”Lean enterprise” säkrar konkurrenskraften på sikt
av Christian Schönberg Forum 1993-11, sida 08-09, 16.09.1993
Taggar: Bolag: ABB Teman: företag
ABB plus och minu ”Lean enterprise” säkrar konkurrenskraften på sikt
Christian Schönberg
ABB-koncernen visar i år upp ett halvårsresultat efter finansiella poster på drygt 500 miljoner USD vilket i stort motsvarar 1992 års nivå.
Percy Barneviks stabila företag går dock inte helt fri från lågkonjunkturens negativa följdverkningar. Nödvändiga nedskärningar av den totala produktionskapaciteten kommer nämligen att generera kostnader som motsvarar hela den nettovinst efter skatt som koncernen visade up förra året.
mstruktureringen av ABBs verk samhet berör inte enbart själv produktionsapparaten och nedskärningar i personalstyrkan med tusentals personer. Också toppskiktet saneras. Koncernledningen bantas från tolv till åtta direktörer, affärssegmenten blir färre och hela verksamheten får en klarare internationell prägel.
Den nya koncernstrukturen som körs in från den 1 oktober skall positionera ABB mot tre större ekonomiska regioner -Amerika, Europa och Asien. Affärssegmenten bantas ned till fyra för att bättre stödja en växande försäljning av större anläggningar.
Det asiatiska Stillahavsområdet är den region som för närvarande har den snabbaste tillväxttakten, vilken sannolikt kommer att bestå även under ett antal årtionden. ABB har redan etablerat en stark närvaro i olika länder inom området, inkluderande ett regionalt koncernkontor i Hongkong.
Handeln mellan Nord- och Sydamerika kommer enligt intentionerna i de pågående NAFTA-förhandlingarna att öka och gör satsningen på en enhetlig amerikansk region för ABBs del logisk. Koncernen ställer också stora förhoppningar på Latinamerikas ”come-back” under 90-talet.
Kraftig exportökning för ABB Finland
ABBs finländska dotterbolag har för närvarande vind i seglen och berörs inte direkt av att en del av koncernens verksamhet går på kryckor. Den barnevikska andan svävar inspirerande (krävande om man så vill) över verksamheten, enheterna visar upp goda exportsiffror, framtidsplaneringen präglas av beslutsamhet och framåtanda som också andra finländska industriföretag skulle må bra av att ta efter.
Under det första halvåret ökade ABB bolagen i Finland sin export räknat i dollar med 15 procent, i finska mark med hela 46 procent, jämfört med föregående år. Exportbeställningarna = utgjorde = totalt 1482 Mmk. I sin helhet uppgick orderingången för januari-juni till 3 197 Mmk och steg med 17 procent från föregående år. Det var närmast den prismässiga konkurrenskraften som satte fart på högteknologiprodukter till i allmänhet tämligen svagt utvecklade marknader. Bland de största exportbeställningarna noterar man entrepenader för elektrifiering av soldatbyar i Ryssland, projekt för leverans av pappersmaskindrifter till Kina och Tyskland, elektrifiering av en cellulosafabrik i Thailand, en cellulosatork till Sydafrika samt ett propellerdriftsystem till en skytteltanker i Korea.
—Det har för oss varit av största vikt att få ett starkt fotfäste på de växande marknaderna i Sydostasien, i all synnerhet som marknadsförhållandena på andra håll
Trats att ABB Finland visar upp strålande exportframgångar vill koncernchefen Matti Ilmari ändå hålla fötterna stadigt på jorden och varna för olltför stor optimism.
fortfarande är svåra, säger koncernchef Matti Ilmari. ABB-bolagens gemensamma projekt med den finländska metallindustrin har redan resulterat i betydande beställningar från flera länder i området. Det viktigaste enskilda exportlandet var Tyskland där orderingången fördubblades under årets första sex månader medan beställningarna från Ryssland tredubblades och USA-affärerna med en femtedel. Den inhemska efterfrågan har dessvärre fortfarade varit svag. Orderingången kunde i någon mån upprätthållas tack vare ett flertal beställningar från skeppsvarven.
Trots att exporten drar rätt bra för närvarande vill Ilmari ändå inte ta till överoptimistiska tongångar.
—Vi måste se realistiskt på situationen och inse att stora omsvängningar kan kullkasta även de bästa förutsättningar. Vi bör heller inte glömma att vi ständigt är i beroende också av andra företag.
