Utgiven i Forum nr 1969-19

Ledaren : Samordnad forskning — finns det?

av Ralf Helenius Forum 1969-19, sida 05, 26.11.1969

Taggar: Teman: forskning

FORUM

Tiden är mogen för en öppen och ärlig debatt om forskningens koordinering. Nu är nästan all forskning i högskolor och universitet meritforskning. Vi saknar s.g.s. helt lagforskning — och ändå är teamwork enda utvägen att bedriva forskning med stora projekt. Inte att undra på att de stora och intressanta forskningsprojekten — de, som verkligen borde föra vår forskning och vårt samhälle framåt — bedrivs mest utanför universiteten och högskolorna. Högskoleplanerarna har framför sig många nya uppgifter som bör lösas med det snaraste.

Samordnad forskning — finns det?

Forskarens framtidsutsikter ljusnar. Från och med september 1970 ska många fler forskare än tidigare få chansen att bli heltidsarbetare på sitt gebit. Vi är dessutom på väg mot ett flexibelt system som bl.a. möjliggör av- respektive inhopp mellan heltidsforskning och heltidsundervisning.

Tiden är därmed också mogen för en öppen och ärlig debatt om forskningens koordinering inom och mellan högskolorna, samt mellan högskolorna och samhället, bl.a. staten och näringslivet. Blir det ingen koordinering löper forskaren risken att också i fortsättningen drivas i offside: han blir den ensamma vargen som rasar framåt med endast en tanke i hågen — doktorshatten! Nästan all forskning i högskolor och universitet är meritforskning: endel ska bli licentiater, andra ska bli doktorer, docenter och professorer. Visst kan forskarens påtvungna enmansshow ge resultat. Men priset blir dyrt.

För det första saknar vi s.g.s. helt lagforskningen — och ändå är teamwork enda utvägen att bedriva forskning med stora projekt. Men eftersom högskoleoch universitetsforskare på grund av rådande system tvingas hålla sig till meritstudierna, kan de inte väntas ansluta sig till Jemensamma arbetslag; det blir ju inga akademiska prestationspoäng för teamwork, även om varje lagmedlems individuella prestationer bör kunna skiljas från sammanhanget. Inte att undra på att de stora och intressanta forsk ningsprojekten — de, som verkligen borde föra vår forskning och vårt samhälle framåt — bedrivs mest utanfö universiteten och högskolorna.

Bättre koordinering betyder också att forskare i grannfack kan ge varandra en handräckning, om så behövs. Som det nu är måste t.ex. en forskare i allmän statslära likafullt behärska närstående grenar som nationalekonomi, sociologi psykologi, statistik, politisk historia och förvaltningslära. Forskning i lag och systematiserad »belåning» av forskare från grannfacket bör fås till stånd i helt annan utsträckning än hittills. Forskningens koordinering betyder inte endast att en som är matematiskt lagd ska kunna samsas med den visionäre forskaren. Framför allt behöver forskarna administrativ personal; ett faktum som högskoleplanerarna har väldigt svårt att inse. I dag som är sitter forskarna och räknar ett plus ett. Eller så försöker de skriva på maskin med två fingrar, hyfsa språket efter någon hygglig tumregel, knaggla sig fram till en översättning, läsa korrektur på egen text osv. Det säger sig självt att dylikt arbete ska skötas av fackmän.

Högskoleplanerarna har för sig många nya och intressanta uppgifter som bör lösas med det snaraste. Till dessa hör självfallet en vettig resursallokering. En koordinering som ger forskarna möjligheter att forska och inte pyssla med allt möjligt onödigt. Därför behövs institutioner med administrativ personal, databanker, gemensamma laboratorier och forskningsanstalter, samt — särskilt på teknikens område — apparatur för gemensamt bruk.

Dessutom finns också koordineringsproblem vilka inte direkt kostar pengar på samma sätt som ovannämnda. Om högskolorna och universiteten fortsätter att undanhålla varandra disciplinär och interdisciplinär information i samma katastrofala utsträckning som hittills, blir följden också slöseri med materiella och mänskliga resurser. Forskare i Helsingfors mår faktiskt väldigt bra av att få veta vad syster eller bror egentligen håller på med i Åbo, Tammerfors, Oslo eller London. DD

Ralf Helenius pol.dr

Forum 19/69 5

Utgiven i Forum nr 1969-19

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."