Ledare : Mot bättre tider

Taggar: Personer: Erik Pakarinen Teman: ekonomi

Pol. mag.

Erik Pakarinen

Blir tiderna bättre genom ökat förtroende eller tvärtom? Vi vet bara att konjunkturteoretikern är lika fattig som vi andra.

12 Forum 4/69

Mot bättre tider

Vi går alltså mot bättre tider.

60-talets bästa budget har vi just nu begåvats med, säger bergsrådet Erik Tuomas-Kettunen i Forum och bockar artigt i riktning mot vänster-centerregeringens finansminister Eino Raunio.

»På väg upp ur svackan?» rubricerar Hufvudstadsbladet en intervjuserie, som har ett redaktionellt frågetecken som brasklapp men som i övrigt andas odelad optimism: Devalveringen blev framgångsrik, bytesbalansen är positiv, sysselsättningsläget är bättre än i fjol vid samma tid, nationalprodukten har ökat och kommer ytterligare att öka … Det är ingen ände på allt gott som på gott och ont kommer att drabba oss.

Vad kommer då först, hönan eller ägget? Är det förtroendet som ökar på grund av att tiderna blir bättre. Eller är det tiderna som blir bättre för att förtroendet för ekonomin ökar? Frågan kan förefalla irrelevant med hänsyn till att Finland bara är en del av en internationell ekonomisk helhet. Det är inte bara i Finland tiderna har varit sämre och nu blir bättre. De tidigare vikande konjunkturerna var en internationell företeelse också om de kanske drabbade Finland hårdare än andra länder på grund av vårt läge någonstans mellan femtonde och tjugonde plats på den nationella välståndsskalan.

Men är då de stigande internationella konjunkturerna ett resultat av ett ökat förtroende eller är ett ökat förtroende ett resultat av konjunkturerna? Fortfarande kvarstår frågan om konjunkturcyklernas betydelse för utvecklingen — eller utvecklingens betydelse för cyklerna. Det vilar ett slags romantisk magi över växlingen mellan goda och onda tider ända sedan ”‘bibliskans” berättelse om de sju feta’och de sju magra åren. Tro, övertro eller. upplevelsen? Det är knappast någon tillfällighet att Sven Fagerberg i »Dialog i det fria» kommer in på bl.a. konjunkturcyklerna när han analyserar James Joyces »Finnegans Wake» i en närmast litteraturkritisk essä. Vi har 54-årscykeln, 18-årscykeln, 9-årscykeln och 41månaderscykeln, konstaterar han.

FORUM

Men tillfälligheterna då? Naturligtvis, en tillfällighet kan rubba grunden för hela resonemanget liksom en storm hindrar tidvattnets regelbundna stigande och fallande. De dunkla krafter som styr rytmerna blir därmed begripliga, lagbundenheten blir en chimär. Men ändå: Varför blir tiderna sämre och sedan bättre om det bara beror på påvisbara tillfälligheter? Vad kommer först, de bättre tiderna eller förtroendet för utvecklingen mot det bättre? Frågorna kan inte entydigt besvaras vare sig med hänvisning till irländsk folklore eller rationella argument.

Det att vi tror att vi är på väg upp ur svackan är dock en relevant del av det faktum att vi är på väg upp ur svackan. Men därmed blir inte allt som förut. Bergsrådet Erik Tuomas-Kettunens varnande ord i Forum om den nya skattelagen kan symbolisera den nya situationen: »Det är en förnuftig lag som stöder dynamiska firmor och ger de lata ‘på käften". Det är rättvist!»

De goda tider vi går mot och hoppas på betyder således inte att vi nu kan slå oss till ro efter de magra och de hårda åren. Kvalitetsvaror kommer att fälla utslaget, säger VD för Finlands utrikeshandelsförbund, Lennart Henriksson. Endast med kvalitet kan vi lyckas på bortamarknaderna. Påståendet kan synas självklart. Men det döljer den bistra realitet, som finns bakom även de bättre tider vi nu går mot.

De hårda åren har även drivit på en strukturrationalisering. Men också denna utveckling måste kompenseras med motåtgärder av samhällspolitisk art. För om “lata företag” får ‘på käften’ betyder detta även att ett stort antal skyddslösa människor drabbas, de som är omedvetna om alla konjunkturcykler med åtföljande rationaliseringsbehov.

Alla sitter vi sist och slutligen i samma båt: »Varför är konjunkturteoretikerna lika fattiga som vi andra?» Sven Fagerberg ställer själv motfrågan när han försöker sätta lagbundenheten i konjunkturcyklerna i ett större sammanhang.