Månadens person Matti Packalén

av Fredrik Nars Forum 1998-09, sida 28-31, 24.09.1998

Taggar: Personer: Matti Packalén

MATTI PACKALÉN,

VD, ALMA MEDI ”Det är inte en främmande tanke för oss att vi skulle inleda samarbete med Yhtyneet Kuvalehdet, men det är Ötavas beslut om det genomf atti Packalén har kommit enlång väg sedan han 1992 hoppade av från försäkringsbolaget Kansa till den då svårt förlustbringande Aamulehti-koncernen. Sedan dess har Aamulehti kommit på fötter, och genom beslutet om fusionen med MTV våren 1997 har Alma Media bildat en motpol till den dominerande Erkkokontrollerade mediesfären i Finland. Idag sitter Packalén på en intressant post som VD för Alma Media, ett stort bolag inom den turbulenta mediebranschen där de stora äter de små och gamla spelregler inte längre gäller då distributionskanalerna förändras genom digitaliseringen. Packalén har även en fot inne på den svenska mediemarknaden eftersom han sitter som styrelseorförande i TV4.

I intervjun nedan kommenterar han konkurrensläget inom media i Finland, Alma Medias låga börskurs och förhållandet till älma Medias största ägare Bonniers.

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan beslutet om fusionen av Alma Media delgavs. Hur har fusionen gått ”Fusionen har framskridit väl och vi har inte haft några negativa överraskningar. Det finns stora kulturella skillnader mellan ett tidningshus och ett tvbolag, men stämningen har varit god och vi har funnit samarbetsmöjligheter”

Kauppalehti har varit Aamulehtikoncernens kassako. Hur påverkas dess lönsamhet av att den fått en konkurrent i Taloussanomat ”En glädjande sak var att Kauppalehti ökade sin upplaga i år. Konkurrenten förorsakade inget upplagebortfall. Effekterna syns främst på kostnadssidan: kostnaderna har ökat i och med större satsningar på marknadsföring och att tidningens deadline har senarelagts. Men Kauppalehti är fortfarande mycket lönsam”

Iltalehti då ”Italehti är den tidning vars upplaga stigit mest i Finland under det gångna året. Den har förnyats och ekonomin har kommit på benen efter förluståren under recessionen. Den visar ett resultat under sista strecket på ca 53-10 procent”

Er tryckerienhet Alprint säljer trycktjänster till Ryssland till ett värde av 250 miljoner mk. Hur påverkas detta av den ekonomiska krisen i Ryssland?

FORUM NR 9/98

Alma Media öppet för samarbet med Yhtyneet

Säl Ryssland fortsöner Si - - 4 ’ och sina ekonomiska t ”Vi har räknat med att det är riskfylld verksamhet. Krisen är inte något som försvinner snabbt. Men man måste komma ihåg att de tidskrifter vi trycker till största del får sina intäkter från västerländska märkesannonsörer. De betalar i dollar, vilket betyder att rubelkrisen inte berör dem lika starkt. Men det är klart att krisen påverkar vår export om efterfrågan överlag minskar i Ryssland?”

Om man jämför Alma Medias värde i förhållande till den vinst bolaget gör så är ni ett av de lägst värderade mediebolagen i Europa. Man skulle kunna dra slutsatsen att er förmåga att göra vinst i framtiden inte väcker förtroende. Hur kommenterar ni detta ”Mediebolag i Skandinavien är rätt lågt värderade - varför så är fallet vet jag inte. Kanske beror det på de små marknaderna: hela Finlands befolknin motsvarar en storstads i Europa. Kauppalehti är t.ex. i världsklass bland ekonomitidningar då man räknar dess upplaga per capita - men ändå är dess upplaga endast 80 000.Vår organiska tillväxt är sålunda begränsad.

Att vi värderas lägre på grund av vår exponering i Ryssland, det kan jag förstå. Men annars ser jag inga fundamentala orsaker till vår låga värdering: reklamen ökar, tidningarnas upplagor ökar och det gör uppåt för elektroniska medier. Vår balansräkning är stark och vi kan tåla sämre tider bättre.

