Lantbrukets rationalisering är en långsam process

Taggar: Personer: Samuli Suomela Teman: lantbruk

Generaldirektör Samuli Suomela:

Lantbrukets rationalisering ä e Man kan inte tvinga jordbrukarna att packa ihop och flytta från sin näringsgren. De måste ha rätt till en skälig utkomst. För att de skall ha en skälig utkomst så måst vi finna oss i att betala matpriser som är betydligt dyrare än om vi importerade förnödenheterna.

Samuli Su omela, generaldirektör för Lantbruksstyrelsen, får för jämnan förklara varför vi har smörberg, veteberg, äggberg, varför vi har så mycket små och olönsamma jordbrukslägenheter, varför maten är dyr 26

SUOMELA: — Maten hos oss är ganska dyr. Mat är en förnödenhet som vi inte klarar oss utan och som borde vara billigare. Men rullar vi upp problematiken från andra ändan och undersöker vad det kostar att producera det som vi äter och som vi tycker att är dyrt så kommer vi underfund med att det inte i varje fall är jordbrukaren som förtjänar på det vi köper i affären. Hans marginal på sina produkter är just vad han behöver för att å sin sida kunna klara livhanken. Och kom ihåg att vad jordbruksprodukterna beträffar så får ju staten också skjuta till i form av subventioner för att det inte skall bli ännu dyrare matpriser för konsumenten.

FORUM: — Om mjölken idag kostar 84 penni per liter i butiken, vad får då bonden?

Forum 8/71

SUOMELA: — Producentpriset är 52 penni litern.

FORUM: — Då är mellanhänderna dyra?

SUOMELA: — Ja, vi kan självfallet inte köra ut mjölken direkt från ladugården till hemmen i städerna. Mjölken skall transporteras till mejerier, den skall behandlas, pastöriseras, förpackas och transporteras till detaljhandeln. Vad mjölken beträffar så är mellanhänderna billigare hos oss än annorstädes, men det gäller faktiskt bara mjölken. Ser vi på köttet så är mellanhänderna hos oss dyrare än i fallet med mjölken. Och tar vi potatisen så är situationen alldeles galen! Vi har där en prisreglering som inte alls belönar jordbrukare som satsar på kvalitet. Bonden får i stort sett samma pris oberoende av kvaliteten.

Forum 8/7 an långsam process

FORUM: — Hur mycket billigare mat skulle vi få om vi importerade den?

SUOMELA: — Vi skulle kunna erbjuda livsmedel till mycket billigare pris om vi importerade dem utifrån, ta t ex smör som vi säkert kunde köpa för mellan 3 och 4 mark kilo mot 7,90 mk i våra butiker idag. Även många andra livsmedel är hos oss dyrare än medelpriset ute på världsmarknaden. Men kom även ihåg att priserna utomlands är »dumping-priser». Finland har gått in för att vara självförsörjande vad beträffar de nödvändigaste livsmedlen, det är tradition och det är nödvändigt. Vi betalar mera för att alltid ha till hands det som vi äter dagligen. På dethär sättet behöver vi inte vara beroende av utländska fluktuationer i tillgång, kvalitet och pris. I kris Vänd 27

PORTRATTET

Lantbrukets rationalisering en långsam process

Från sid. 2 tider klarar vi dessutom livhanken. Det är en säker, kanske litet dyr, försäkring. Det finns för övrigt inget land som har lagt ner sitt jordbruk och börjat ty sig till import. På papperet alltså kan vi alltid spekulera och konstatera att vi kunde få billigare mat, men frågan blir alltid, hur länge och hur bra mat?

FORUM: — Kan då staten subventionera jordbruket så att bönderna får sitt och vi får billigare mat, alltså i än högre grad än vad som nu är fallet?

