Lär dig läsa!
av Ragnhild Artimo Forum 1985-07, sida 22-23, 24.04.1985
LÄR DIG LÄSA!
Kan du läsa? Selektivt och aktivt, så att läsandet befrämjar dina personliga och professionella målsättningar? Den läskunnighet du bibringades i folkskolan räcker inte. För att klara av det skrivna eller tryckta informationsflödet, behöver du en ny läsekonst.
Ögat tränas att uppfatta ordgrupper i stället för enstaka ord med en läsapparat som matar fram texten med reglerbar hastighet.
Vem bestämmer vad du läser? Du själv? Eller din chef och dina kolleger? Kanske ”måste” och ”borde”? Gör slag i saken: beslut själv vad du skall läsa — och vad du lugnt kan lämna oläst.
att bilda stavelser, småningom att läs högt, stavelse för stavelse, och slutligen läsa ord för ord. Denna ord-ör-ord-vana utgör troligen än idag en broms för din läsoch därmed uppfattningshastighet
Liksom på många andra områden är det nödvändigt att bryta med gammal teknik för att ge rum åt nyare och bättre. En ny lästeknik kan man lära sig genom självstudier, men en kurs är effektivare — och tvingar en att hålla fast vid en given tidtabel | skolan lärde du dig först alfabetet, sedan
Läs tankar, inte ord
Bokstäver blev stavelser, stavelser ord, och orden satser.
Nästa steg: satserna skall ses, inte som en samling ord, utan som tankeenheter. Du måste frigöra dig från de enskilda ordens strupgrepp. Orden är bara byggstenarna. De får sin betydelse endast i kombination med andra ord.
Därför går effektiv lästeknik ut på att man lär sig läsa grupper av ord.
De flesta kurser inkluderar övningar med en apparat som matar fram texten enligt en inställbar hastighet. Under kursen är det meningen att denna hastighet skall kunna ökas avsevärt efterhand. Idén är att träna ögat att ”ta in” informationen med så hög hastighet att hjärnan inte får tid att hanter (en färdighet du inte kan undvara) ä en vettig gallring av läsning. Vi talar nu om allt det du rimligen bör eller förväntas läsa i anknytning till ditt arbete.
Du behöver inte läsa allt som ramlar ner i “Inkommande”. Du behöver inte ens läsa allt du tror att du behöver läsa.
Nyckelfrågorna här gäller: Vad måste du läsa? och N är bör det materialet läsas?
Personer i chefsställning beräknas använda cirka två och en halv timme per arbetsdag för läsning. Om du försöker läsa all inkommande skriven eller tryckt information, inklusive facktidningar, är det troligt att du inte hinner utföra något produktivt arbete överhuvudtaget.
| tidsbesparande som snabbläsnin ”Måste”, ”borde” och ”vill”
För att lyckas hantera informationsflödet, är det viktigt att du först sorterar det i fyra grova kategorier; det du måste e borde e vill och | «an låta bli att läsa. Den första kategorin, ”måste”, inkluderar budskap inom eller till företaget — promemorior, brev, protokoll, offerter etc — som har Inverkan på dina beslut och din verksamhet. Så mångordiga och illa disponerade som dessa alster är, blir det oft 711985 F RU de enskilda orden, utan tvingas operera med begrepp och idéer
Träna ögat!
Dina ögon står faktiskt stilla ungefär 95 procent av lästiden. Ögat arbetar sig igenom texten med hopp, inte med glidrörelse. Vanan att läsa ett ord i taget betyder att den totala stopptiden är maximal. Då du vänjer dig att se grupper av ord i stället, blir det mindre stopptid, och din tidsanvändning blir effektivare. Ögat kan tränas till avsevärt större produktivitet.
Då du läser ett ord i taget, läser du inte fortare än du talar — det betyder i praktiken vanligen under 250 ord per minut. Cirka 400 ord i minuten är en bra genomsnittsläshastighet, men 700 är inte något orealistiskt mål. John F Kennedy läste 2 000 ord i minuten, och världsrekordet ligger kring 4 000.
Läskurser brukar kunna öka läshastigheten med i genomsnitt 100 procent. Det innebär att ens lästid halveras.
Träna hjärnan Ögats prestationsförmåga kan alltså ökas genom träning. Och hjärnans? Vi vet idag att de flesta människor bara utnyttjar en bråkdel av dess kapacitet. Dä ogörligt att klassificera deras viktighetsgrad utan att läsa igenom hela texten.
Till kategorin ”borde” hör allt sådant, som på sikt har eller kan väntas ha inverkan på dina beslut — men mindre genomgripande än föregående kategori. Du ”borde” för att bibehålla din professionella spänst och konkurrenskraft följa med vissa bransch- och facktidningar, läsa aktuella böcker i dessa ämnen, och kolla in vad de kurser olika utbildningsföretag offererar går ut på. ”Borde” gäller allt som höjer din vetandenivå och ger dig yrkesmässigt försprång.
Så har vi det du ”vill” läsa. Det kan handla om frågor som inte alls har någon direkt eller indirekt anknytning till din nuvarande arbets- och privatvärld, men som spontant intresserar dig, som ger stimulans och nya idéer. Eller bara en möjlighet att drömma — det är ju inte kriminellt.
