Lön bara en gång om året!

av Sigyn Alenius Forum 1971-11, sida 07-08, 09.06.1971

Sigyn Alenius berättar om ett danskt experimen e Lön utbetalas en gång om året till de anställda. Det är bekvämast. Man sparar räntor. Det blir billigare i administration. Varför ha bråk med lönekuvert en gång i veckan när det kan göras 52 gånger mindre ofta?

Vad får då de anställda som ersättning? Vilket är det lockbete som Rasmus Jergensen har lägt ut för sina medarbetare för att få dem att gå med på dessa villkor? Forum har frågat. Svaret givet av Rasmus Jorgensens son Poul Jergensen, 46 år, direktör i företaget i dag — fadern deltar också i arbetet fortfarande. Med sina 71 år är han en av dem som »uppfinner» hittat på hur de tekniska problemen skall klaras. Men numera är det sonen Poul som administrerar. Och till honom ställer FORUM alltså frågan — Vad lockar företaget sitt folk med — Ingenting. De får inte räntor och de har inte heller andra specialförmåner. I firman Jargensen arbetar man precis som i andra firmor — Bara med skillnaden att lönen utbetalas på hösten och inte året runt, svarar Poul Jergensch.

LO har också fönnit sig i systemet: Jorgensens anställda är naturligtvis organiserade. Men eftersom firman är ett slags experiment så har den fått göra som den vill. Man blandar sig från LO:s sida inte i några detaljer. Strejker känner man tex inte till på maskinfabriken.

Det låter som en saga och till på köpet i sagodiktaren H. C. Andersens egen hemstad Odense.

I Odense föddes för 71 år sedan en pojke, Rasmus. Vid sju år gjorde han sina första lärospån i mekanikens spännande värld. Han äntrade ett lokomotiv, åkte med en bit och såg vidundret i funktion. Ett pdr år senare upplevde han stadéns elverk. Det var nästan lika fascinerande. Så blev han vid 21 år ingenjör, åkte till Siemens i Berlin och lärde vad man kunde lära där under ett års tid. Därefter till Amerika på tio år. 1933 fick han hemlängtan och kom till Odense. I Hjallese strax utanför Odense byggde han fabriken. I dag sysselsätter den 175 man, 135 på maskinsidan och 40 på kontoret. Omsättningen var 1966 sex miljoner danska kronor. 1970 var den sexton. Trots ekonomiskt strama tider väntar man framgång i år igen. 84 procent av produktionen går på export. Finland är med: »Goda kunder», säger Poul Jergensen.

— Finnarna vet vad de talar om när de snackar maskiner. Efterkrigstidens enorma uppsving i metallsektorn lärde finnarna vad de möjligen inte visste förr. I dag är de mekaniska genier. Samarbetet med Finland går fint. Vi säljer till Paulig, Huhtamäki, sockerfabrikerna m fl. Ifall de ringer upp från Finland och klagar på någonting så behöver man inte vara rädd för att det är bara prat. Man kan ta flyget och ordna hyskan. Finnarna vet vad de snackar om. Säger de att någonting är på tok med en maskin som man levererat så talar de sant.

Så mycket om det. Med andra länder går av allt att döma samarbetet för firman Jorgensen också utmärkt. Fabriken hin Forum 11/7 $ Systemet har genomförts i det danska företaget Rasmus Bog Jorgensens Maskinfabrik A/S utanför Odense. Från högsta till minsta anställda fungerar systemet: Första oktober får man pengarna och så kan man planlägga sitt liv därefter.

ner knappt nog med de’ beställningar som inflyter. Området är konservindustrimaskiner. Därför passar det bra med löneutbetalning på hösten. Då har köparna tagit hem sina varor — maskinerna — och då betalar de. Då har också firman Jergensen pengar.

FORUM: — Men hur klarar sig de anställda resten av året? Vad får de i stället för den konstanta strömmen av pengar?

Prokurist Jorgen Eltang anställd vad firman sedan drygt tio år svarar — Trygghet är de anställdas huvudvinst. Första året jobbar folk på vanliga villkor och får det året veta att de skall in på årslönesystemet ifall de vill bli hos oss. Då kan de planlägga sin ekonomi under detta första år och lägga sin budget. För dem som inte klarar sig med den enda löneuvtberalningen — eller för dem som får oväntade extra utgifter — ges för övrigt lån, förskott kan man också kalla” det. Maximalt femton procent av årslönen kan utBetalas i summa tre omgångar under årets lopp. Själva årslönen betalas ut i efterskott. En sådan utbetalning dras bara av vid löneutbetalningen i oktober. Det är bokföringsmässigt enkelt.

