Lönsamma men riskabla affärer i öst

av Henric Borgström Forum 2013-04, sida 18-19, 25.04.2013

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 4 2913

Lönsamma men riskabla affärer i öst

IH Korruption. I Sverige finns en utbredd uppfattning om att det är den finska delen av Telia Sonera som dragit in bolaget i tvivelaktiga affärer. Men det finns gott om exempel på att också helsvenska bolag under årtiondenas lopp varit redo att acceptera den mutkultur som är utbredd i många länder.

HENRIC BORGSTRÖM ÖRESUN x Telia Soneras nya styrelse och blivande vd, vem det än blir, står inför några svåra avgöranden den närmsta tiden: Ska den kvarvarande avtalsenliga skulden till uzbekiska partnern Takilant på cirka 60 miljoner euro betalas ut innan det är rättsligt klarlagt om det är mutor till presidentdottern GULNARA KARIMOVA och hennes närmaste krets?

Nästa fråga är om Telia Sonera verkligen ska fortsätta verksamheten i Uzbekisan, där man sedan 2007 investerat närmare 300 miljoner euro ilicenser för frekvenser på både 3G och 4G-näten och nummerserier? Och ska aktiviteterna minska eller öka i andra före detta Sovjetrepubliker där bolaget är beroende av diktatorer och deras mutmisstänka omgivning?

Den nya styrelsen har lovat att noggrant gå igenom samtliga avtal världen över med olia partners. Frågan är i hög grad hur lång tid detta tar. Pågående rättsliga prövningar påverkar företagets beslut om att öka eller upphöra i olika länder.

Det finns också en utbredd uppfattning på aktiemarknaden att det inte är bolaget som ska avgöra det lämpliga i att bedriva verksamhet i moraliskt tvivelaktiga länder med utbredd mutkultur. Det borde ålig gade båda huvudägarna, svenska staten med 37 procent av aktierna och finska staten med 12 procent.

Men åtminstone svenska regeringen har en passiv hållning till att blanda sigienslångsiktiga strategiska beslut hos det 60-talet företag där man har ett dominerande ägande. Finans- och näringsministeriernas roll inskränker sig till aktieutdelningen och eventuella kapitaltillskott.

I den allmänna opinionen finns många debattörer som anlägger moralistiska synpunkter, å andra sidan tycks motsatt inställning dominera — att det är bättre att nordiska företag är verksamma också i diktaturer inte bara av kommersiella skälutan också för att visa goda exempel. När det gäller verksamhet i kommunistdiktaturen Kina finns knappast några hämningar ens i moralisternas läger.

Men den nya modetrenden ”hållbarhet” har med Telia Sonera-skandalen fått ett uppsving, mängder med debattörer ger den nya styrelsen råd » Sälj ut den omdiskuterade delen av Telia Sonera eller sätt den åtminstone i ett eget noterat bolag och därmed öka transparensen. » En klarare affärsetik och hållbarhetstänkande måste upprättas, vilket med attityde hos den uppväxande ungdomen går att förena med lönsamhet.

» Förbättra bolagets styrning till att omfatta också delägda bolag gällande kontrollsystem och möjligheter för underställda att slå larm om missförhållanden.

De länder som utpekas som särskilt ”känsliga” förutom Uzbekistan där Telia äger 94 procent av mobilbolaget Ucell som har 43 procents marknadsandel i landet, vidare Azerbajdzjan (Azercell 38 respektive 52 procent), Georgien (74 respektive 42 procent), Kazakstan (62 respektive 47 procent), Moldavien (Moldcell 74 respektive 33 procent), Nepal (NCell 60 respektive 53 procent) och Tadzjikistan (Tcell 60 respektive 36 procent).

Det är åklagare vid den svenska Riksenheten mot korruption som utreder Telia Soneras affärer i Uzbekistan. Hittills är tre nuvarande och före detta chefer delgivna misstanke om att ha mutat.

