Mäklarexamen söker rätt form
av Erkki Olin Forum 1988-08, sida 12-13, 05.05.1988
Maäklarexamen söker rätt form
Missräkningen var stor då mäklarexamen hade premiär senaste höst. Alla tentander underkändes i första omgången. Nu klarar omkring hälften examen.
räckte det med att en mäklaraspiran på Helsingfors Fondbörs hade tillräckig praktik på ett företag som bedriver förmedlingsrörelse eller värdepappershandel, ör att bli upptagen som medlem i ”skrået”. För börsens styrelse skulle den kommande mäklaren dessutom på något sätt visa att han hade nödiga kunskaper. Sedan hösten 1987 krävs det nu godkännande i en särskild examen som består av vå skilda delar — ett skriftligt förnör och ett praktiskt prov i mäklarkunnande i själva börssalen.
Bottennap det första examensprovet, som hölls den 29 september i fjol deltog fyra tentander. Ala blev underkända. Och pressen, som vaksamt hade följt med tilldragelsen, reagerade mycket skarpt. Det gällde ju en bransch som fått bada i rampljus och ideligen varit öremål för tidningarnas intresse. Därför ick examensnämnden och dess ordförande; juris doktor och professor Eero Routamo en hel del besk kritik i offentligheten.
-— de gamla börsföreskriftern 12
Vad var det som egentligen gick snett för de kommande mäklarförmågorna? Vicehäradshövding Jaakko Raulo på Helsingfors Fondbörs, själv i tiden mäklare på bankirfirman Lamy och nu sekreterare för examensnämnden, anser att det vid en ny examen kan vara svårt att göra klart för tentanderna vad som verkligen krävs av dem. Nämnden hade i fordringarna räknat med att tentamenslitteraturen skulle kunna inhämtas på tre veckor under heltidsstudium, men att det skulle barka så åt skogen i inledningsskedet, var det ingen som hade räknat med. Det blev alltså en stor missräkning för såväl tentander som för tentator. En olycklig slump kan enligt Raulo också ha spelat in vid det låga antalet tentander. Senare har de omkring tio deltagana klarat sig betydligt bättare vid tentamenstillfällena. De underkända i det skriftliga provet har varit 55 och i det praktiska omkring 50 procent. Möjligheten till nytt försök finns också inom rimlig tid. Enligt examensstadgan bör prov anordnas minst tre gånger/år, men sedan examen tillkom har redan fem tillfällen hållits.
Text: Erkki Olin
Svaga aspiranter
Vid en genomgång av provfrågorna är det verkligen svårt att förstå var själva stötestenen ligger. Det är främst fråga om inlärning av endel regler, vissa centrala skatteförfattningar och lagar gällande värdepapper och bankverksamhet, samt en propedeutisk kurs i resultat- och baiansanalys. Att förtfarande halva antalet tentander ramlar av, kan naturligtvis bero på sträng bedömning eller att det helt enkelt brister i grundutbildning och studierutin.
Raulo vill poängtera att det är fråga om en yrkesexamen. Han anser att det kan vara mödosamt för den som inte har vanan inne att läsa vid sidan av tjänsten.
Professor Eero Routamo, som under sin högskolebana säger sig ha gått igenom omkring 7 000 examensprov, tog sig en rycket allvarlig funderare efter det första examenstillfället. Hur han än vände och vred på saker och ting kom han alltid till en och samma slutledning: kunskaperna bland nykomlingarna inom branschen är på en oförsvarligt låg nivå.
Det tyckte enligt Routamos utsago också den andra tentatorn med högskolebakgrund; professor Jarmo Leppiniemi på Heltsingfors handelshögskola som skötte redovisningsfrågorna. Ingen av dem som hade bommat första gången var tillräckligt insatta i det som fordrades.
8/1988 FORUN,
Inte orimligt
I fall mäktarexamen skall ha någon betydelse och status, måste nog en viss nivå kunna upprätthållas. Det är ju inte fråga om orimligheter. Professor Routamo kan bara inte förstå varför pressen velat gå ut över den här examen, men alltjämt blundar för de missförhållanden som vidlåder revisorsexamen CGR.
Det är en gammal examen, där det enligt Routamo läggs ned en fruktansvärd mängd förspillt arbete. Någonting måste nog då vara på tok, och egendomligheter skulle säkert komma i dagen vid en översyn.
Det är anmärkningsvärt att mäklarkandidaterna inte heller fått sig någon vägkost till livs i form av råd och allmän handledning av de företag de varit anställda på. Då nu börsens omsättning på mycket kort tid mångdubblats, kommer examen som egentligen initierats av det gamla mäklargardet, verkligen inte ett ögonblick för tidigt.
För de kandidater som kommit direkt från Svenska handelshögskolans investeringsoch finansieringslinje eller från motsvarande studieriktning vid Vasa handelshögskola, utgör mäklarexamen en lätt match, tycker professor Routarno. Och det förefaller också som om det smått gloriösa mäklaryrket i fortsättningen kommer att dra till sig allt fler utövare med högskoleutbildning.
Något kvoteringssystem vill Routamo inte höra talas om, och han räknar dessutom
Eero Routamo
Jarmo Leppiniermni Markku Heikkil med att tentanderna i framtiden kan verka utanför börsen. Då har de börsexamen som en tilläggsmerit.
Privat utbildning
Någon egentlig utbildning för mäklaryrket ges förmodligen inte i Finland på reguljär basis, men för blivande värdepappershandlare sker en sådan i privat regi.
Det är företaget Oy Suomen Erityisoppi laitokset Ab, ägt av förre lektorn vid Helsingfors handeishögskola och chefen för Rastor-institutet Markku Heikkilä, Som Syssar med kursformig utbildning inom branschen på flera nivåer. Den elementära nivån gäller ett slags varmansutbildning | värdepapperssparande. På följande nivå är det fråga om en kurs ör placeringsrådgivare, och så finns det en kurs som ger färdighet för drivande av ett egentligt värdepappersföretag. Slutligen planeras en ettårskurs för värdepappershandlare i stor skala, där det kan gälla poser på upp till 5 miljoner mark.
Personer med den mest varierande grundutbildning kan fritt få delta i kurserna. Envar skall arbeta instruerat men på egen hand. Handledning ges vid särskilda illfällen som anordnas fyra till sex gånger under kursens förlopp. Utbildningen skall ge kompetens för det som utlovas, bedyrar Heikkilä, och det är samtidigt klart att kursen är till nytta för mäklaryrket. Men själva mäklarexamen är en sak för sig, medger Heikkilä. Den ger ett helt nytt marknadsvärde åt personen i fråga.
Om privat kursverksamhet vill professor Routamo för sin del bara säga, att arrangören inte kan undgå att ta på sig ett moraliskt ansvar för att undervisningen når upp i nivå med kursdeltagarnas förväntningar. LJ
CITIBANK AB
CITIBANCG
Alexandersgatan 48 A, 00100 Helsingfors. Tel. 651400