— De små vinster som de anställda får tack vare årslönesystemet är: Inget fredagsaftonsfestande med den nyutbetalade lönen — detta är inte minst fruarna mycket glada över. Inget småplottrande med pengar: Varken från männens eller fruarnas sida. Reda pengar utbetalas nämligen aldrig. Årslönen sätts in på konto,

FORUM: — Hur ställer sig firman till sjukdagar? Det måste väl ha inverkat på årslönesystemet — Inte normal frånvaroprocent. Om folk är sjuka i månadtal då får man naturligtvis diskutera saken. Men en vanlig sjukprocent på ungefär fem inverkar inte på årslönen — den utbetalas ograverad. Grupperna håller för övrigt rätt noggrann kontroll själva.

FORUM: — Grupperna?

ELTANG: — Vi delar upp medarbetarna i grupper som jobbar tillsammans med lösningen av uppgifterna. En del planlägger tex konstruktionsuppgifter. En del könstruerar. Somliga avprovar maskinerna och korrigerar fel. Grupperna är i allt 24 med internt inbyggt system som håller medlemmarna i »tukt och herrans förmaning». Precis som studiegrupper eller skolelever i grupparbete. Gruppens intresse är att lösa uppgiften — är någon lat eller arbetsovillig eller misstänkligt ofta borta från arbetet så är det gruppens gemensam Vänd ma resultat som drabbas och alltså sörjer gruppledaren för att snacka med vederbörande, gå in till honom och se efter vad som är på tok — eller i värsta fall klaga hos ledningen. POUL JÖRGENSEN: — Ytterst ogärna blandar vi oss från ledningens sida i gruppernas interna uppgörelser. Det händer naturligtvis att grupperna kommer och ber oss avskeda någon. Det första vi gör i sådana fall är att vi försöker ta reda på bakgrunden till problemet. Den lösning som vi i första hand föreslår brukar vara att flytta över en person som inte trivs bra i en arbetsgrupp eller med vilken de andra inte trivs till en annan grupp med annat arbete. Mycket ofta löser det konflikten. Det finns så många slags jobb i en fabrik som denna att man nästan alltid kan plocka in en man på ett ställe där han kommer till sin rätt. Avskedar gör vi mycket ogärna — i allt har vi bara två fall där en medarbetare har blivit avskedad.

FORUM: — SolldarltetsstreJker som följd av avskedade medarbetare känner man med andra ord Inte till hos Jorgensens?

SVAR: — Vi har aldrig haft en strejk — och frågor om avsked kan under inga omständigheter leda till konflikter av den arten eftersom det är de anställda själva som ber oss avskeda medarbetare som de betraktar som odugliga.

Lönerna är direkt knutna till prestationen. Firman har ett poängsystem: 0—57. Kvalifikationerna är upptagna på en lång lista under olika rubriker: Händighet, snabbhet, ordningssinne, goda ledaregenskaper, uppfinnarbegåvning, samarbetsintresse och så vidare, Mitt i poängskalan ligger den avtalade LO-lönen vid 27 poäng. Under och över har vi sedan vår privata marginal. Ålderstillägg känner vi inte heller till: Ett år uppnår tex Hansen bästa lönen. Så kommer Larsen in och kan ännu mera och så är det han som blir etta. Nästa gång är kanske Larsen mannen med 56 poäng. Året därpå får han bara 48 för att Fredriksen har hamnat ovanpå. Detta ger ett internt balanssystem som samtidigt skapar demokrati, pre cis på samma sätt som grupparbetet är en garanti för att det aldrig utvecklas pampar och bossar.

FORUM: — Hur trivs de anställda? Vad håller folk kvar i en firma som betalar årslön I efterskott?

