Liberalismen - mycket mera än Adam Smith

av Peter Ehrström Forum 1998-12, sida 22-23, 15.12.1998

Taggar: Teman: liberalism

ari $aastamoinen, forskare för

Finlands Akademi och för fattare till boken Eurooppa lainen liberalismi, beklaga att begreppet liberalism så intimt sammankopplas med ekonomisk nyliberalism i dag.

”Alla hårda nedskärningar av den offentliga sektorn stämplas som liberalism”, konstaterar han, Ändå är begreppet betydligt bredare än så. Problemet är att liberalism kan betyda så många saker samtidigt.

”Med socialism handlar det mera om att definiera hurudan man är och vilken linje man följer medan liberalism använder samma ord för olika saker”.

Därför kan t.ex. ärkekonservativa kretsar i USA uttala sig spydigt om ”leftwing liberals’, närmast i betydelsen socialister, samtidigt som man prisar nyliberala ekonomister som Milton Friedman. Och bl.a. många finlandssvenskar ser sig som liberala utan att för den skull definiera sig som socialliberal eller nyliberal.

Vad tänker du själv om någon presenterar sig som Jiberalist eller liberal?

LIBERALISME - mycket mera än Adam Smith

VAD ÄR LIBERALISM OCH VEM ÄR LIBERALIST? FORSKAREN KARI SAASTAMOINEN VISAR ATT TERMEN ÄR BREDARE ÄN DAGENS DEBATT GÖR GÄLLANDE.

”Vad menar du, är det första jag tänker”, säger Saastamoinen med ett leende.

Betydelsen av ordet liberalism har dock i allt högre grad kantrat över till att betyda just nyliberalism, marknadsliberalism, i allmänt bruk. Saastamoinen påpekar att ett syfte med boken var att peka på att ordet har flera betydelser. Han är hoppfull.

”Det märks att man har börjat ifrågasätta att liberalism bara har en betydelse och det är bra. Jag tycker det är viktigt att de andra aspekterna också finns med i samhällsdebatten”

Ibland handlar det om direkta historiska fel när klassikerna åberopas i debatten. Som t.ex. när man hänvisar till den osynliga hand som styr marknadsekonomin enligt Adam Smith och använder det som argument för en fri, global ekonomi utan restriktioner. Saastamoinen konstaterar att Smiths idé inte alls beaktar en situation där storbolag och rika privatpersoner investerar sina vinster globalt. Smith räknade med att investeringarna skulle göras i hemlandet.

”Den mest grundläggande bristen på förståelse rör den historiska skillnaden mellan ou och då. Smith och filosoferna i början av 1800-talet levde i en värld som fortfarande långt var ett agrarsamhälle. Han kunde inte se att det skulle uppstå sådana mäktiga bolag och högeffektiva maskiner som i dag”, säger Saastamoinen.

Sådana missförstånd och direkta fel hö du säkert ofta. Hur bemöter du dem “Jag är van vid att det förekommer missförstånd. De lever sina egna liv, som t.ex. ekonomisternas ensidiga Smith-bild. Det är ett klart retoriskt fel, men jag tror inte det handlar om medveten falskhet utan oftast om okunskap”

Saastamoinen upplever en klar överbetoning av en sorts liberalism i dag, rent av en lära om företagsfrihet, medan Smith talade om individens näringsfrihet, någonting helt annat, alltså.

Vad kan man lära sig av klassikerna ”Jag tycker man kan lära sig mycket av dem alla, men man kan inte plocka någon direkt lärdom ur dem utan de ger idéer, uppfattningar och sätt att tänka. Klassikerna erbjuder fler frågeställningar än svar”

Dagens nyliberaler har förövrigt en sak gemensam med marxister, enligt Saastamoinen, De tror på en överhistorisk idé om hur världen bör skötas, Saastamoinen kallar det upplysningsutopiskt. Ett skräckexempel var de amerikanska toppekonomer som utan att förstå landet eller kulturen slog fast Rysslands ekonomiskpolitiska strategi efter kommunismens fall. Resultatet är känt.

Saastamoinen vill också påminna om den politiska liberalismen. Alexis de Toqueville och John Stuart Mill var t.ex. bägge rädda för vad som sker om ekonomins ställning blir för stark i samhället medan L.T. Hobhouse presenterade grunderna för välfärdsstaten på ett över FORUM NR 12/9 skädligt sätt. Men ekonomiseringen av samhället och de konservativa värderingarnas genomslagskraft på 1980-talet har medfört att ekonomisk liberalism och då uttryckligen nyliberalism - formar synen på vad som uppfattas vara liberalism.