Kreativitet i ”lean” -fabriker
Framåtandan som genomsyrar dagens verksamhet inom exempelvis ABB Strömberg Power kan gälla som måttstock för hela ABB-gruppen i landet. Med intresse och ett engagemang som är extraordinärt för finländskt industriliv (och verkstadsgolv) går man till verket för att skapa förutsättningar för överlevnad i ett allt tuffare konkurrensklimat. Transformatorenheten utvecklar som bäst en helt ny produktionsprocess (nettoprocess) som är snabbare, smidigare och kostnadsmässigt effektivare än någon annan transformatorfabrik i världen kan visa upp. Grundprincipen bascrar sig på att man utför endast det som man oundgängligt måste göra, och ingenting onödigt därutöver. För konstaterandet står produktionschef Kalevi Somppi som trumfar igenom det banbrytande utvecklingsprogrammet vid sin enhet i Vasa. Han ser inte investeringar som enda möjlighet att arbeta sig ur lågkonjunkturen utan satsar alla sina krafter på att effektivera och motivera hela organisationen till extraordinära insatser med dagens verklighet som bas, — Utvecklingen måste alltid starta från fabrikens egna premisser och att man själv fullt och fast tror på sin sak. Att direkt
ABB Strömbergs nyskapade produktionseffektivitet har satt fart på exporten av transformatorer till bl.a. Thailand.
Trunsfarmatoreanheten under Kalevi Somppis chefskap utvecklar som bäst en halt ny produktionsprocess (neHoprocess) som är snabbare, smidigara och kostnadsmässigt effektivare än någon annan transtformatorfabrik i världen kan visa upp.
kopiera andras system fungerar sällan, i stället gäller det att ta lärdom och modulera kunskaperna till de egna förutsättningarna. För att skapa en effektiv helhet krävs fortgående skolning i såväl små som stora saker, på alla nivåer.
Enligt den gamla arbetsledarfilosofin var det jobbaren som skulle hållas efter att han gjorde mesta möjliga arbete på kortaste möjliga tid. I dag ligger ansvaret på jobbaren själv som skall se till att produktionen/processen löper på toppvarv utan avbrott. Specialtjänare som städerskor, truckförare och målare existerar inte längre eftersom varje enskild verkstadsjobbare numera själv ansvarar för snyggheten i sin näromgivning, målar sitt golv eller arbetsmaskin när han har ledig tid, eller kör trucken själv vid behov. Systemet med att kvalitativt utveckla personalen samt att öka flexibiliteten, motivationen och mångkunnandet har också lett till att arbetsskadorna kraftigt minskat. Själva organisationsmodellen har plattats till så att vägen mellan verkstadsgolv och chef är möjligast kort.
— Hemligheten ligger i att få hela personalen att aktivt delta i förändringar, planering och förverkligande. Numera tillbringar jag lika stor del av arbetsdagen nere i hallen som i mitt arbetsrum, berättar Somppi, som f.ö. har infört ett öppet, rakt, snabbt och dubbelsidigt informationssystem i sin organisation. Alla känner inte bara till utan har även accepterat målsättningarna för verksamheten och kan kontinuerligt följa med såväl orderingång, materialflöden och avdelningens ekonomi via det öppna infosystemet.
Transformatorfabriken — har — hittills lyckats pressa ned produktionsarealen (fabrikens golvyta) med 50 procent och dramatiskt kunna öka produktionshastigheten per enhet. Fabriken håller sig numera helt utan råvaru- och färdigvarulager, vilket ger konkreta inbesparingar på räntesidan. Råvaran som levereras på överenskommen tid går direkt vidare till produktionen. Numera leder också för tidig leverans omedelbart till reklamation.
Leveranssäkerheten gentemot beställaten har högsta prioritet. Kvalitetskontrollen och ett minutiöst statistiskt arbete för att få fram misstäg, som då och då händer, har förts ner på den individuella nivån.
—Det gäller att hitta den rakaste vägen till målet, säger teknologidirektör Juhani Pylkkänen som för ett år sen flyttade frå —En av mina främsta uppgifter är ott försöka eliminera de kreativitetsbromsande faktorarna i hela organisationen, säger teknologidirektär Juhani Pylkkänen.
universitetet i Uleåborg till Vasa för att köra in det kreativa nytänkandet. En av mina främsta uppgifter är att försöka eliminera alla kreativitetsbromsande faktoter i organisationen.
