Långsamt konjunkturuppsving
av Mikael Ingberg Forum 1983-12, sida 48-50, 24.08.1983
FÖRU Konjunkturen
Uppåt men långsamt
Den uppgång i den ekonomiska konjunkturen, som redan under ett halvår har förutspåtts bla i industrins och finansministeriets konjunkturbarometrar, är fortfarande hara på väg. Under första kvartalet av innevarande år ökade visserligen bruttonationalproduktens värde 1975 års priser med närmare 3 procentenheter jämfört med första kvartalet i fjol, men denna ökning berodde till största del på efterdyningarna av den boom i den privata konsumtionen, som satte in i samband med devalveringen i fjol höstas. Konsumtionsökningen avtog också jämfört med sista kvartalet av år 1982, men uppgick änd till dryga 4 procent.
OECD:
Uppsving i USA, osäkert i Europa
OECDSs prognos för tillväxten i BNP samt för inflationstakten i några länder för år 1983
BNP Inflationen December Juli December Juli
USA 2 3 51/2 41/4 Japan 3 1/2 3 1/4 31/4 Väst-tyskland -1/4 1/2 3 3/4
England 1 13/4 []
OECD 11/2 2 6 3/ 48
EH Konsumtionsökningen — för hela året 1983 kommer troligtvis att stanna betydligt under denna siffra på grund av en svag tillväxt i hushållens disponibla inkomst. Då inte heller västexporten verkar komma igång så snabbt som väntat och investeringsverksamheten stampar på stället, verkar det som om det verkliga konjunkturuppsvinget låter vänta på sig åtminstone till nästa år. Och för att uppsvinget skall bli kraftigt, måste västexporten komma igång, vilket igen förutsätter, att pris- och kostnadsutvecklingen i vårt land kan hållas i styr.
Ett försök att granska den ekonomiska utvecklingen i vårt land på medellång sikt visar klart, att det största problemet i vår ekonomi är den snabba inflationstakten. Under i stort sett hela 1980-talet har Finland uppvisat en snabbare inflationstakt än våra konkurrenter på den internationella marknaden. Detta har inneburit, att exporten, och speciellt västex Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, ser i sin konjunkturrapport juli definitivt mera positivt på den ekonomiska utvecklingen i sina medlemsländer än i december i fjol. I rapporten konstateras att utvecklinge under det första halvåret av år 1983 stöder uppfattningen om att västvärlden nu äntligen har lyckats kravla sig upp frå den ovanligt långa lågkonjunkturen.
EH OECDs prognos för totalproduktionens utveckling under innevarande år har reviderats uppåt sedan december och prognoserna för inflationen nedåt. En viss osä kerhet om uppgångens styrka speciellt i Europa kan emellertid ännu skönjas. Den positiva utveckling i konsumtionsefterfrågan, som OECD förutspår för Europa, bygge 12/83 Av Mikael Ingber porten, har lidit. Speciellt besvärlig är situationen nu, när efterfrågan i västvärlden håller på att stimuleras med ökande importefterfrågarn men också hård konkurrens som följd. Sverige, en av våra viktigaste konkurrenter, har med hjälp av en stor devalvering kunnat öka sina marknadsandelar.
Om man dessutom kan hålla inflationen på en lägre nivå än hos oss under de närmaste åren, vilket exempelvis OECD förutspår i sin senaste konjunkturrapport, blir läget svårt för den finländska exportindustrin. OECD förutspår också en ökning av Sveriges export med 6,5 och 7,25 procent per år för 1983 respektive 1984, medan Finlands export väntas öka med futtiga 0,25 och 3,5 procentenheter.
Ingenting tyder heller på att inflationstakten i vårt land skulle avta, åtminstone inte i år, I juni hade konsumentprisindex stigit med nästan 9 procent från motsvarande tidpunkt senaste år. Man kan endas till stor del på ett antagande om att den avtagande inflationstakten skall påverka Hushållsparandet i negativ riktning. Ifall detta antagande visar sig vara felaktigt kan utvecklingen bli mindre positiv än rapporten förutspår.