SUOMELA: — Jag ser inte någon helhetslösning som på längre sikt skulle bli billigare för konsumenten. Via skatter skulle staten i alla fall bli tvungen att ta igen det som den ger ut i form av ökade subventioner. I England har man ju ett system med lågpris, Där betalar konsumenterna ett lågt pris för maten medan bönderna får rejält betalt för sina produkter. Men kom ihåg att 4 procent av befolkningen får sin utkomst från jordbruket, medan det hos oss är 22 procent. Lågprislinjen går inte i ett land med så stor jordbruksbefolkning som hos oss, där måste man beakta helhetskostnaderna för jordbruket.

Generaldirektör Suomela går mera till botten med vår jordbrukspolitik: Grundproblemet är att vi måste utgå ifrån att det måste vara möjligt för jordbrukarna att nå en skälig utkomst för sitt arbete, Vi kan inte tänka oss att låta bli att betala dem för deras produkter. Man kan heller inte på kort tid få jordbrukarna att upphöra med sin näring och packa ihop jordbruket. Då är resultatet en skriande arbetslöshet.

Detaljhandels- och producentpriserna 1970

Minutpris Producentpris Konsumtionsmjölk 0.68 0.52 Smör 8.51 9.75 Ost (emmenthal) 7.29 4.72 Nötkött 7.09 5.50 Svinkött 6.24 4.04 Ägg 4.01 8.15 Potatis 0.82 0.22 Rågmjöl 0.82 0.51 (kvarnpris) Vetemjöl 0.93 0.69 ( » >)

Boskapsstammens storlek

Antal boskap och mjölkmäng i 1000-tal I milj. kg 1938 1367,8 1065,0 1950 1110,5 1208,3 1960 1153,1 2493,5 1985 1137,5 2901,5 1988 1095,6 2876,1 1967 1058,5 2809,3 1968 1045,1 2909,1 1969 969,2 2949,3 1970 889,1 2801, 28

Vi är inne i samma förvandlingsprocess av den samhälleliga strukturen som många andra länder före oss. Jordbrukarnas antal blir mindre men det går långsamt. Vår industri kan inte snabbt nog ta emot och skola om jordbrukarna som vill lämna sin näring. Vi skall fortfarande ha kvar jordbruket men problemet, och det är inte något nytt, är att lägenheterna måste vara större och mera lönsamma. Med nuvarande maskiner och odlingsteknik kan jordbruken ge betydligt mera.

FORUM: — Hur har åkerpaketeringen löst problemet med för små lägenheter?

SUOMELA: — Inte märkbart. Jordbrukare som är gamla, sjuka och där den yngre generationen övergått till andra näringar, har kanske på dethär sättet snabbare fattat beslut att upphöra med näringen men på det hela taget är nog den »stängning av jordbruk» som förekommer resultatet av en naturlig process, framför allt är det fråga om en generationsväxling, hos oss liksom i andra länder.

FORUM: — I de fall där små lägenheter säljs som obehövliga, vad gör staten?

SUOMELA: — Vi köper egendomar som kan kombineras med närliggande lägenheter. En bonde som vill utvidga sitt jordbruk med ledigblivande jord får billiga statliga lån. Staten hjälper alltså bönderna till större lägenheter. Men vi har en klar princip: För att vi skall gå emellan med lån och hjälp måste det innebära en bättring för hela jordbruksnäringen. Om någon vill sälja 5 ha av 10 ha och alltså fortsätta att behålla 5 för egen del så drar vi in absolut allt stöd till honom. Då har vi möjligen fortfarande kvar två tämligen små plättar, där näringsmöjligheterna knappast förbättras. Under februari kom till oss på jordbruksstyrelsen anbud på 134 jordbrukslägenheter. Av dem var 21 i Vasa läns jordbruksdistrikt, 12 i Seinäjoki, 10 i Kouvola och 3 i Helsingfors. I vart tredje fall ledde anbuden till affär från vår sida.

FORUM: — För att gå över till ett annat akut problem inom vårt lantbruk av idag, överproduktionen: vilken är tendensen hos smörberget?