EINAR PETERSEN, mekaniker, 46 år svarar: — Vi har det bra. Här sätter sig ingen på sina höga hästar. Klockan sju på morgonen möter alla upp på arbetet på en gång. På parkeringsplatsen finns det inga särskilt avbalkade bås för bossarnas bilar. Den som kommer först parkerar närmast ingången. Redan det ger en känsla av jämlikhet. Har vi någonting otalt med någon så tar vi upp saken i gruppen och därefter i fall det behövs med ledningen. Själv har jag hus och trädgård. Hur många mekaniker har det? Det har jag fått tack vare att systemet tvingar en att spara. Jag har tre pojkar som skall ha en utbildningen en dag. Också det kommer de att få för när hösten kommer har vi alltid pengar. Men naturligtvis finns det folk som inte kan trivas med det här — man skall kanske vara en smula allvarlig och ha intresse för att spara. Och trivas med ett system som tvingar en att klarlägga sina utgifter på förhand.

FORUM: — Utnyttjar rt rätten att ta förskott de tre gångerna?

PETERSEN: — Ja, det har jag utnyttjat varje år, för naturligtvis kommer det alltid oväntade utgifter och det är ju också därför vi har systemet.

FORUM: — NI är alltså små kapitallster allesammans. PETERSEN: — Vi kallar oss inte små kapitalister. Vi kallar det arbetsdemokrati.

FORUM: — Och andelen i firmavinsten — när skall de anställda ha det?

POUL JÖRGENSEN och ELTANG: — Vi har haft möte om den saken så sent som förra veckan. Ett system med medarbetaraktier är vad vi närmast har tänkt oss, men saken är ännu inte helt klar. Det enda som vi vet är: Vi siktar på att införa ett system där våra medarbetare kan dela både vinsten och ansvaret.

Teknisk språkvård:

Säg en data —

I den nyligen utkomna »Svensk naturvetenskap 1971» — publikationens 24:e årgång — bidrar Tekniska nomenklaturcentralens direktör Einar Selander med en läsvärd artikel kallad »Om att uttrycka sig exakt». I denna uppsats påminner han oss om att teknikernas intresse för svenska språkets ans och vård är av mycket gammalt datum. Redan år 1795 publicerade docenten i kemi Anders Gustaf Ekeberg ett försök till svensk nomenklatur för kemin, där han nog så riktigt framhåller att »den tillämpning av Vetenskapernas uptäckter til allmänna lifvets behov, som är ändamålet för de Lärdes undersökningar och bestämmer rätta värdet af deras mödor, betydeligen lättas och påskyndas derigenom at Vetenskaparna tala et för Allmänheten begripeligt språk».

Utan anspråk på vare sig fullständighet eller regelbundenhet skall Forum på denna plats då och då i korthet kommentera naturvetenskapliga och särskilt tekniska ordbildningar och uttryckssätt.

VI BÖRJAR med modeordet dator som för något år sedan lanserades av en svensk dagstidning som kortform av datamaskin. Genast i början framhöll en del filologer att termen inte var helt lyckad. Främst med tanke på att ordet för mycket påminde om en pluralform (ex gata — gator, raka — rakor etc).

Trots språkvårdarnas dubier nappade den övriga delen av tidningspressen allmänt på det utslängda filologiska betet.

inte dator

Många välskrivande vetenskapare och tekniker gillade emellertid inte ordet. Så till exempel skriver makarna Hannes och Kerstin Alfvén i sin debattbok »M 70» om människans situation inför 1970-talet bland annat: »de dator vi nu har representerar endast. ..», »Vad händer då vi nu fått den hundrade generationen dator?» ,»… är det datornas transistorer som har tagit hand om. ..? Här föredras således formerna en data — flere dator.

TEKNISKA NOMENKLATURCENTRALEN rekommenderar samma former i sin skrift TNC 44 — Om teknikens språk. I denna skrift anges som exempel på kortformer av obekvämt långa ord uttryckligen också en data (datamaskin) i gott sällskap med ett foto (fotografi), ett lok (lokomotiv) etc. Låt oss därför säga en data, flera dator. Även om kampen mot dagspressens jargong kan synas hopplös!

Vi skall ständigt hålla i minnet att om en lekman talar om transistor när han menar en bärbar radioapparat som innehåller transistorer, i stället för elektronrör, så är det ren slentrian baserad på lika stor okunnighet som när tidningsskribenterna envisas med att skriva kilowatt när de i själva verket avser kilowattimmar, vilket ju är någonting helt annat. Bildligt talat är ju skillnaden i det sistnämnda fallet lika stor som mellan kraftexplosionen i ett tyngdlyftarryck och prestationen att bära ett piano upp till femte våningen — för att tala »et för Allmänheten begripeligt språk». Kai Finell

Forum 11/71

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."