Draghjälpen för det ekonomiska uppsvinget kommer igen en gång från USA. OECD förutspår att bruttonationalprodukten i Reagans Amerika skall växa med 3 procentenheter under innevarande år och med hela 4,5 år 1984 efter att ha minskat med nästan 2 procent år 1982.
Det är speciellt ökningen i efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror och bostäder som har lett uppsvinget i USA; de tre biljättarna GM, Ford och Chrysler har exempelvis alla visat ovanligt goda resultat i sina bokslut för det andra kvartalet i år. Det är klart, att den ökning av realinkomsten, som den av 15 10 | INVESTE5 RINGAR a..-e BNP — 0 -5 -1 1975 97 979 198 hoppas, att den strama linje som finansministeriet verkar vilja följa vid uppgörande av nästa års budget kan få politiskt stöd, att kommunerna är avhållsamma i sin avgiftspolitik samt att nästa års avtalsuppgörelse blir ytterst måttlig. Endast då kan man vänta sig en avsevärd minskning av inflationstakten under nästa år, vilket kan ge möjligheter för Finland att dras med i det allmänna uppsvinget i världen.
tagande inflationstakten har haft som följd, har stimulerat efterfrågan.
Oljeprissänkningen i mars, en expansiv budgetpolitik (ett stort och växande underskott) och en lättare, men tillsvidare ännu stram, penningpolitik är andra orsaker till uppgången. Också investeringsverksamheten verkar nu ha nått bottnen och ifall en tillväxt kan fås till stånd också inom denna sektor, verkar det klart att uppsvinget kan hålla i för en längre tid. Vanligtvis släpar investeringscykeln nämligen efter utvecklingen i konsumtionen på grund av att en lågkonjunktur medför lågt kapacitetsutnyttjande av befintlig kapitalutrustning.
En ökning av konsumtionsefterfrågan tillfredsställs därför först genom en ökning av kapacitetsutnyttjandet och först därefter behövs nyinvesteringar i större utsträckning. Enligt OECD Ökningen i konsumtionen avtar?
Under innevarande år kommer hushållens realinkomster att öka med en knapp halv procentenhet jämfört med nästan 4 procent i fjol enligt beräkningar på Näringslivets forskningsinstitut (Etla). Denna minskning beror närmast på skattehöjningar och minskningar av transfereringar från den offentliga sektorn. Med en s uppfattning är det också först när investeringsverksamheten kommer igång, som arbetslösheten i USA kommer att minska, vilket ånyo skapar en efterfrågeökning och garanterar uppsvingets varaktighet.
I sin prognos för Europa är OECD mera försiktig. Visserligen har man reviderat prognosen för utvecklingen av BNP uppåt sedan december i fjol för de flesta länder, men flera osäkerhetsfaktorer understryks. Tillväxten i de europeiska länderna skall utlösas speciellt av två faktorer: en ökning av exporten och en ökning i den privata konsumtionsefterfrågan.
Exportökning antas drivas av den ökande efterfrågan i USA, vars internationella konkurrenskraft har avtagit på grund av den ovanligt höga dollarkursen, samt av en ökning i exporten till länder utanför OECD.
För att exportökningen til 1983 ,.
L svag tillväxt i realinkomsterna kan man knappast vänta sig att hushällens konsumtionsefterfrågan skall öka med mera än en eller ett par procent. Inom gruppen konsumtionsvaror av varaktig karaktär (bilar, hushållsmaskiner, möbler etc.) kan man eventuellt t om vänta sig en minskning.
Under prisregleringen efter devalveringen i fjol ökade konsumtionen av denna typs varor med närmare 50 procent
USA skall materialiseras krävs emellertid, att dollarkursen förblir hög och att nyprotektionismen i USA inte tar fart.