SUOMELA: — I fjol nedgick smörproduktionen från 100— 101 milj. kg till 87 milj. kg. Men samtidigt gick också kon sumtionen av smör ner, från 73 milj. föregående år (1969) till 66—67 milj. kg i fjol. Och tar vi ännu 1967 med så var konsumtionen då cirka 80 milj. kg. Vi har alltså en klart nedgående trend inom konsumtionen. Nu har ju priset på margarin justerats så att folk borde äta mindre margarin och mera smör, vi väntar att prisjusteringen på margarinet (uppåt) skall visa sig vara en positiv åtgärd när det gäller att få fart på

Forum 8/7 smörkonsumtionen. Men en allmän trend ute i världen är att ju mer levnadsstandarden ökar desto mindre äter man smör (»man är rädd för fett»). I alla fall så tror jag inte att smörberget fortsätter att växa längre. Men det betyder inte att överproduktionsproblemet skulle vara övervunnet. Antalet kor har visserligen minskat och under de tre senaste åren också den mjölkmängd som mejerierna tar emot (se vidstående tabell) men samtidigt får vi andra överskottsproblem: hönsoch svinskötseln växer så att vi också där har betydande överproduktion. Därav ser vi hur invecklat jordbruksproblemet är, det är inte bara färre kreatur vi måste sträva till utan hela produktionskapaciteten inom lantbruket måste skäras ner, Jordbruksstyrelsen skall köpa in mindre lägenheter för att omvandla dem till skog men det är en ytterst lång process, vars resultat ligger fjärran. En slutlig balans mellan gynnsamma förhållanden för jordbruksbefolkningen och gynnsam produktion tar tid att åstadkomma och den beror även på vilka utkomstmöjligheter som kan skapas för sådana som vill lämna lantbruket. Slutresultatet får inte vara att bondebefolkningen i brist på arbete blir tvungen att emigrera till Sverige.

FORUM: — Har vi saknat en långsiktig planering?

SUOMELA: — Det är klart att man alltid borde ha planerat mera på lång sikt. Redan i slutet av 50-talet varnade man på experthåll för den situation som nu har uppstått. Först i slutet av 60-talet insåg man emellertid situationens allvar och då var det för sent. Den allmänna opinionen vaknade sent. Men dagens läge är i alla fall inte resultatet av för kortsiktig planering.

FORUM: — Utan av vad då?

SUOMELA: — På det som jag tidigare nämnde, på att jordbruket hos oss är en tradition, att omvandlingen går långsamt, även om man upptäcker fel i rätt god tid. Nu har vi jordbrukskommittéer som har ett klart program: vi skall vara självförsörjande inom jordbruket. Om mjölk- och veteproduktionen överskrids så skall produktionen »straffas» med marknadsföringsavgiften. För åren 69—70 satte vi som övre gräns 2960 milj. kg mjölk, det var 40 milj. kg mindre än föregående år. För 71—72 sattes gränsen till 2830. På tre år skall alltså mjölkproduktionen gå ner 170 milj. kg. Det är »hemåt».

FORUM: — Vad gör jordbruksgeneralen själv för att bidra till åtgången på jordbruksprodukter?

SUOMELA: — Tja, jag är inte speciellt stor konsument av smör, det måste jag säga. Men till äggkonsumtionen bidrar jag nog. Favoriträtten är i alla fall nyraltad sik… SJ

Forum 8/71

SR

Trygga transporterna

Ju mer handel och industri expanderar, desto mer ökar transporterna — och tyvärr också antalet transportskador. Statistiken redovisar varje år allt större mängder förstörda varor. Därför ökar också försäkringsbehovet. Det må gälla distribution av färdiga produkter, transport av råvaror och halvfabrikat till industrierna eller transporter mellan industriernas olika produktionsanläggningar. Varje transport måste tryggas.

Unik kundförmån: Vårt konsulterande dotterbolag betjänar Er i förpacknings-, hanterings- och transportfrågor. Tag kontakt med

Oy TRANSPAK CONSULTING A ett organ för Finska Sjös kundservice ifråga om förpackningsutredningar, -planeringar, -maskiner, mekaniska hjälpmedel samt förpacknings- och hanteringslinjer.

Trygga transporterna Välj

FINSKA SJÖ

S. Esplanadg. 12 Helsingfors. Tel. 15 166.

29