Ligga lågt med lönestegringar
av Sigyn Alenius Forum 1976-08, sida 10-11, 12.05.1976
Taggar: Orter: Danmark Teman: ekonomi
10
FORUM 8 - 76
Krisrecept i Danmark:
FORUM 8 : 76
Ligga lågt med lönestegringar — lägre räntenivå
Danmark ligger ofta i den ekonomiska kurvan tidsmässigt en bit före Finland. Den internationella konjunkturnedgången slog i Danmark redan vid årsskiftet 1974/75 med samma styrka som den i dag drabbar Finland. Strejker, snabbt stigande arbetslöshet firmakrascher och därav utlöst politisk aktivitet är i da passerat stadium i Danmark. Nu går kurvan uppåt igen. Forum har frågat danska industriförbundets ordförande Henning Bräniche-Olsen: hur och var slog nedgången hårdast? Och vilket är receptet för at komma upp ur gropen igen =» Danmark har klarat sig med livet och valutan i behåll, är huvudintrycket av samtalet med direktör Briniche-Olsen. Den danska kronan är strukturellt svag, men man har undgått devalvering tack vare medlemskapet av EG-ormen. Detta är av stor vikt för industrin, för vilken stabila priser är det enda dugliga arbetsunderlaget på lång sikt. Och det är av vikt för danska regeringen i dennas strävanden att återupprätta sysselsättningen. Att kronan — i varje fall än så länge — har sitt värde i behåll är i det närmaste förbluffande av att Danmark i åratal före krisen hade missbrukat högkonjunkturen.
Vad slags missbruk, undrade
Forum.
En överoptimistisk lönutveckling som i dag är den danska industrin en tung black om foten, anser direktör BränicheOlsen. I lä av högkonjunktur och full sysselsättning tilläts den. danska lönenivån hela 60-talet och en bra bit in i 70-talet att stiga betydligt mera än lönerna i de länder, med vilka Danmark konkurrerar om de internationella avsättningsmarknaderna. Åren 1970—75 steg de danska lönerna 20 procent mera än vad lönerna i genomsnitt steg hos konkurrenterna.
Det ledde till stora exportsvårigheter, som i sin tur drog Danmark ner i en djup sysselsättningskris. Den danska exportvaran blev för dyr och var det första som ströks på importlistorna, när de andra staterna började passa sina hotade betalningsbalanser och mötte den annalkande internationella lågkonjunkturen.
Danska industritörbundets ordförande Henning Bräniche-Olsen: — Danmark har dåliga erfarenheter av devalvering.
Sysselsättningskris
I Danmark ramlade sysselsättningssiffrorna snabbt ner — för många föll kurvan närmast obegripligt brant. Försommaren 1974 var sysselsättningen ännu full. Årsskiftet 1974—75 hade landet 100 000 arbetslösa.
I dag är de arbetslösa drygt 130 000. Det är mellan 35 och 6 procent efter samma beräkningar som används i Finland. I Danmark talar man om en arbetslöshet på 11—12 procent. Där beräknas procenten nämligen inte som i Finland på hela arbetsstyrkan, utan bara på de arbetslöshetsförsäkrade.
Åv den danska industrins arbetskraft har 15 procent avskedats. Det är 60 000 människor. Ett hårt förfarande sa Forum till direktör B-O.
— Möjligen har man i Finland — tex inom träförädlingsindustrin i högre grad satsat på att behålla arbetsstyrkan i hoppet om återvändande bättre sysselsättningstider. I Danmark har vi i krisläget följt principen att skära bort det som är sjukt. Där arbetskraft inte behövs för att arbetsuppgifter saknas måste den gå.
Forum: För att omskolas till annat?
Dir Br-O: Möjligen. Ifall det är det som visar sig vara lösningen. Annars för att återanställas när arbetstillgången blir bättre. I ett krisläge som det, som vi har befunnit oss i, har det inte varit möjlig att räkna ut, var behovet kommer att sätta in när tiderna en gång ljusnar. Det hör till krispolitikens svårigheter.
Forum: Vilka branscher drabbades hårdast?
