Lohjas nya mikroelektronik
av Christer Ekebom Forum 1985-12, sida 30-32, 28.08.1985
Lohjas mikroelektronik — en nödvändighe som blev en framgång
Det sjuder av nytänkande vid Lohjas mikroelektronikfabrik i Lojo. Utvecklingen av den toppmoderna monteringstekniken har skapat en speciell nytänkaranda som bland annat resulterat i nya idéer för rekryterin av arbetskraft.
ikroelektroniken är en nykomling M inom Lohjas = elektronikindustri. Officiellt grundades Lohja Mikroelektronik den första oktober 1984. Under sitt första verksamhetsår har företaget visat sig vara mycket framgångsrikt, omsättningen uppgick till ungefär 20 miljoner mark, och det är uppenbart att de metoder som ursprungligen utvecklades för att tillgodose EL-bildskärmarnas speciella behov, har funnit ett brett marknadssegment långt utanför företagets egen krets. Mikroelektroniken tillverkar kretskortshybrider, dvs tillverkar kretskort och monterar komponenterna på dem till kretsenheter. Tillverkningsmetoderna är emellertid långt specialiserade och utvecklade, faktiskt så högt utvecklade att till och med amerikanska halvledartillverkare har blivit intresserade av metoderna!
Ny teknik behövdes
Det hela tog sin början på ett för branschen typiskt sätt: displayelektroniken behövde styrelektronik -som skulle fylla högt ställda kvalitetskrav och ha minimala dimensioner. Det stod helt klart från början att det klassiska sättet att montera elektronikkretsar inte kunde tillämpas. Integrerade kretsar med styva anslutningsben som sticks genom borrade hål i kretskortet är definitivt stenålder idag. Så tjocka och klumpiga grejor får inte förekomma i Lohjas bildskärmar! Med den metoden hade man inte vunnit särskilt mycket i fysiska dimensioner jämfört med ett vanligt bildrör.
Lösningen är ytmontering. Komponenterna placeras på samma sida som kretskortets ledningsmönster. Därmed kan integrerade kretsar med många anslutningar användas utan att deras dimensioner bir enorma, Anslutningarna kan nämligen sitta mycket tätare. Men när anslutningarna sitter tillräckligt tätt, uppstår monteringsproblem,
Ett modernt sätt att lösa en del av problemen är att först montera komponenterna på ett band, som påminner om normal film fö 3 en kamera. En monteringsmaskin överför sedan hela kretsen från detta band direkt på kretskortet. Genom att fästa kretsen vid bandet och göra de nödvändiga anslutningarna och inkapslingen på bandet, kan di Det här tror vi på och det gör våra kunder också, säger marknadsdirektör Henry Sjöman, Lohja elektronik.
mensionerna hållas nere och precisionen hållas mycket hög. Metoden kallas TAB.
Ingalunda problemfritt
Bandmonteringen har hittills varit behäftad med vissa nackdetar. Vid anslutningspunkterna fästs små guldkuddar, sk bumpar, vid vilka anslutningstrådarna sedan fästs.
Vid tillverkningen av dessa anslutningsytor brukar det uppstå sk svampbildningar. Kudden, eller bumpen, växer på bredden samtidigt som den växer på höjden. Risken är därmed mycket stor att bumpen ska breda ut sig så mycket att den gör kontakt med bredvidliggande anslutning, med kortslutnings som följd. Lohja mikroelektronik ha utvecklat en framställningsmetod som ger anslutningar med helt raka kanter, utan svampbildning. Därmed var TAB-metoden klar att tas ibruk.
Flerskiktade kort
Bildskärmens styrelektronik är mycket invecklad och därmed är också ledningsmönstret på kretskortet sådant att det inte räcker med ett enda ledningsskikt. Därför rycker man nya ledningsskikt ovanpå det ursprungliga kopparskikitet. | dessa silkryckta skikt används elektriskt ledande plaster (polymerer med inblandat kol). Därmed har man egentligen fått fram ett ”flersidigt” kretskort med hög tillförlitlighet men ill en kostnad som motsvarar ett enkelt kort. Metoden tillåter flera tryckta skikt på varandra och vill man maximera kompaktheten, använder man ett dubbelsidigt kretsort med ytmontering på båda sidorna.