Under den allra senaste tiden har USAs centralbank försökt dämpa stegringen i dollarkursen genom utförsäljning av dollars, men tillsvidare har man inte lyckats med konststycket att sänka sin valutas värde. De höga räntorna i USA är ännu alltför lockande. Ett nytt exempel på nyprotektionismens styrka i USA är de nyligen införda importkvoterna på specialstål, som speciellt drabbar de europeiska ländernas export.
Också den väntade exportökningen till länder utanför OECD är förknippad med osäkerhet. De sänkta oljepriserna har minskat OPECländernas importmöjligheter, möjligen med undantag av Saudiarabien, vars oljeintäkter inte helt har utnyttjats för konsumtion och investeringa 12/83 FRUN
BRUTTONAT IONALPRODUKTENS OCH INVESTERINGARNAS VOLYMFÖRÄNDRIN (det sista kvartalet i fjol). Ännu i början av detta år upplevde dessa branscher en ökning på dryga 10 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Ökningstakten har emellertid fallit radikalt, och kommer eventuellt att bytas till en minskning senare under året.
Investeringarna på hög nivå - men fallande
Investeringarna ökade under år 1983 med dryga en procentenhet. Detta faktum är rätt överraskande. Vanligtvis brukar nämligen investeringsverksamheten ligga lägre under en lågkonjunktur — (diagram = 1). Eventuellt berodde den relativt höga investeringsverksamheten på det lätta penningpolitis ka läget - finansiering för investeringarna fanns tillgänglig.
Ännu under första kvartalet detta år ökade investeringsverksamheten något järnfört med samma tid föregående år. Det var speciellt byggnadsinvesteringarna som ökade (med hela 7,2 procentenheter jämfört i hemlandet, utan har placerats på den internationella kapitalmarknaden. Detta innebär att Saudiarabien kan leva med ett underskott i handelsbalansen under en längre tid, vilket inte är möjligt för de flesta andra OPEC-länder.
Många av de icke-oljeexporterande länderna utanför OECD kämpar med stora skuldproblem. Ifall den idag klart skönjbara trenden för hårdare lånevillkor fortsätter, kan man knappast heller på denna front vänta sig någon klar uppgång i importefterfrågan. Bilden kan emellertid förändras radikalt när det väntade uppsvinget i USA och Europa har hunnit få en höjande effekt på råvarupriserna, vilka idag ligger på en ovanligt låg nivå.
Mikael Ingber 49
FÖRU
Tabell 1. OECDs prognos över importutvecklinge i några länder (procentuell tillväxt 1982 Tyskland 0,5 England 4,8 Sverige 4,9 OECD -0, med första kvartalet år 1982), medan investeringarna i maskiner och anläggningar sjönk något (-5 96). Allting tyder också på, att byggnadsinvesteringsverksamheten skall hålla i sig under innevarande år. Från industriförbundets konjunkturbarometer framgår nämligen att byggnadsindustrin tror att produktionen kommer att öka under hösten för att sedan avta mot slutet av året.
Hela 97 procent av byggnadsindustrin anser också att bristen på yrkeskunnig arbetskraft utgör en flaskhals i produktionen. Allt tyder alltså på att innevarande år ännu kommer att vara ett gott år inom byggnadsbranchen,
För nästa år ser emellertid bilden dystrare ut för investeringsverksamhetens del. Industrin som helhet planerar att minska sina investeringar med hela 15 procent enligt Finlands Banks investeringsförfrågan i juni. En liknande trend kan utläsas från industriförbundets konjunkturbarometer. Även om den övriga investeringsverksamheten - de offentliga investeringarna och bostadsinvesteringarna - knappast kommer att falla Jika radikalt, är utsikterna för 1984 rätt dystra.
