje ny bilmodell skall vara en revolutionerande nyhet, utan man kan bygga på förbättringar.

• Detta gäller också läkemedelsindustrin. Man kan exportera preparat som bättre absorberas i kroppen eller som har mindre otrevliga biverkningar. Och den finländska läkemedelsindustrin kan köpa licenser som gäller hela Norden så att de nordiska länderna blir en hemmamarknad.

• En förutsättning för att vi skall klara oss är i vilket fall som helst, att vi har en tillräckligt stor andel av marknaden här i Finland.

Enligt Stenberg vid svenskägda Astra Oy kan man se på problematiken ur en annan synvinkel: Finland, som har ett produktionsmaskiner! av hög klass, har utnyttjat sina forskarresurser på ett bristfälligt sätt genom att de många finländska företagen satsat på att utveckla redan existerande utländska preparat i stället för att skapa nya. Fel strategi, alltså.

Båda parterna, den inhemska och den utländska, har givetvis sina egna intressen att försvara. Ur vilken synvinkel man än betraktar den finländska läkemedelsindustrins läge i dag så torde en sak vara säker: Inga dramatiska förändringar är att vänta de närmaste åren.

Grundforskning bedrivs

Läkemedelsindustrin är forskningsintensiv, även den finländska. Forsknings- och utvecklingskostnaderna motsvarar kring 10 procent av produktionens värde —- nästan tio gånger så mycket som inom industrin i allmänhet i vårt land. Här ligger endast elektronikindustrin ett steg före. Av personalen inom läkemedelsindustrin arbetar 17 procent med forskning, utveckling och kvalitetskontroll, och en fjärdedel av branschens anställda är akademiskt utbildade.

Även om industrin använder en del av forskningsresurserna till att utveckla redan existerande utländska preparat, är satsningarna på grundforskning och på nya preparat också stora.

Produktutvecklingen är kostnadskrävande. För att kunna ta fram ett nytt läkemedel måste industrin testa i medeltal 8-10 000 kemiska preparat. Utvecklingen tar mellan fem och femton år i anspråk och kostnaderna för utvecklingen av ett läkemedel som baserar sig på en egen molekyl uppskattas till mellan 50 och 400 miljoner mark, en anselig summa med tanke på att de finländska läkemedelsföretagens årsomsättning uppgår till samma belopp och att den sammanlagda årliga satsningen på forskning ligger kring 100 miljoner mark.

—- Fastän produktidéerna är många, kan ett finländskt företag sällan satsa på mer än tre projekt samtidigt, poängterar Antti Keränen. Utgångspunkten är att vi samlar iakttagelser som finländska forskare gjort. Därefter gäller det att undersöka om dessa iakttagelser och rön är värda vidare utredning. Utredningsprojektet tar i

Genteknologi en fråga om liv och död

Genteknologin, en del av biotekniken, kan medföra en revolution inom medicinen vad beträffar såväl botandet av sjukdomar som diagnosticeringen av störningar i människokroppen.

HB Vearje cell i människokroppen och i andra levande varelser bär på DNAkoden, denna facit som innehåller all information som styr kroppens utveckling från befruktning till dödsögonblicket. Enkelt uttryckt utgör genen en liten del av den långa DNA-spiralen och det är genen som instruerar en cell att producera ett visst protein, t ex ett hormon.

lfall en gen är defekt ger den fel instruktioner åt cellen vilket leder till att också hormonproduktionen blir felaktig.

Ett område som hör framtiden till är genteknologin. Produktionen av insulin, interferon och tillväxthormon är exempel på genteknologins landvinningar. Visst kan interferon produceras också på traditionellt vis, genom att det isoleras från vita blodkroppar, men den processen är långsam och kostnadskrävande. Genteknologin erbjuder nya möjligheter.

Det finns en gen som är programmerad att styra produktionen (syntesen) av interferon. Den genen kan flyttas från högre organismer till lägre, d v s bakterier. När genen kopplas in i bakteriens genmaterial börjar bakterien producera interferon; man stimulerar alltså bakterien till att starta en syntes av interferon som används vid bekämpningen av cancer.

