Ledaren : Partistöd från företagen

Taggar: Teman: politik

ledarsidan

FORU 27.9. 1968

Partistöd från företagen

Underrepresenterad 16

Kan ett företag ha en politisk åsikt? Har det egna politiska intressen att främja? Är det i sin ordning att det ekonomiskt stöder ett eller annat politiskt parti?

Frågorna är naiva i den meningen, atf man ju vet hur det kan gå till. Det tackas och bockas åtskilligt i direktionsrummen, särskilt i valtider. Men är det klokt?

Ingen skulle ha något att invända, om bidragen gick direkt från ägarna eller enskilda aktieägare personligen till partierna, Det skulle -vata deras ensak. En tillämpning av den allmänna hemliga rösträtten kan också anses innefatta rätt att utan offentlig redovisning skänka pengar i legala politiska syften.

Men ett företag är ingen medborgare och det har ingen politisk rösträtt. Vem har fullmakt att avgöra dess politiska intressen? Vem inom företaget besitter detta omdöme? Utövas det månne av verkställande direktören vid sidan om hans övriga åligganden eller är det styrelsens ordförande som är betrodd med denna delikata uppgift? På basen av vilka fullmakter och inom vilken ekonomisk ram? Hur redovisas bidragen? Det är veterligen sällan direktiv i dessa angelägenheter diskuteras och fastställs av bolagsstämman, som dock vore rätt instans för dylika avgöranden, i den mån de överhuvudtaget bör ingå i ett företags livsyttringar. Bestämmelserna om minoritetsskydd kunde måhända också aktualiseras i dylika sammanhang.

I kampanjen inför andrakammarvalet i Sverige här nyligen gjordes det skandal kring några listor över företagsbidrag till högern. Såvitt man kunde se blev inte högern ditekt lidande äv att ett i och för sig bekant faktum påtalades, men hela systemet med de hemliga företagsbidragen ställdes på goda grunder vid skampålen. Det vidlades av smussel och hyss, hyssj och bidragens mottagare utsätter sig för risken att anses köpta. Företagen själva har ett klart och entydigt intresse att kunna säga nej till alla supplikanter med lockbeten och syften, som inte öppet kan redovisas såsom sammanfallande med företagens målsättning, Det föreligger inte ens någon ostridig identitet mellan företagens och deras ägares intressen, framför allt inte om de sistnämnda tydligt avviker från de anställdas och/eller kundernas intressen. På längre sikt kan det inte vara till nytta för ett enskilt företag att demonstrera politisk solidaritet med endast de åsikter, som kan förmodas dominera den minsta av dessa grupper. Särskilt inom storföretagen vidmakthåller detta en intressekonflikt mellan själva företaget och dess anställda, som inga välfärdsanstalter kan eliminera.

Man kan vara av olika mening om huruvida tidpunkten för införandet av det statliga partistödet hos oss var väl valt. Men som system betraktat är det ett klart framsteg. Hederligare, öppnare och rationellare. Och för både partierna och företagen en välkommen chans att göra sig fria från tvivelaktiga obligationer är de tekniskt och ekonomiskt utbildade ofta i våra politiska församlingar, det må sedan gälla kommunal- eller rikspolitiska sammanhang. Detta kallas sedan expertisförakt och används som bevis för att det politiska livet är nånting som förståndigt folk helst skall hålla sig ifrån.

Varje kår har det politiska inflytande den gjort sig förtjänt av. Ingen skall vänta sig att tilldelas ansvar och inflytande, om han inte själv visar sig intresserad därav. Inom ett demokratiskt samhälle sker det genom deltagande i det politiska livet.

Man nästan skäms att i val efter val upprepa dessa banaliteter till förmån för de få tepresentanter för ekonomi och teknik, vilka visar tillräckligt mycket av samhällsansvar för att ställa upp. Ännu mer genant är det, om deras kårer inte ser till att de komme in. Od

Forum 15/68