Ledandets problem och mänskan

av Björn Immonen Forum 1970-06, sida 11-12, 01.04.1970

Taggar: Teman: ledarskap

Ledandets proble och mänskan

Av teknilic. Björn Immonen

Ledandets problem betingas av två faktorer: Mänskan och situationen. Om man antar, att mänskan och hennes natur är bekanta storheter — ett antagande som dock inte håller sträck — är det främst strukturen hos det samhälle, i vilket en ledare verkar som utformar hans problem.

er Ledandets problem är alltid väsentligen ett framtidens problem: en av ledarens viktigaste uppgifter är att beakta framtiden. D vi inte kan se in i framtiden, får vi nöja oss med att analysera dagens trender och utvecklingslinjer.

Mänskan

Det blir lättare att förstå mänskan och hennes reaktioner, om man jämför henne med en datamaskin. Mänskan lagrar erfarenheter i sitt minne alldeles som datamaskinen. Mänskans förmåga att reda sig och överleva bygger på inlärda — orsak/verkan-kedjor. Hon analyserar varje situation utgående från sina tidigare erfarenheter. En mänskas minne fylls småningom av fakta, men hennes minne kan inte tömmas på samma sätt som en datamaskins. Det här innebär, att äldre mänskor dels har mera inlärda eller förutfattade meningar, dels har svårare att kunna acceptera sådana nya idéer, som på flere punkter strider mot deras tidigare erfarenheter. Rent allmänt taget är en mänska till sin innersta natur konservativ, och hon har svårt att frivilligt anpassa sig till förändringar. Mänskans psyke verkar också att kräva ett logiskt tankesystem, där inte olika delar står i strid med varandra. Forskningen har visat, att hon har en inbyggd försvarsmekanism: hon »ser inte» fakta, som inte passar. Luckorna i hennes tankesystem utfylls med tro, som kan kallas religion, politik, ideologi. Enligt somliga teorier är detta utfyllnadsmaterial rentav att betrakta som ett skelett, på vilket resten av tankesystemet appliceras. Det här är den ena sidan av jämförelsen mänska-datamaskin. Och den visar, att en mänskas hjärna rätt långt kan fyllas med färgade fakta. Så har vi den andra sidan av saken, programmet, sättet att hantera fakta. Vi kan inte förändra mänskornas personlighet, deras individuella »program». Historien har under årtusendes lopp egentligen inte gjort mycket annat ä bevisat detta. Intelligens som ett naturens medel att överlöva kan sannolikt inte fungera likriktad.

Men naturen är självsanerande, Det är tänkbart, att det »program», som skapat mänskans storhet, också innehåller fröet till hennes fall.

Ledandet som uppgift

Uppgiften att leda var tidigare en biuppgift för den, som gjorde något annat. En arbetande skomakarmästare ledde sina gesäller, en arbetande bonde sina dagsverkare, osv. Auktoriteten var självklar och baserad på skicklighet i att utföra de arbete, som leddes. Alla medverkande kunde se och förstå organisationen som en helhet. Under det följande skedet av utvecklingen åstadkom maskinerna, att organisationerna växte och fick heltidsarbetande ledare, som skaffat sig sina sporrar i det utförande arbetet. Er ledare av den typen hade visat sin förmåga i praktiken, han kunde det som skedde i organisationen, och hans ledarskap var äkta och accepterat. Dagens ledaruppgift är till sitt innehåll annorlunda. Dagens ledare har att göra med, inte många mänskor, som gör samma arbete, utan många människor, som har olika uppgifrer. Ledaren behärskar inte mera företagets arbetsuppgifter i detalj, han är beroende av experter, som i sin tur är beroende av andra experter. Dagens mångfasetterade, av specialister bemannade organisation är en helhet, som det är svårt att påverka utifrån. Vetandet och kunnandet i organisationen finns hos dess specialister, Vänd!

Forum 6/70 1 vilkas faktiska inflytande tenderar att öka. Galbraith talar om faran, att makten går över till denna teknostruktur. Och denna fara är lika reell i ett industriföretag som inom en offentlig förvaltning, oberoende av, om makrosystemet kallas kapitalistiskt eller socialistiskt.

Ledandets aktuella problem

Vår verksamhet blir alltmera internationell. Det här gäller såväl verksamhetsfält, språk som kontakter. Arbetskraften blir också den mera rörlig, vilket skapar nya problem både inom och utom företaget.

Morgondagens organisation kommer att markant skilja sig från dagens genom att det som vi nu hos oss kallar funktionärer, dvs. tjänstemän och arbetsledare, kommer att bli den största arbetstagargruppen. Samtidigt kommer skiljelinjerna mellan denna och den grupp, som i dag kallas arbetare, att försvinna.

Samhällets inflytande kommer att vara mycket större i morgondagens värld. Till en del beror det här på mänskornas ökade behov av trygghet i evt allt mera komplicerat samhälle. Man kommer att ta ut en växande del av sin >inkomst> i form av ökade samhällstjänster med stegrade skatter som följd.

En annan orsak till samhällets ökade inflytande hänger ihop med behovet att skydda naturen mot mänskan. Luftens och vattnets nedsmutsning kommer att bli de brännande problem de egentligen borde vara redan nu, likaså avfallshanteringen i ordets vidaste bemärkelse.