Konsten att med enzymers hjälp bryta DNA-kedjan, alltså strukturen hos arvsmassan, isolera enskilda gene allmänhet ett till två år i anspråk varefter en hård gallring sker. Omkring tio procent av utredningsprojekten klarar den här gallringen.

• Avgörande är i vilken grad projekten är kommersiellt intressanta. Det behöver inte nödvändigtvis vara frågan om stora försäljningsvolymer i framtiden, utan det viktiga är att preparatet passar in i vår exportstruktur — vi måste vara övertygade om att vi klarar av marknadsföringen. Om preparatet exempelvis anknyter till hjärtsjukdomar måste det vara revolutionerande, eftersom konkur och inplantera dem i bakterier för att på så sätt få till stånd produktion av eftertraktade hormoner, erbjuder nya chanser att påverka kroppens hormonbalans.

Enligt Paul Berg från USA, nobelpristagaren i kemi 1980 som besökte Finland i oktober, är det möjligt att alla människans gener - och det finns över 100 000 av dem - kan isoleras före år 2000. Ansålänge kan bara några tiotal isoleras och de praktiska tillämpningsmöjligheterna är därför svåra att förutse.

Genteknologin erbjuder också annat än möjligheterna att stimulera produktionen av hormoner eller proteiner. Sjukdomar kan diagnostiseras och framtida defekter förutses.

Diagnos

Eftersom det är genen som instruerar cellen att producera ett visst hormon och eftersom en defekt gen leder till brister i hormonproduktionen, kan identifieringen av defekta gener ge information om en rmänniskas hälsotillstånd i framtiden. Lät oss ta ett exempel som ursprungligen presenterades av ovannämnda Paul Berg vid hans föreläsning i Helsingfors:

Hemoglobinproduktionen styrs under olika skeden av en människas liv av olika gener. Defekter i hemoglobinproduktionen kan leda till skärcellane rensen på den internationella marknaden är så hård. I andra fall - och det här gäller till exempel psoriasisläkemedlet Butantron - har man fördelen att arbeta på en marknad där konkurrensen inte är särskilt hård.

Butantron kan bli Orions trumfkort i framtiden och utgör det längst utvecklade originalpreparatet.

— Så vitt jag vet har konkurrenterna inte kommit lika långt som vi med något liknande läkemedel och därför är exportutsikterna betydande.

Men en lång väg återstår ännu at 19/83 FRUN

Genteknologins praktisk tillämpningar

Produkt Test Marknadsföring

Insulin 1980 1982

Tillväxt hormon 1981 1984

Interferon 1981 1985

Hepatitis vaccin 1983 198 mi som vanligen har dödlig utgång. Eftersom olika gener styr produktionen under olika skeden av livet, kan en till synes frisk person insjukna ifall den gen som styr hemoglobinproduktionen hos den vuxna individen är defekt.

All information om individen finns dock kodad i DNA redan under fosterstadiet. Det är redan nu möjligt att ta prov av foster, identifiera de gener som styr produktionen av hemoglobin och utröna om en person i framtiden kommer att drabbas av den nämnda anemin genom att en gen är defekt.

Genteknologin gör det möjligt att förutse den framtida utvecklingen hos en människa och — kanske i framtiden påverka denna utveckling. Givetvis medför genteknologin nya moraliska spörsmål och avgöranden. Vad skall man göra åt ett foster som har en defekt gen? Skall en människa få födas ifall man vet att hon kommer att lida av en sjukdom som med nuvarande kunskap inte kan botas?

Den frågan kan ingen teknologi ge svaret på. Oo

B gå. Butantron befinner sig i det kliniska undersökningsskedet, vilket innebär att prov nu görs på människor.

• Vi måste ännu testa läkemedlet på tusentals patienter innan det är klart för marknaden. Den här processen har nyligen påbörjats, och det dröjer nog fyra till fem år innan marknadsföringen kan inledas.

Resultaten föds inte över en natt, men den finländska läkemedelsindustrin är övertygad om att den har en framtid på den internationella marknaden. På lång sikt.

IL.