Konsten att utesluta
Gruppen ”kan låta bli” att läsa är kanske svårast att komponera ihop. Men inte den minst viktiga, genom att det är just här stora tidsvinster står att finna.
Det är bara du själv som kan gallra ut det du med säkerhet varken måste, borde eller vill läsa.
Gör det!
Och när du väl utfört detta val, stå fast vid det. Kasta bort det — eller skicka det vidare till någon kollega, som kan tänkas ha intresse för eller nytta av det.
F RUN 7/198 finns alltså en massa outnyttjad reservkapacitet. Hjärnan tar med förtjusning emot mer än ett ord i taget — ordgrupper och hela meningar. Men hjärnans jobb är mer kvalificerat än ögats. Medan ögat förme dl ar information, skall hjärnan tolka, behandla och lagr budskapen. Är inte risken att den snabbare inmatningen resulterar i ”information overload"?
Denna fråga brukar oroa elever på läskurser. Målet med ny lästeknik är emellertid att både läshastigheten och uppfattningsförmågan ökar. Det ena leder till det andra: genom att ögat i stället för ord förmedlar ordgrupper och meningar, d v s tankeenheter, tacklar hjärnan större informationsenheter, och strävar till att gestalta textens struktur och identifiera nyckelavsnitten.
Självdisciplin ger resultat
Genom att anamma den nya lästekniken lär du dig läsa aktivt och selektivt — målinriktat. Graden av koncentration är större än vid den — så vanliga — ”inpräntningsmetoden”, som innebär att man mellanåt stannar upp i läsandet, läser om enstaka ord och hela stycken o s v. Sådana avbrott är ägnade att splittra koncentrationen. Genom att du tvingar dig att med en enda
Konsten att utesluta, att välja bort det som inte har någon funktion är vansklig. Överutbudet på information är något relativt nytt, och vi dras fortfarande med en nästan naiv övertro på det skrivna eller tryckta ordets viktighet.
När du vänjer dig vid att gallra bort sådant du inte tänker ägna tid åt, sparar du inie bara tid — du lär dig också skilja på vad som är väsentligt och vad som inte är det.
Läs det nu!
På en snabbläsningskurs lär du dig att läsa igenom texten en enda gång — med koncentration. I stället för att läsa, stanna upp, läsa om. Samma princip kan framgångsrikt tillämpas då det gäller brev, promemorior och liknande. Ta för vana att HANTERA VARJE PAPPER BARA EN ENDA GÅNG.
En annan god princip är att läsa budskapet (brevet, cirkuläret, protokollet — eller tidningsartikeln) SAMMA DAG du får det på ditt bord.
Chansen är annars att dokumentet placeras på den redan imponerande hög du ämnar läsa ”senare” — och aldrig läser.
Det mesta som överhuvudtaget är värt att läsa, är värt att läsa nu.
En rätt vanlig metodik är att samla veckans läsarbete — sådant som inte absolut behöver läsas samma dag det kommit in — till veckoslutet. Det är i många fall vettigt genomläsning få grepp om innehålet, fattar och minns du bättre.
Det gör att du hinner hantera mer information — en definitiv fördel exempelvis i arbete och studier. (Några finländska skolor har faktiskt arrangerat snabbläsningskurser ör eleverna — denna färdighet underlättar bl a skolarbetet i avgörande grad.) Det är relativt enkelt att med en kurslärares benägna bistånd höja den individuella äshastigheten under själva kursen. (Skribentens läshastighet ökade med 120 procent -— trots en mycket skeptisk attityd vid ursens början.)
Det är med färdigheter som med idrottsprestationer: bara den regelbundna träningen håller prestationsnivån uppe. Då du ärt ditt öga och din hjärna att operera med ordgrupper och satser, får du inte ge efter för den eventuella frestelsen att sedan återgå till gamla, djupt rotade men beklämmande ineffektiva vanor.
Ragnhild Artimo om du är säker på att du verkligen läser det. Att bära hem en hel attachéväska oläst på fredag, och bära tillbaka alltihop oläst på måndag underminerar moralen.
Spara eller kasta?
Tidningar, tidningsklipp och skriftliga A4-budskap faller vanligen inom en av tre nedanstående kategorier 9 sådant du läser och kastar 9 sådant du läser och sparar 9 sådant du sparar, men inte läser
Den effektivaste informationslagringen är i din egen hjärna.
Du läser, inregistrerar det väsentliga i texten, och kastar bort papperet, klippet eller kopian. Ibland kan textmaterialet på grund av sin omfattning eller sin dataintensitet vara vettigt att spara — men bara om ditt arkivsystem är sådant, att du faktiskt hittar det önskade papperet ett år senare…
Det fruktlösaste är att spara, arkivera, men inte läsa. Då samlar du högar av död information, som varken du själv eller någon i din organisation drar nytta av. Om du inie spontant känner behov att läsa något nu (elter under veckoslutet), är det inte antagligt att du någonsin mera tar papperet i din hand.
Kasta — eller ge vidare! Åt någon som kan arkivera det för framtida behov…
Ragnhild Artimo 9
I nästa nummer: SKRIV DET KORT! 23