Samhällsutvecklingen på längre sikt

Man kan spekulera om framtiden på ett radikalt sätt. Som exempel må här anföras kanadensaren McLubhans tankar om kulturens tre utvecklingsskeden Samkulturens tid kom först. Under denna epok spreds vetande och kunnande från mänska till mänska genom direkta kontakter. Kulturen existerade i bysamhällets små grupper, till vilka mänskorna på ett naturligt sätt hörde. Var och en kunde se både sin andel av helheten och förstå helheten.

e Bokkulturen blev den följande epoken, i vilken vi ännu väsentligen lever. Det tryckta ordet förmedlar och sprider kunnandet och vetandet, Behovet av mänskliga kontakte si kulturförmedlingen är litet, och mänskorna isoleras från varandra. Kulturen ligger i individens händer, den är individuell och gömd i böcker. Men individen kan inte mera se sin egen uppgift i helheten.

e Elektronkulturens tidevarv står för dörren. Det karakteristiska för detta är, att den direkta kontakten mellan mänskor skapats på nytt, och t.o.m. så, att hela jordens befolk ning samtidigt kan uppleva samma sak. Det är de nya kommunikationsmedlen, främst televisionen, som gjort detta möjligt. Står vi nu på grund av teknikens utveckling inför en ny massornas kultur, som på sätt och vis skulle påminna om stamkulturen? Dock med den skillnaden, att individerna i processen ersatts av grupper.

Om utvecklingen går i den här riktningen, blir ledandets problem helt nya. Utgångsläget blir då det, att individer och avtal förlorat sin betydelse, och besluten skapas genom påtryckningsgruppers aktivitet. Ledarskap kan endast utövas genom metoder, som i dagens värld karakteriserar mafian.

Det är lätt att notera stora förändringar i samhället omkring oss. Det är inte länge sedan osäkerheten visavi livets nödtorft var den dominerande faktorn i de flesta mänskors liv. Och så fortsatte det att vara intill det första världskriget. Mellan världskrigen föddes och accepterades småningom idén om ett tryggt samhälle, ett välfärdssamhälle, där ingen skulle få frysa eller svälta ihjäl, och där samhället skulle träda in vid behov, Det här är det samhälle, i vilket vi nu lever i Finland. Men en betydande del av världen, den s.k. fria västvärlden 12 Forum 6/7 står i dag på tröskeln till ett nytt samhälle, som kommer att skilja sig från alla tidigare.

För första gången kommer flertalet mänskor att kunna tillfredsställa alla sina rimliga materiella behov. Dethär innebär, att den disciplinerade faktorn i vårt västerländska samhälle av idag, behovet att arbeta för att få livets nödtorft och en dräglig tillvaro, definitivt försvinner.

Samtidigt kommer mänskorna att få en mycket bättre skolunderbyggnad än någonsin förut. Men förmågan att läsa och studier ökar varken en mänskas intelligens eller livserfarenhet. Inte. heller gör studier henne bättre socialt anpassad.

Följden för ledarfunktionen blir en mänska med nyckfulla reaktioner, svåra att förutspå.

Om man projicerar dagens ekonomiska trender in i framtiden, kommer man småningom i ett läge, där projektionerna ger realinkomster av ofattbar storlek, inkomster, som inte kan motsvaras av vettig konsumtion. Betyder det här, att man istället tar ut en del av resultatet i ökad fritid, att arbetet rentav blir ett privilegium?

Denhär teorin har anförts på ett bestickande sätt, men realiteterna visar i en annan riktning. Man talar idag om en hotande eko-katastrof, som bara kan avvärjas genom sådana och sådana belopp insatta på förebyggande åtgärder. Varje penningbelopp är dock endast ett mått för ett arbete.

Den s.k. tredje världens problem är ej heller fråga om annat än arbete. När man understöder ger man i själva verket lagrat arbete. |

Om vi dessutom antar, att en ytterligare realitet är tvånget att avstå ifrån endel pesticider och kemikalier för att rädda världens eko-balans, är priset igen mera arbete.

Mänsklighetens totala arbetsbörda kommer med stor sannolikhet att inte väsentligen minska under överskådlig tid; det blir bara så, att en snabbt växande del av allt vårt arbete måste sättas in på att rädda miljön omkring oss och så oss själva.

Den tekniska utvecklingens följder

Den tekniska utvecklingen för oss allt snabbare i en riktning som karakteriseras av e utveckling mot större organisationsenheter » utveckling mot mera komplexa organisationsformer med ökad andel experter på olika nivåer e ständiga förändringar.

Samtliga dessa grundtendenser i utvecklingen står i strid me mänskans psykiska uppbyggnad och personlighet. Det blir e kolossal uppgift för samhället att på alla tänkbara sätt och varje situation försöka motverka och eliminera den teknisk utvecklingens följder för mänskan.

Tänkandet i vårt samhälle genomsyras idag av två idéer, vilk vardera väsentligen är rena vidskepelsen 1) tron på att det finns en tekniskt och/eller ekonomiskt objektiv sanning eller lösning på samhällets problem 2) tron på den större enhetens större effektivitet.

Praktiskt taget inget problem är fristående och entydigt e fråga om ekonomi och teknik. Det väsentliga är alltid fråga om samhällets målsättning. Och dena målsättnings riktighe kan inte bevisas: man kan bara fatta ett s.k. politiskt beslu om att göra så och så. I ett demokratiskt system av vår ty är kriteriet majoritetens vilja, sådan den kommer till uttryc genom förmedling av medborgarnas förtroendemän, politi kerna.

Den stora administrativa enhetens s.k. nytta och välsignels bör alltid ses mot bakgrunden av mänskan. Ju större en orga nisation blir, desto större tenderar summan av tvång ino den att bli. Mänskorna är olika, och ju större den grupp blir inom vilken de måste uppträda på ett givet sätt, desto störr del av deras personlighet blir insnörd i en tvångströja. Resul tatet blir obevekligen, förr eller senare en motreaktion, o samhället inte förstår situationen.

Forts. på sid. 30