ABB Electrification frodas i Sydostasie —I dag med facit i hand kan vi konstatera att satsningen på Sydostasien var den enda rätta, anser Kaj Tuominen direktör för ABB Electrification i Vasa.
Företaget utgör en del av SLM Group som specialiserat sig på installation och system. Företaget skiljer sig från andra enheter inom ABB-koncernen eftersom man inte kör med egen produktion.
Svikande lönsamhet, närmast relaterad till lågkonjunkturen inom hela den finländska skogsindutrin, fick i början av 90talet fart på nytänkandet inom gruppen. Efter ett omfattande konsultarbete tog man beslut på att i första hand satsa på elprojekt inom skogsindustrin i Sydostasien, främst Thailand, Kina och Malaysia. Den uppskissade framtidsstrategin omfattade också ett fördjupat samarbete med finländska maskinleverantörer som Valmet, Tampella, Ahlström etc. På 80-talet var 90 procent av verksamheten förlagd till den inhemska marknaden. I dag, efter två års arbete enligt den nya modellen, dominerar utlandsdelen som uppgår till 70 procent av den totala verksamhetskakan.
ABB FElectrifications strategiska plane ring omfattar ett möjligast intimt samarbete på partnershipbasis med de stora industrienheterna inkluderande också konsultföretag av typ Jaakko Pöyry i Finland. I förlängningen finns också samarbete med nordiska och övriga europeiska koncerner med i planerna. Koordinering av gemensamma marknadsföringsaktiviteter och letande efter attraktiva finansieringsresurser ingår också i verksamheten.
—Den elektriska delen utgör ungefär 10 procent av en cellulosa- eller pappers | produktionsanläggning, så visst finns där | en otrolig potential som egentligen int har bearbetats tillräckligt, slår Kaj Tuominen fast. Vi vill vara med och skapa ett nätverk mellan industrierna, men visst tar det sin tid att få det hela att fungera till belåtenhet. Kunden vill ju ha en helhet, sillsallader accepteras inte längre.
ABB-nätverk ger styrka
Tuominen slår fast att det skulle vara oerhört svårt att klara sig på den internationella marknaden utan det stöd ABB Worldwide ger.
—Genom ABBs nätverk kan vi inom ABB Electrification jobba egentligen var som helst i världen, men vi bör ju samtidigt ge klara bevis på att det lönar sig att jobba ihop med ett företag från Finland. Det handlar om branschkunskap och i allra högsta grad om förtroende som de facto ligger i toppen av prioriteringslistan när det gäller den slutgiltiga kunden.
ABB Electrification har accepterat faktum att man inte blir attraktiv enbart på grund av konkurrenskraftiga priser och tekniskt kunnande. Hierarkiska nivåer under VD:n existerar inte heller på företagets kontaktlistor. Mer eller mindre färdiga paketlösningar inklusive finasieringsplan (om sådan inte redan står till buds) läggs på bordet, vilket normalt brukar öppna vägarna in i företagens allra heligaste.
För att garantera smidig service med tillgång till snabba reservdelsleveranser nyttjar man gärna så långt det är möjligt lokala industriers produkter om de är av bra klass. Produktionsstopp inom stor industrienheter kostar som känt en hel del per dygn. Alternativt köper man upp produkter från ABBs eget nätverk runt om i världen. Valutasituationen dikterar rätt långt var det kan ske. Exempelvis kan Finland i dag erbjuda produkter som för närvarande är mycket konkurrenskraftiga. ABB Electrification är för närvarande koordinator för ett cellulosaprojektet Phoenix i Thailand, med en maskinleverantörer från Indien och en (fiberlinjen) från Sverige. Själva pannan kommer från Ahlström och bland medarbetarna noteras bl.a. Jaakko Pöyry.
Den skarpaste konkurresen på den internationella marknaden kommer närmast från Siemens, General Electric och något franskt bolag. Japanerna ställer för närvarande inte till några större besvär p.g.a. av den starka yenen.
—Ju hårdare konkurrens desto bättre, avrundar Kaj Tuominen sin företagsfilosofiska betraktelse. Det skärper ju det egna stålet. L —Ingen succé utan ABB, säger direktör Kaj Tuominen.