Lokala datanät: Ett steg mot det elektroniska kontoret

av Jouko Hannus Forum 1981-14, sida 16-17, 23.09.1981

Taggar: Teman: automation

Lokala datanät:

Ett steg mot det elektroniska kontoret

Den mest aktuella frågan på informationsbehandlingens område är idag kontorsautomatiseringen. I all synnerhet går maskinleverantörerna heta; marknadspotentialen verkar bottenlös. I tekniskt hänseende och med beaktande av den uppnådda nyttan är tillämpningarna ändå ganska anspråkslösa ännu. Lokala datanät kommer att bli centrala på vägen mot verklig kontorsautomation.

Artikeln har skrivits av Jouko Hannus, | projektchef vid Tietotehdas Oy.

Ö Kontorsautomatisering betyder att kontorsjobbet utvecklas med hjälp av ny ADB-teknik.

Nya hjälpmedel för kontorsarbetet är bla textbehandlingsmaskiner, kontorsdatorer, telekopieringsapparater, videotexmaskiner, intelligenta kopieringsmaskiner och skrivare, optiska läsare och mikroutmatningsutrustning. De viktigaste ADB-tillämpningarna i kontorsarbetet är textbehandlingen, den elektroniska posten och olika stödsystem för företagsledning och administration.

Dyrare arbetskraft och billigare teknologi i kombination med allt effektivare maskiner har under de senaste åren fått företagen att inse vilka enorma möjligheter kontorsautomatiseringen erbjuder.

Än så länge har kontorsautomatiserin 1 sgs uteslutande betytt enskilda tillämpningar. För de flesta företag har det första steget mot ett automatiserat kontor betytt att de tagit i bruk ett textbehandlingssystem för rutinartad renskrivning och redigering.

En mer fullständig utveckling av kontorsjobbet förutsätter iallafall nya hjälpmedel för beslutsfattarna och experterna — det är på dethär området kontorsautomatiseringens nyttopotential är störst.

Företag som börjat automatisera kontorsrutinerna går snart in i det andra skedet — utvecklingsskedet. Textbehandlingen utökas med nya tillämpningsområden; elektronisk post, administration av textinformationen och rapporteringsfunktioner.

Detta skede kännetecknas ofta av att man står inför problemet att de olika maskinerna och tillämpningarna inte passar ihop, att de inte kan kommunicera med varandra. Kommunicering är viktigt, det gör det möjligt att utnyttja nya tillämpningar och gör det vettigare att satsa också stora summor på resurserna.

Integrering är följande steg, redan idag har vi ett vanligt exempel i kombinationen av textbehandling och informationsförmedling. De verkligt integrerade kontorssystemen, där olika informationsformer (data, text, teckningar, tal, bilder), olika funktioner (inmatning, behandling, arkivering, distribution och utmatning) och tillämpningarna är kombinerade till en helhet, är ännu på försöksstadiet. Det är av allt att döma det vi går mot.

Framtidens kontor

Ett integrerat kontorssystem 1 framtidens kontor kan innehålla följande element — användarnas personliga arbetsstatione — lokala datanä — kontakt med utomstående system.

Arbetsstationen består av en mikroprocessorstyrd centralenhet, tangentbord, bildskärm, lokal minnesenhet samt möjligen en skrivare.

Arbetsstationen skall erbjuda sin användare många olika sorters tjänser, t ex kan chefens eller expertens arbetsstation i viss mån ersätta telefonen, kalkylatorn, memon, den interna posten, arkiveringsutrymmena, kalendern, namn- och adresslistan osv. Sekreterarens eller maskinskrivarens arbetsstation kan i sin tur erbjuda användaren en apparatur med vilken man kan sköta all textbehandling; renskrivning, redigering, arkivering, kopiering och distribution.

Ett lokalt datanät är ett enkelt och flexibelt sätt att kombinera olika intelligenta maskiner — arbetsstationer, datorer, utmatningsapparater mm. Ett lokalt datanät utgör således den tekniska ”ryggraden” i ett integrerat kontorssystem.

Till de gemensamma resurserna hör maskiner och tjänster som man har koncentrerat av ekonomiska skäl, och/ eller för att underlätta administration och underhåll. Det kan tex vara sk intelligenta kopieringsapparater eller elektroniska arkivssystem. De kallas ofta systemets servicestationer.

Den externa servicen består av de tjänster som allmänna tele- och datanät samt kommersiella informationsnät erbjuder. Anslutningen till externa informationsnät kan ske till exempel via en telefonväxel. Härvid kan också geografiskt spridda lokala datanät (kontor) kopplas till varandra.

Till ett lokalt datanät kan dessutom

FORUM 14/8 toret kommer att bl arkivering, adresslistor 0 s v.