De komponenter som monteras på ett band kan kontrolleras innan de monteras på kretskortet. Det är till och med möjligt att göra en sk dynamisk kontroll, dvs koppla in retsen i en exakt likadan elektrisk miljö som den ska arbeta i. Därmed sorteras alla från början felaktiga kretsar och komponener genast bort och spillet blir avsevärt mindre för de färdigt monterade kretskorten.
En annan intressant sak är att ytmonterade kretskort enkelt kan repareras: om någon integrerad krets får något fel, är det bara att (med en speciell maskin) montera loss komponenten och lägga in en ny.
Intresset vaknade
Ytmonteringstekniken som utvecklades för bildskärmstillverkningen, visade sig väcka intresse också hos andra elektroniktillverkare. Redän innan mikroelektroniken “bröts ut” till en självständig enhet för snart ett år sedan, hade forskarna, till en början helt omedvetet, marknadsfört företagets tjänster. De ingenjörer som arbetar med elektroluminiscensen har livliga kontakter med andra i branschen runtom i världen. På den ni 12/1985 FORUN
En ”TAB-film” med påmonterade kiselchips. Monteringsmetoden ge både tekniska och ekonomiska fördelar.
“Århundradets film”, som Lohja själv säger I sin reklam. Bandet me filmen. Många passiva komponenter såsom motstånd kan applicera de integrerade kretsarna färdigt för TAB-montering.
vån går det inte att arbeta ensam utan internationella kontakter. Vid olika seminarier och kongresser har forskarna berättat om sitt utvecklingsarbete och monteringstekniken för styrelektroniken visade sig intressera också andra. Så småningom insåg man inom företaget att man vid fabriken i Lojo hade sammanfärt olika moderna metoder till en teknisk produktmix som var i det närmaste unik och som uppenbart kunde finna avsättningsmöjligheter på marknaden.
Och mycket riktigt. Det behövdes inga enorma ansträngningar för att få elektroniktillverkare att tända på idén. Fördelarna som Lohja mikroelektronik kan erbjuda är så klara. Därmed hade en ny verksamhet och ett nytt företag fötts.
Rätt kultur Marknadsdirektör Henry Sjöman vid
FÖRUN 12/198 på kretskortet.
osher ä at fabriken i Lojo konstaterar att den tekniska kultur som finns inom Lojo-bolaget inom den här branschen har varit en idealisk grogrund för företaget. Dels tillverkas konsumtionselektronik inom koncernen (Finlux och ASA televisioner) och dels tillverkas idag en hitechprodukt, bildskärmen. Båda produktgrupperna kan använda mikroelektronikens tjänster och ger dessutom mikroelektroniken unika möjligheter att sida vid sida följa upp användbarheten hos sina tjänster på dessa båda rätt olika områden. Därmed erhåller man en mycket bred erfarenhet av tillämpningar inom elektroniken.
Ett exempel på tillförlitligheten hos kretsarna: vid fabriken har tillverkats och monterats ett kretskort för en fjärrmanövreringsapparat för färgTV. Kretskortet har redan tillverkats i över en miljon exemplar. Hittills har det på bara ett enda kretskort uppstått ett fel — på grund av att en hund tuggad på kortet som integrerade delar av det tryckta ledningsmönstret.
En typisk kretskortshybrid. Först tillverkas kretskortet och därefter ytmonteras de komponenter som inte kan tryckas
Observera att de integrerade kretsarna på detta kort inte är TAB-monterade.
på apparaten…
Hög tillförlitlighet och snabb och förmånlig montering är konkurrensfördelar som kan värderas mycket högt idag. Servicevänligheten ger ytterligare fart åt försäljningen. Det har beräknats att den internationella efterfrågan på kretsmontage av denna typ under de kommande åren kommer att öka i det närmaste exponentiellt. Mikroelektronikens framgång hittills pekar uppenbart i samma riktning.
Marknad på nära håll
En delorsak till framgångarna står också att finna i det faktum att Finland ligger nära andra högteknologiska marknader, såsom Skandinavien och Centraleuropa. USA ligger faktiskt också väl till och är en potentiellt stor och intressant marknad.
På sätt och vis är företaget ett fullservice-företag på sitt område. Mikroelekt 3 roniken erbjuder inte bara monteringstjänster, utan också planeringsservice. Tillverkningsmetoderna är sådana att omställningen mellan olika serier inte förorsakar några problem. Och man har hela ti som eget företag, den första okto ber 1984. Fabriken finns i Lojo. Under den första verksamhetsperioden steg omsättningen till ungefär 20 miljoner mark och för innevarande verksamhetsperiod har budgeterats en omsätt ning på 30 miljoner mark.
