Lokalförsäkring vad är det bra för?

av Christian Schönberg Forum 1990-14, sida 12, 27.09.1990

Text: Christian Schönberg

Lokalförsäkringsrörelsen är för de flesta en okänd storhet. Gruppens växande marknadsandelar inom hela skadeförsäkringsbranschen visar däremot att de senaste årens målinriktade marknadsföring nu bä frukt.

okalförsäkringsföreningarna som star tade sin verksamhet för 220 år seda utgående från ett kungligt påbud representerar den äldsta formen av försäkringsverksamhet i landet. De första försäkringsbolagen på ren kommersiell bas grundades först vid sekelskiftet.

Det kungliga påbudet av den 1.8.1770 gick ut på att brandstoder skulle grundas i varje socken för att undvika att mänskor hamnade i social misär om deras hus skulle brinna ned. Socknar som grundade brandstoder fick betydande skattelättnader för att kompensera de ersättningar som ur gemensamt hopsamlade medel utbetalats till mänskor som råkat i nöd. I princip samma system man i dag förverkligar utgående från rent kommersiella beräkningsgrunder.

Med samma kungliga påbud som utgångspunkt arbetar man i Sverige under namnen Länsföreningar eller Sockenbolag.

Jordskred a sammanslagningar

Lokalförsäkringsföreningarna är utpräglade glesbygdsfenomen vars marknadsande Fusioner planeras

Det finns 21 svensk- eller tvåspråkiga lokala försäkringsföreningar i landet som har ett eget centralförbund Svenska Försäkringsföreningarnas Förbund(SFF). Förbundet är medlem i det finska centralförbundet VXL och vice versa. SFF är delägare i Livförsäkringsbolaget Verdandi.

Under nittiotalet kommer med största säkerhet diskussioner om möjliga kombinationsfusioner mellan Borgå, Lappträsk. Liljendal. Sibbo och Koivisto lokalförsäkringsföreningar att föras. Troligt är att sonderingar om dylika möjligheter redan i dag förs i det fördolda. Askola och Borgnäs 1okalförsäkringar fusionerades med Borgå vid årsskiftet 1989-90.

Lokalförsäkringsgruppens premieinkomst via direktförsäljning för år 1989 uppgick till 520 Mmk.

Bolagets tillväxt i premie var 32 procent.

Bolagets = återförsäktingspremieinkomst 108 Mmmk.

Föreningarnas ersättningar 200 Mmk.

Lokalförsäkringsbolagets ersättningar 52 Mmk. ChS 1 lar inom dessa områden är betydande. Inom lantbruksnäringen har man en drygt 40 procentig täckning jämfört med exempelvis Tapiola, som anses vara jordbrukarnas försäkringsbolag nummer ett och vars andel ligger på drygt 20 procent. Ett tätt nät av lokala kontor, sammanlagt 213 i landet. kombinerat med ett mänskonära men samtidigt tidskrävande försäljningsarbete utpekas som huvudorsakerna till framgångarna Ökade solvens- och specialiseringkrav har däremot fått till stånd ett verkligt jordskred av sammanslagningar då man försöker koncentrera sina krafter inom naturliga ekonomiområden.

År 1900 verkade 350 lokalförsäkringsföreningar i Finland. I början av 1980 hade antalet minskat till 223 år och tio år senare till 150 stycken. En målmedveten satsning på att skapa färre och starkare enheter pågår.

Målsättningsplanen för de närmaste fem åren går ut på att minska antalet till 65 genom att mindre enheter uppgår i större. En målsättning som kan vara svår att uppnå eftersom motståndet på många mindre orter mot sammanslagningar är kompakt.

Kalla ekonomiska prognoser varnar däremot för att små föreningar inte kom Borgå valdes till årets lokalförsäkrare

Borgå Ilokalförsäkringsförening har blivit vald till ”årets lokalförsäkrare” vilket ger råg i ryggen.

—Jag är mycket nöjd med dagens situation, framhåller VD Ralf Wicksiröm. Grunden för utnämningen bottnar i att vi under ett antal år presenterat en klart uppåtgående kurva, i synnerhet i solvensfrågan där det egna kapitalets andel av den totala omsättningen på eget ansvar uppgick till 100 procent.

Ett unikt resultat inom försäkringsföreningsgruppen där medeltalet normalt ligger vid 50 procent. Också de östnyländska skade- och driftskostnaderna ligger klart under medeltalet. Cirka 10 procent under det normala där skadekostnaderna i förhållande till premieintäkterna inom gruppen ligger på cirka 60 procent.

fortsättning på sid 2 mer att klara sig på sikt. Ett bolag med endast ett par tre anställda har ingen som helst möjlighet att följa upp de ökade krav på kunskaper som krävs för att kunna driva en modern och effektiv försäkringsverksamhet. Ökad byrokrati med inspektions- och rapporteringsrutiner blir för mindre enheter en alltför stor belastning sett ur såväl ekonomiskt som tidsmässigt perspektiv samtidigt som större enheter ger möjligheter till specialisering.

Ökade solvenskrav

Den första lagen som reglerade försäkringsföreningarnas verksamhet stiftades år fortsättning på sid 26

VD Ralf Wickström till höger har tillsammans med försäljningschef Ingmar Karlsson den uppåtsträvande spiraltrappan som ledstjärna i verksamheten.

14/1990 FRUN,

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."