Maskiner och tjänster utgör gemensamma resurser för kontoret som i framtiden kan anslutas till lokala datanät. Kopieringsmaskinerna tex utvecklas ytterligare, vi får sk intelligenta kopieringsmaskiner,

Arbetsstationerna i det automatiserade kontt redskap också för chefsnivån. En mängd olika tjänster kommer att ingå, tex telefon, kalkylator, internpost anslutas annan utrustning som behövs på kontoren; datorer som används på administrativa och vetenskapliga tilllämpningsområden, eller mini- och mikrodatorer för särskilda uppgifter. Här kan arbetsstationerna användas som vanliga terminaler. På kontoret kan det bli fråga om analyser och förfrågningar om information som finns i en stordator, eller om olika planeringsmodeller.

Vad är ett lokalt datanät

De lokala datanäten håller efter en tio års utvecklingsprocess snabbt på att få en central betydelse inom den decentraliserade databehandlingen.

Med lokala datanät kan man på ett geografiskt begränsat område koppla samman datorer genom en ytterst snabb överföring av data. Nätet ägs av den organisation som använder det och data överförs vanligen längs en koaxialkabel (optiska fibrer är på kommande).

Fördelen med lokala datanät är också att de är enkla konstruktioner. De är m a o både billiga och tillförlitliga.

Speciellt vällämpat är det lokala datanätet för överföring av numeriska data, text och teckningar. Rörliga bilder (video) och ljudöverföring är också möjligt.

Ethernet

Ethernet är det mest kända lokala datanätet. De första prototyperna utvecklades vid Xerox forskningscentrum i Palo Alto i mitten av 70-talet. Systemet bygger på fullständigt decentraliserad kontroll och passiva dataöverföringsmedia.

Xerox Corporation, Digital Equipment Corporation och Intel Corporation har börjat samarbeta kring Ethernet-projektet — ett system för decentraliserade kontor. Senare har också Hewlett Packard anslutit sig till projektet. På bilden Digitals VAX-11/750, avsett för decentraliserad databehandling.

FORUM 14/81

I drygt fem år har Ethernet-systemet testats intensivt, bla inom Xeroxföretaget, i Vita huset, i den amerikanska kongressen och i Sverige i samband med ”Kontor 85”. Sammanlagt har ca 30 separata Ethernet-system med över 1 400 anslutna apparater prövats.

I maj 1980 ingick Xerox Corporation ett avtal om samarbete med Digital Equipment Corporation och Intel Corporation kring Ethernet. Digital har långtgående know-höw i fråga om planering av elektronik samt minidatorer och datornät.

Intel har lång erfarenhet av komplicerade mikrodatorer och VLSI-kretsar.

Syftet med samarbetet mellan Xerox, Digital och Intel är helt tydligt att skapa en de facto-standard för lokala datanät. Vilken producent som helst kan nämligen börja tillverka utrustning som passar till Ethernet genom att lösa ut en fritt tillgänglig licens för en formell summa. Bla Hewlett Packard Corporation har gått med i Ethernet-projektet.

Av Xerox två största konkurrenter inom kontorsautomatiseringen har den ena redan presenterat sitt motdrag till Ethernet: Wang har nyligen lanserat sitt lokalanät — Wangnet — som är mångsidigare än Ethernet såtillvida att det möjliggör samtidig dataöverföring på flera kanaler. Bildöverföring (video) är också möjlig i princip.

Också IBM har meddelat att företaget utvecklar ett lokalt datanät. Det väntas bli ännu mer avancerat än Wangnet. Men Ethernet har åtminstone tillsvidare övertaget.

Problem och utmaningar

Med den snabba utvecklingen av lokala datanät börjar föreställningarna om framtida elektroniskt integrerade kontor verka allt mer realistiska. Men framtidsvyn störs dock av en viktig omständighet: Den nyaste ADB-tekniken är inte standardiserad.

Det idealiska vore förstås en allmänt godtagen, helt öppen lokalnätsarkitektur. Då skulle man till vilket iokalnät som helst som följer standardnormer kunna ansluta standardutrustning av vilket märke som helst. Men än så länge är det tyvärr långt dit.

Och för tillfället känns tiden inte på långt när mogen: Standardiseringsarbetet är på hälft, och nya lokaldatanät lanseras med korta mellanrum. Inom en snar framtid får man också anta att optiska fibrer ersätter koaxialkablarna.

Utvecklingen på området kommer i alla händelser att vara snabb de närmaste åren. Det blir samtidigt tekniskt möjligt att förverkliga integrerade kontorssystem. Men det är skäl att hålla i minnet att de tekniska hjälpmedlen bara är en liten del av helhetsutvecklingen på kontorsområdet.

Jouko Hannu 17