Företaget har idag ungefär 130 anställda, men arbetsstyrkan ökar hela tiden.
Företaget tillverkar kretskortshybrider. Vid monteringen används toppmadern teknik såsom automatisk fastsättning från band (TAB), ytmontering samt flerskiktade kretskort i tryckt tjockfilmsteknik. Förutom direkt montering erbjuder företaget också datorbaserad planeringstjänst.
Huvudsakliga marknader för företagets tjänster är, förutom Finland, Skan"dinavien, USA och en del av Central Vveuröpa. CE | Mikroelektronik grundades den kontakt med slutanvändarna i och med att en del av produktionen går till egna systerföretag.
Egna normer i brist på andra
Inom elektronikindustrin är man idag van vid att specifisera all produktion enligt olika internationella normer. Den teknik som används vid mikroelektronikfabriken i Lojo är så ny att företaget själv har skapat de normer enligt vilka man arbetar. Och det har faktiskt förekommit att kunder tagit kontakt och förhandlat om tillverkning ”enligt de specifikationer herr Järvinen redogjorde för vid kongressen i Tokyo” till exempel.
En flygande start
Företaget har tagit en rivstart. Tanken på kommande utvidgningar är definitivt inte främmande. Dels ska automationen och maskinernas kapacitet ökas och dels ska företaget övergå till skiftarbete i någon form. Men av allt att döma räcker dessa åtgärder inte till. Mera arbetskraft behövs. Företaget har för avsikt att inleda en form av semi-intern marknadsföring, eller borde det kanske kallas närmarknadsföring. Idén går ut på att sprida information om företaget i Lojobygden. Man vill bygga upp ett gott rykte och därmed en god arbetskraftsmarknad. Exakt hur det hela ska genomföras är ännu en aning oklart, men en möjlighet är att företagets representanter besöker skolo och föreningar i bygden och presenterar företaget för dessa grupper. Mikroelektroniken har nämligen också nya idéer om arbetskraften. På grund av verksamhetens natur, är det i längden oekonomiskt att ha fast anställd personal för maximal kapacitet. Därför vill företaget satsa på att bygga upp en arbetskraftsreserv. Meningen är att hemmafruar och andra personer som av en eller annan anledning inte kan eller vill ha ett kontinuerligt fast arbete, ska kunna hoppa in då det behövs och då de själva önskar. Det kan gå till så, att man från företaget ringer upp och erbjuder arbete för exempelvis ett halvår framåt. Arbetstagaren kan tacka ja eller nej och han eiler hon kan också välja sin arbetstid tämligen fritt. Avsikten är givetvis att arbetstillfällena ska fördelas tämligen jämt bland alla i reserven, men den saken torde ordna sig på ett naturligt sätt eftersom olika personer önskar arbete olika tider och därmed kommer automatiskt en fördelning att äga rum.
Kurvan pekar uppåt Budgeten för innevarande verksamhetsperiod förutspår en omsättning på 30 miljoner mark för mikroelektroniken, men redan nu torde det stå klart att budgetens omsättning överskrids. Om några år är omsättningen av allt att döma uppe i 100 miljonersklassen. Christer Ekebom 9
Finska Socker Ab:s aktie
Uppgifter om aktierna 30.11.1984!
Aktiekapital Nominellt värde Aktiernas anta varav serie I (10 röster) bundn (10 röster) fria serie II (1 röst ! Den i november 1984 genomförda aktiekapitalförhöjningen om 50 000 till serie II hörande aktier har införts i handelsregistret februari 1985.
166,5 Mmk 12 mk 13 925 00 11 489 000 511 000 1925 000
Fördelnin 1. Banker, försäkringsbolag, penningrättninga 2. Bolag, andelslag mm.
- Privatpersone 4. Stiftelser och ideella samfun 5. Offentliga samfund
FINSKA SOCKER A 3 1979 Fondemission 1980 Fusionsemission 12,6 172,0 1982 Fondemissio 1982 Nyteckning 54,0 144,0 18,0 1983 Nyteckning (s. 11) 21,6 165,6 144, 1984 Nyteckning (s. II) 0,9 166,5 6,0
Aktiekapita Ökning av aktiekapital EmissionsMmk 31.12. — vins 19,8 59, 18, 0-ande 12/1985 FORUM,
