Leo Mattfolk: Lönsamheten på hyresmarknaden tvivelaktig
Forum 1970-18, sida 22-23, 18.11.1970Taggar: Teman: hyresmarknader
PORTRAÄTTET
FORUM
Leo Mattfolk: Lönsamheten på hyresmarknaden tvivelakti 9 Det byggs för lite hyresbostäder, den saken är klar. Men då avsättningen på aktielägenheter för närvarande är god samtidigt som den nya hyreslagen gjort hyresvärdarna betänksamma är situationen i baklås. Lönsamheten på hyresmarknaden är tvivelaktig och lönsamheten diktera ställningstagandet.
9 Byggmästare Leo Mattfolk, 51, delägare i byggnadsbyråerna Konte och Tek-Kon i Vasa ser ingen patentlösning på problemet.
— Läget på aktielägenhetsmarknaden är hyggligt just nu. Vi hinner inte just sätta oss in i andra projekt. Så fort ett hus står färdigt är det oftast också fulltecknat. I undantagsfall kan en lägenhet stå tom i en månad. För något år sedan sålde vi hela hus samma dag som vi annonserade, Läget är nästan lika gott nu trots åtstramad kreditgivning.
— Tomtpriserna har skjutit i höjden onormalt de senaste åren och det har givetvis inverkat på lägenheternas priser. Jag tror att det kommer att leda till att dagens trend som pekar mot allt större bostäder bryts och följs av en nedkrympning. Någonstans måste det gå en gräns för kostnaderna.
— Däremot ställer jag mig skeptisk till förslaget om sk avklädda bostäder. Jag kan inte förstå hur köparen skall kunna inreda sin lägenhet billigare än en etablerad byggnadsbyrå som drivit rationaliseringen till sin spets.
Leo Mattfolk har 24 års perspektiv på branschen. 1946 dimitterades han från tekniska skolan i Vasa, 1955 startade han tillsammans med John Björkholm Byggnadsbyrå Konte. 1963 ingick Konte avtal med ett annat vasaföretag, Tekno om samarbete under namnet Tek-Kon. Det är det sistnämnda företaget som för närvarande är sysselsatt med att uppföra det just nu största projektet i Vasa, Vasa Sparbanks nybygge på 35 000 m?.
22
Brist på utbildad arbetskraft
Konjunkturerna är som sagt goda i Vasa just nu. Men det finns problem. .
— Ett problem är vi inte ensamma om, säger Mattfolk och menar då bristen på utbildad arbetskraft.
— Det utbildas alldeles för lite yrkesfolk för byggnadsbranschen i Finland, Medan 90 procent av arbetskraften på byggen i Sverige har någon form av fackskolning bakom sig är siffran för Finlands del på sin höjd tio. Sedan håller vi ju oss här uppe med lyxen att låta utbildat folk åka västerut över Kvarken.
— Medelåldern på timmermän är redan över 50 år. I samma grad förgubbas murare och annat specialfolk. Det blir allt svårare att hålla den stamgrupp varje företag i branschen måste ha. Genomgången är mycket hög, speciellt vid ett nyligen påbörjat bygge. Det talas om arbetslöshet i byggnadsbranschen, men åtminstone i Vasa är det sällan arbetsförmedlingen kan ställa folk till förfogande utan lång väntetid. — En utväg är att öka satsningen på utbildning. Yrkesmän i vår bransch är bra betalda. Sedan återstår bara ytterligare rationalisering. På det området finns det ännu en hel del att göra även om jag tvivlar på att helt industriellt bygge när det gäller t ex höghus blir möjligt inom överskådlig framtid. Den metoden lämpar sig bäst för egnahemshus och mindre projekt.
Forum 18/70
Men vem vet — det har gått framåt fort i branschen. För bara tio år sedan var tex byggnadskranar ett nästan okänt begrepp i Finland.
FORUM: Bor finländaren för dyrt — Säkert. Vi är nog långt ifrån det idealtillstånd där boendeutgifterna skulle utgöra en femtedel av lönen. Några svenskar i branschen som nyligen var över här på en exkursion menade att det skulle vara omöjligt för genomsnittssvensken att köpa en aktielägenhet enligt finländsk prisnivå.
— Orsakerna är många, främst tomtpriset som jag redan nämnde, T ex i Vasa vill alla bo mitt i stan. Helst skulle alla vilja samlas kring frihetsstatyn på torget. Tillgången på tomter inom stadskärnan är mycket begränsad och priserna därefter.
Finländaren kräver hög standar — Sedan kräver finländaren mycket hög standard. Man resonerar tydligen som så, att skall man lägga ut mycket pengar skall man också få kvalitet. Det leder till ett slags kedjereaktion. Köparen som tycker att han får lägga ut väldiga summor höjer i själva verket ytterligare priset genom att kräva extremt hög standard.
— Det ökade kravet på komfort märks också på det att det är VVS-andelen som kraftigast stigit i höjden de senaste åren. Här inverkar visserligen också den stora prisstegringen på kopparrör.
FORUM: Arkitekterna har fått sig en hel del törnar i debatten. Alla beundrar ett snyggt hus, få frågar efter entreprenadsumman. Hur stor är arkitektens andel i prisstegringarna — Jag vill nu ogärna sabla ner på arkitekterna i det här fallet. Ert påstående kan tillämpas på projekteringen av vissa offentliga byggnader men på bostadsmarknaden är arkitektens påverkan ringa. Det är en köparens marknad. Kunden dikterar kraven, arkitekten förverkligar dem. Och byggnadsentre Leo Mattfolk e Kreditåtstramning bromsar byggnationen
Forum 18/7 prenören kan sannerligen inte belastas för ocker. Konkurrensen har skärpts oerhört de senaste åren och marginalerna krymper undan för undan, Trots att vi nått långt i standardiseringen blir anbudskalkyleringen alltmer krävande och precisionsbetonad.
En hobby — husbyggen
Leo Mattfolk har en hobby här i livet — husbygge.
— Ger man sig in i den här branschen får man finna sig i att bli uppslukad. Några åttatimmarsregler förekommer inte och den fritid man någon gång lyckas snappa åt sig går till att följa upp nya riktningar på området.
Mattfolks påstående dokumenteras av att han sedan åtta år svingat ordförandeklubban inom Vasa byggmästareförening, ett slags ideell fackförening som bla framgångsrikt fungerar som vasabyggmästares arbetsförmedling.
FORUM: Hur är arbetsmarknadsläget för byggmästare i Österbotten just nu — Hyggligt. Det byggs mycket i hela landskapet och mycket få nydimitterade behöver gå arbetslösa.
— Sedan är det ett faktum att byggmästarna de senaste åren fått ett nytt arbetsfält. De anlitas i allt högre grad för försäljningsuppgifter. Industrin behöver försäljare som kan tala till fackmän på deras språk. En välkommen landvinning, som gagnar alla parter.
Bara staten har rätt att höja priserna …
Byggnadsbranschen seglar i medvind. Men Leo Mattfolk är en realist som de flesta inom detta hårda gebit.
— Det kan svänga om hastigt. Nås inte ett nytt stabiliseringsavtal vänder vinden mot nordan. En åtstramning på kreditmarknaden bromsar direkt byggnationen. Riskerna är för övrigt mycket stora just nu för entreprenörer sedan index slopats. Det är ju bara staten som förbehållit sig rätten till prisjusteringar vid krislägen…