Landets framtid bygger på avancerad teknologisk forskning
av Christian Schönberg Forum 1994-15, sida 20, 24.11.1994
Landets framtid bygger på avancera teknologisk forskning
Christian Schönberg
För att finländsk industri skall klara sig i framtida konkurrens med övriga EU-länder krävs aktiv medverkan i de teknologiska forskningsprogram som står till buds. Innehållet i Europeiska unionens ramprogram är spikat, budgeten likaså — nu krävs såväl kunskap som styrka för att armbåga sig in i eurodjungeln invecklade teknologisfärer.
fyras.k. aktiviteterinnehållande 1 delområden med bl.a. tele- och informationsteknologi, tillverknings-. miljö- och bioteknologi har nyligen körts i gång. Finland är numera representerat i varje enskild programkommitté, TEKES i flera av dem och beroende av verksamhetens art har också ministerier och forskningsinstitut sina representanter med i verksamheten.
— Ända sedan EES avtalet skrevs under har Finland varit full medlem i de kommittéer som styr de olika forskningsprogrammen och klarat sig rätt hyfsat i sammanhangen, berättar forskningschef Martin Mäklin hos TEKES. Som fullvärdiga medlemmar i unionen kommer vi att få ännu större insyn och utökade möjligheter att påverka utformningen av verksamheten. Finland satsar rätt stora summor, över 200 Mmk år1995, på att få vara med, pengar som man inom rimlig tid helst vill ha tillbaka med ränta. närmast i form av nya forskningsprojekt till landet. Nu när forskningsbudgeterna är uppgjorda och godkända gäller det att snabbt försöka komma in 1 europeiska konsortier som gör förslag till program och projektutformning. Det handlar om en rätt arbetsdryg process innan man hittar de rätta vägarna och projektförslagen.
E U:s fjärde ramprogram, uppdelat i
Hur få information?
Finland har redan en tid haft rätt god representation i olika organ tack vare den allmänt goda teknologiska nivån i landet. Bl.a. inom området telekommunikation har landet inte haft större problem att komma med i programmen. Men konkurrensen är stark varför det krävs stora ansträngningar och en viss tur för att komma med.
TEKES t.ex. ordnar informationsmöten tillsammans med representanter från kommissionerna som vägleder och berättar hur man kommer igång med arbetet och har även aktivt stött förbere 2 delsearbete inom företag och forskning.
Vilket är utbytet — Nyttan av att få medverka i forskningssamarbetet är att man dels kommer i kontakt med de stora forskningsföretagen i Europa och kan dra nytta av de pågående utvecklingsprogrammen och dels få kännedom om ny teknologi och utvecklingstrender på det globala planet. Företaget blir snabbare känt ute i världen vilket i sin tur skapar viktiga kontakter och därmed vidgade marknader,
Som exempel på ett synnerligen konkurrenskraftigt företag på den internationella arenan nämner Mäklin telekommunikationsbolaget Nokia.
— En stor del av Nokias remarkabla frammarsch kan relateras till teknologisamarbetet i Europa. Nokia har varit med i programmen redan flera år vilket har gett bolaget ett stabilt fotfäste i ”etablissemanget”. Exempelvis har bolaget kunnat påverka utvecklingen inom standardiseringsverksamheten.
Forskningschef Martin Mäklin manar finländska företag att armbåga sig fram till en positio m den teknologiska forskingsruljansen i EU.
På grund av att marknaden på det nationella planet är synnerligen begränsad kan man i dagens läge inte längre jobba enbart inom landets gränser — det gäller att tänka i europeiska, eller kanske ännu bättre i globala banor.
— I egenskap av fullvärdig medlem i EU får Finland definitivt en mera framträdande position på den europeiska kartan, säger Martin Mäklin. Vi kommer att vara representerade i styrkommitteerna för de olika programmen vilket gör att vi i tidigt skede får större insyn och den vägen kan påverka utvecklingen.
Om vi nu blir européer på riktigt, betyder det då att vi samtidigt fjärmar oss från marknaderna och utvecklingen i USA och Japan — Nej, att vi blir fullvärdiga medlemmar i den europeiska unionen betyder inte att vi fördenskull skulle fjärma oss från den teknologiska utvecklingen eller det som i övrigt händer i USA eller Japan, men en viss balansgång blir det nog fråga om. Trots allt kommer nog tyngdpunkten ändå att ligga på den europeiska marknaden, där finns alldeles tillräckligt potential.
Inom vilka områden kan vi hävda oss — Inom bioteknologi, telekommunikation och informationsteknologi finns ett antal starka finländska företag som kan hävda sigi konkurrensen -—tillverkningsteknologi inom metallindustrin inte att förglömma. Ett delprogram inom ramprogrammet är miljöforskning där vi säkert har en del att ge. Vi försöker nu komma in i så många av de olika ramprogrammen som möjligt. Vi känner till processen, nu handlar det om att få fler deltagare att medverka i projekten.
Eureka-stämpel
Förutom de aktuella förutbestämda ramprogrammen inom EU-sfären har Finland medverkat i ett flertal Eurekaprojekt, en flexiblare arbetsform mellan två länder vars industrier sinsemellan kommer överens om forskningsamarbete. Arbetet startar från ett gemensamt akut behov som på ansökan ges en s.k. Eureka-stämpel vilket vanligen berättigar till en delfinansiering från nationellt håll. TEKES fungerar också här som en av kontaktpunkterna i Eurekasamarbetet. 9