Exporten kommer inte igång
Efter devalveringen i höstas hoppades man allmänt på att västexporten skulle börja öka kraftigt och således kompensera den minskning i exporten till de socialistiska länderna, som är ofrånkomlig på grund av Finlands stora överskott i östhandeln. Den långsamma konjunkturupphämtningen i västvärlden har emellertid lett till, att denna exportökning har låtit vänta på sig. Under fjolåre 5 1983 1984 [| 3, 4 4,2 0,7 3,5 0,7 minskade volymen av Finlands export för första gången sedan 1975. Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter fortsatte denna minskning under första kvartalet i år. Tullstyrelsens statistik över den första hälften av vår 1983 ger emellertid en något ljusare bild. Enligt tullstyrelsens uppgifter ökade exporten under de två första kvartalen i år jämfört med motsvarande period senaste år med en dryg procentenhet.
Av de tyngre exportbranscherna var det speciellt pappersindustrin (+8,3 4), metallframställning (+23,9) och den kemiska industrin (+9,4) som visade tecken på en uppgång, medan hela träförädlingsindustrin (-5,2 26), pappersmassaindustrin (-3,0) och pappoch kartongindustrin = (-8,1) fortfarande har stora svårighe ter. Utgående från ovan nämnd sifferuppgifter kan man redan nu dra den slutsatsen, att ett verkligt efterfrågesug inte är att vänta från exportsektorn, åtminstone inte detta år. Utsikterna för år 1984 är en aning ljusare, speciellt ifall inflationsutvecklingen och därmed exportindustrins kostnadsutveckling kan hållas under kontroll. Under nästa år kommer nämligen av allt att döma efterfrågan i hela västvärlden att öka och därmed också den potentiella exportmarknaden att växa. Våra viktigaste exportländers prognosticerade import kommer också av allt att döma att öka (tabell 1).
Den offentliga sektorn i nyckelställnin Även om bruttoskattegraden steg en aning under år 1982 och väntas stiga också unde innevarande år, ligger beskattningens nivå fortfarande klart under toppnoteringarna i mitten av 70-talet. Samtidigt som beskattningen således har sänkts i vårt land, har emellertid de offentliga utgifterna fortsatt att öka med en årshastighet på knappa 5 procent. Detta har lett till stora budgetunderskott och en ökande upplåning.
Dagens stora statsskuld den väntas stiga till ca 16 procent av BNP under detta år - är således inte enbart ett konjunkturfenomen, utan är också delvis av strukturell natur. Visserligen är det försvarligt att av konjunkturpolitiska skäl underbalansera budgeten under en lågkonjunktur, men den stora ökningen av de offentliga utgifterna under högkonjunkturen 1979-80 utgör ett exempel på missriktad finanspolitik. Av de misstag som då gjordes borde nu lärdom tas.
Nu, när en uppgång i konjunkturen är på väg, borde alltså allt göras för att minsk 12/8 på ökningstakten i de offentliga utgifterna. Av allt att döma är detta också speciellt finansministeriets målsättning. I dagens läge kan man inte annat än hoppas, att politisk vilja att följa en dylik stram budgetlinje finns.
Eftersom utförligare uppgif ter om nästa års budgetförslag inte ännu finns tillgängliga, är det svårt att uppskatta den offentliga sektorns inverkan på den kommande = konjunkturuppgången. Att statsmakten och kommunerna har en nyckelställning, är emellertid klart. — Ifall — finanspolitikens grundlinje blir klart inflatorisk försvåras exportutsikterna. Ifall skattegraden höjs radikalt dämpas ökningen i den privata konsumtionen. Ifall en stram budgetlinje omfattas och åtminstone den strukturella andelen i budgetunderskottet avlägsnas genom kostnadsnedskärningar, skapas möjligheter för en aktiv finanspolitik när nästa lågkonjunktur infinner sig.
-rita-mät-kopiera TEKNISK SPECIALMÄSS 6.-9.9.198 fd I MÄSSCENTRUM ARRANGERAD AV WULFF BESTÄLL INBJUDNINGSKORT PER TEL. (90) 554 422