Det började i Storbritannien, där Friedrich Hayek influerade Margaret Thatcher, och i USA, där Chicago-skolan med Milton Friedman i spetsen inspirerade Ronald Reagan, till en ny ekonomisk politik. I dag har nyliberalism blivit synonymt med liberalism även långt utanför ekonomin. Saastamoinen nämner att t.ex. en kulturliberal i dag kan betyda att personen vill skära ner kulturanslag medan man tidigare tänkt sig att kulturliberal syftar på en person som önskar bredd och vill stöda olika kulturella uttryck.

Nyliberalismen härskar även inom den internationella ekonomiska politiken. Saastamoinen påpekar att det visserligen finns en intellektuell kritik, men inte inom de ledande institutionerna.

”Först borde någon stor politisk ledare ändra inställning”, anser han.

Hur länge tror du att den nyliberalistiska vågen fortsätter rulla? Det finns ju tecken på en ökande kritik…

”Det har gjorts så många prognoser som gått åt pipan…det är möjligt att det fortsätter så här länge till, men det kan också ske en snabb förändring. En börskrasch i USA skulle kunna leda till snabba förändringar, kanske till en ny New Deal”

Forum frågar vad han tycker om samhällsutvecklingen överlag, om han är optimist. Saastamoinen tystnar och tittar fundersamt ut över rummet.

”Ibland känns det osäkert och pessimistiskt. Jag godkänner förnyelser, men t.ex.en framtid med korta jobbförhållanden låter inte rätt. Det borde åtminstone inte framställas som en god sak”, fastslår han.

“Jag understöder nog en nationalstat som kan fatta politiska beslut för sina medborgare. Om detta element faller bort kan det leda till utsugning av individer och samhällen samt konflikter. I Finland har vi glömt att vi tidigare haft svåra klasskonflikter”, påpekar han.

Kritik mot nyliberalismen hörs förstås från vänsterhåll, men även kritiker med en liberalistisk bakgrund höjer rösterna. Saastamoinen tar upp två av dem, britter FORUM NR 12/9 na Joha Gray och Richard Bellamy. Saastamoinen låter också förstå att han själv står nära Grays tankar.

”Gray framhåller att det är fel att inbilla sig att det finns ett recept som passar alla länder. Man måste utgå från sin egen historia och kultur när man väljer modell”, säger Saastamoinen.

När det gäller finländska liberalistiska traditioner och finländska liberalister är Saastamoinen sparsam med kommentarerna. Han konstaterar att liberalismen var svag i Finland på 1800-talet, men att detta inte avvek mycket från situationen i Europa överlag. I frågan om Anders Chydenius betydelse och ställning erkänner Saastamoinen att han inte fördjupat sig i frågan. Men han har en uppfattning, Chydenius var ingen liberalist ”Chydenius försvarade näringsfrihet, men det var inte så unikt som man ibland tycks tro i Finland. Han var en upplysningstänkare, men liberalismen uppkom i huvudsak efter den franska revolutionen”

Liberalismens största arv till nutiden är det institutionella politiska system som gav upphov till ett liberaldemokratiskt samhälle. Det utmärks av representativ demokrati, en regering som är ansvarig inför parlamentet, ett rättssyste med principen att alla är lika inför lagen och en marknadsekonomi baserad på privat äganderätt. Det är ett samhälle där medborgarna inte bara har skyldigheter utan även okränkbara rättigheter.

”Ett visst politiskt medborgarskap är en förutsättning för det liberaldemokratiska samhället. Om detta försvinner genom en ekonomisk övermakt blir det [liberaldemokratiska samhället] svagare”, anser Saastamoinen.

Den politiska liberalismens traditionella slagord har småningom övertagits av resten av det politiska fältet.

”Det är svårt att se någon annan liberalism än ekonomisk i dag. Kanske beror det på att Liberala folkpartiet är borta. På 50-talet var DEFF revolutionärt medan Samlingspartiet talade varmt för fosterlandet och nationen. Nu talar Vänsterförbundet och Samlingspartiet ur olika utgångspunkter om hur viktigt det är med ett samhälle där varje individ får förverkliga sig. Hela fältet för en liknande retorik i dag.”

Vad betyder ordet liberalism för dig ”Ordet liberalism är inte viktigt i sig, men nu när betydelsen nyliberalism blivit så överväldigande så har allt annat försvunnit ur synfältet”, konstaterar Saastamoinen. 9 Peter Ehrström