Dir. Br-O: Varvsindustrin bland de stora. Bland de mindre papp- och pappersindustrin samt oljekakor och vegetabiliska oljor. Men med en så starkt varierande struktur som den danska industrins drabbades branscher och enskilda företag ofta närmast nyckfullt och godtyckligt. Krisen har långt ifrån alltid drabbat hårdast där vi hade väntat det. Textilindustrin t ex har klarat sig ganska bra. . Bidragande till att krisförloppet i Danmark har varit svårförutsägligt är, att råvaruexport, som alltid drabbas på ett tidigt stadium, i egentlig bemärkelse inte existerar. Danmark har inga råvaror, både kraft och industriråvara importeras. Enda råvaruexporten är järn och stål på skrotbas samt en del plast som halvfabrikat eller rått. Bägge dessa områden hör också till de hårdast medtagna.
Industriexporten ner 8 procent
Industriexporten under 1975 visar ett direkt fall i volym på 8 procent, en siffra som skall ses i relief mot den stegring på omkring 10 procent som var det normala under de goda åren.
Vilka industriområden som i första hand kommer att uppsuga de 130000 som går lediga i dag kan industriförbundets sakkunniga inte med bestämdhet förutsäga. Sannolikt kommer de att fördelas över hela spektret och bl a till just precis de ovannämnda hårdast kris- och arbetslöshetsdrabbade sektorerna. Sysselsättningskurvan kommer emellertid under inga omständigheter att följa den uppåtkurva som förutsäges för bruttonationalprodukten. Denna är 4—35 procent innevarande år, mot förra årets direkta fall på 1 procent. Ekonomiska bedömare i Danmark har om arbetslösheten varierande uppfattningar. ‘Ekonomiska rådet, en opolitisk sakkunniginstans, räknar inte med någon förbättring alls i år, utan tror tvärtom på en ytterligare ökning med 15 000 — til närmare 150 000. Först om något år
Bruttonationalprodukt Import av varor och tjänster
Export av varor och tjänster Offentlig konsumtion Privatkonsumtion Bruttoinvesteringar Därav bostäder näringslivets investeringar affentliga investeringar reparationsarbeten o dyl lagerinvesteringar
Källa: Danska industriförbundet. April 1976
Konjunktursvackan passerad i Danmark
Procentuell volymändring i förhållande till året förut.
" Ändring i procent av bruttonationalprodukte 1975 1976 =31 4 - 6 8 — 21/2 2 4 3 5/2 5 — B’/2 3/2 —20 10 16 10 10/2 1 5 -5 — 21/2) 1/2" vänder kurvan. Andra experter tror att botten har nåtts och att sysselsättningen stiger redan från i år.
Att sysselsättningskurvan inte väntas följa den uppåtgående produktionskurvan är en följd av rationalisering och förbättringar som industrin har genomfört trots krisen. Investeringarna sjönk visserligen först när krisen satte in sommaren 1974, men under 1975 ökade de igen mot slutet av året. Dock har kurvan inte stigit så snabbt, att man detta år ännu kan räkna med att nå tillbaka på förekrisnivån i början av 1974 — trots att man i år räknar med en investeringsökning på hela 10 procent.
— Var ligger, med dessa beräkningar, dansk industris huvudproblem den närmaste framtiden — Oändrat i lönefrågan, säger direktör Br-O. Stegringstakten i lönenivån måste obönhörligen hållas lägre än i det konkurrerande utlandet. Annars mister vi igen de fördelar vi med besvär har uppnått. 1975 steg lönerna endast 12 procent — 1974 var ökningen 20.
Lönestopp
Under 1975 genomfördes nämligen i mars ett praktiskt taget totalt lönestopp.
LO-avtalen förlängdes genom en lag två år framåt. Och i september ingick regeringen ett avtal med den borgerliga oppositionen om att fortsätta den omkostnadsdämpande politiken. Garantin för att avtalet inte kan brytas — t ex under trycket av yttervänsteraktioner — ligger i att den socialdemokratiska regeringen inte har majoritet. Inte heller med yttervänstern. Den måste samarbeta med de borgerliga. Och de borgerliga har hela tiden arbetat för återhållsamhet i lönpolitiken. Devalvering som exporthjälp är man i Danmark inte anhängare av. Industrin har större fördel av stabila priser på lång sikt. Danmark har dåliga erfarenheter av tidigare devalveringar. Med det automatiska lön-indexsystemet (både LO-sektorns och tjänstemännens löner stiger automatiskt med levnadskostnadsindex) inhämtas de fördelar som devalveringen ger hastigt av inflation och prisstegringar. Danmarks väldiga betalningsunderskott talar . också mot en nedskrivning av kronan, Årligen upphopade bytesminus har på 15 år skaffat landet en utlandsskuld på i finska mark drygt 20 miljarder — som alltså jämte räntor skulle öka med samma procent som devalveringsprocenten.
Forts på sid 14