De ovannämnda länderna plus Ryssland (MegaFon 25 respektive 27 procent) och Turkiet (Turkcell 38 respektive 52 procent), också inom mobiltelefoni, utgör affärsområdet Eurasien inom Telia Sonera och ger betydande bidrag till koncernens vinst.

Förra året hade de en vinstmarginal på

ONA TIM SYJONY/eLtv/SOLOHJAN

NY LEDNING.

drygt 50 procent och svarade för hela 75 procent av koncernvinsten trots att de bara hade 18 procent av omsättningen och 17 procent av de anställda. Siffrorna visar hur mycket Telia Sonera riskerar att förlora om bolaget skulle tvingas dra sig ur.

Särskilt i Uzbekistan steg resultatet kraftigt sedan huvudkonkurrenten inom mobiltelefoni förlorat sin licens.

I Sverige finns en utbredd uppfattning om att bolaget hamnat i tvivelaktiga affärer via Sonera-delen, eftersom finländskt näringsliv av tradition har goda förbindelser med den nu upplösta Sovjetsfären. Soneras folk skulle vara initiativtagare och inblandade befattningshavare från Teliadelen har tyst accepterat affärerna så länge de visade sig lönsamma —- den bilden har även initierade svenskar.

Men en del dotterföretag i andra svenska koncerner har i många årtionden varit verksamma i diktaturer och inte visat sig främmande för att acceptera den mutkultur som råder främst i u-länder.

Särskilt gäller det vapentillverkaren Bofors, numera till stor del ingående i den börsnoterade flygtillverkaren Saab. När bolaget 1986 fick en gigantisk order på 410 haubits till Indien för 8,4 miljarder svenska kronor, om räknat till dagens penningvärde och valutakurser över 2 miljarder euro, visade det sig att drygt 300 miljoner kronor betalats till agenter närstående dåvarande premiärministern RAJIV GANDHI. Pengarna hamnade i Schweiz via en känd indisk finansfamilj som lämnat Indien. Det är dock fortfarande inte klarlagt vilka som är skyldiga.

Saabs stora order på 28 Gripen-strids flyg till Sydafrika har också varit mutomgärdad där den dåvarande brittiska partnern BAE dock anses ha agerat. Mutor påstås också ha använts när Tjeckien hyrde 14 stridsflyg. Saab hävdar dock att bolaget endast betalar sedvanliga försäljningsprovisioner. Dagens Industri rapporterade i mitten av april om att en pakistansk agent till Saab fick uppemot en halv miljard kronor i provision när radaranläggningen Erieye såldes till Pakistan åren 2005/06. Det är flygande radaranläggningar som fästs ovanpå flygplan som Saab 340. Det handlar om ett civilt passagerarplan som inte längre tillverkas men som fortfarande används i många länder, varav en mindre del militärt.

Saabledningen säger nu att man redan förra året ”såg över” sina agentavtal, sannolikt för att minska risken för mutanklagelser. Vid en talibanattack förra året mot Pakistan flygvapen demolerades ett av planen och två skadades svårt. Frågan är nu om agenten kommer att få ny provision när ersättningsmaterial ska levereras.

Ikea har framstått som föredöme när bolaget förklarade nolltolerans mot mutor vid etableringen av ett stort möbelvaruhus utanför Moskva. Öppnandet försenades kraftigt sedanleveranser av el och vatten inte kom igång till följd av uteblivna avtalade leveranser från ryska företag, men där också ryska myndigheter var inblandade. Det visade sig senare att några lokala högre anställda i Ikea fallit för frestelsen att ge mutor vilket fick till följd att de avskedades av företaget.

Sveriges ledande tillverkare av kontorsmöbler, Kinnarps, har nyligen beslutat avbryta etablering i Ryssland. Grundaren och huvudägaren HENRY JARLSSON anser att laglöshet råder i landet.

Debatten kring Telia Soneras affärer ikorrupta länder i öst kan medföra att andra företag avstår från att etablera sig. Det står alltmer klart att EU och OECD med klara uppförandekoder bör stödja de företag som agerar spjutspetsar, om inte ens ett världskänt företag som Ikea klarar av att sköta etablering utan att dras in i korruption.