Därutöver skall sägas att nymediebolag ju värderas till mycket höga värden - hos oss genererar den verksamheteten ännu rätt lite pengar, trots att vi är i en central position inom detta i Finland”

Hur kommer ni att utnyttja de många olika mediekanaler som finns inom Alma

Matti Packalén i korthe » född: 1947 i Helsingfor « Utbildning: ekonom 1971 från HKKK och dipling. 1972 från TK « Karriär: 1972 exportingenjör vid Metex, 1973 handelssekreterare vid ambassaden i Warszawa, 1980 distriktschef Valmet Oy, 1982 VD

Sako-Tikka, 1986 industrigruppens chef Nokias maskinind., 1986 VD Kansa-koncernen, 1992 Vd Aamulehti, 1998 VD Alma Media « Styrelseledamot: TV4 Sverige (ordf.), FNB (ordf.), Grafiska Industrins

Förbund tordf.) » Familj: hustrun Eva, ett barn

FORUM NR 9/98

Media ”Om man ser på saken ur annonseringssynpunkt så måste man komma ihåg att vi är marknadsledare på många håll. Det innebär att vi måste vara försiktiga, eftersom vi kan få en alltför dominerande ställning.

Vi har ett stort mediekunnande under ett tak inom Alma Media, som vi kan uttnyttja då vi t.ex. gör marknadsundersökningar.

I samarbete med TV4 kan vi få ned kostnader genom samproduktioner och samköp.

Samarbete med innehåll från olika medier har det talats mycket om. Men det är inte så lätt att få skilda redaktioner art samarbeta - allra minst med våld. Bäst går det den inofficiella vägen. Vi får se vad framtiden för med sig”

Alma Media har många mediekanaler, men två saknas: böcker och tidskrifter. Är ni intresserade av att köpa ett tidskrifts- eller bokförlag ”Böcker är en business för sig och vi har inte tänkt på att köpa ett bokförlag. Tidskrifter intresserar eftersom de skulla passa bra in i vår mediepalett med tanke på annonsering. Tidskriftsverksamhet är en lite annorlunda mediebusiness: att äga ett tidskriftsförlag är som att äga en bukett av flere produkter där en del går bra och andr sämre. De som går bra subventionerar de sämre. Men vi ser samarbete med tidskrifter som en möjlighet Är Alma Media intresserat av att köpa Yhtyneet Kuvalehdet ”Frågan har aktualiserats i och med att Otava löste in Yhtyneet Kuvalehdet. Det är inte en frimmande tanke för oss att vi skulle inleda samarbete med Yhtyneet, men det är Otavas beslut om det genomförs”.

Hur förhåller ni er till en fusion med Otava ”Otava är ett familjeföretag och dess historia visar att de velat hålla sig självständiga, senast skedde det i samband med att de köpte tillbaka sitt bolag från börsen. Några diskussioner mellan oss och Reenpääs har inte förts”

Kauppalebti var Aamiulebtikoncernens kassako och stod för lejonparten av koncernens vinst, Idag lurar konkurrenten Taloussanomat i bakgrunden, vilket ökat på kostnaderna för Kauppalehti.

Digitaliseringen kommer att leda till stora förändringar inom media. Hur kommer mediebranschen att se ut i Finland inom fem år ”Rätt likadan som idag, man måste gå över tio år framåt i tiden för att se att digitaliseringen åstadkommer radikala förändringar.

Om fem år kommer dagstidningen fortfarande att vara huvudmediet oc trenden med kedjebildning av lokaltidningar har fortsatt. Vi kommer om fem år fortfarande att huvudsakligen ha analog-tv, trots att satellitprogram blivit vanligare. De digitala sändningsloven har då delats ut men utbudet av program skiljer sig inte nämnvärt från idag. Inom radio har kedjebildningen av lokalradiostationer ökat. Internet har ökat, men har ännu inte fått en stor bit av reklamkakan?”

Hur påverkar digitaliseringen olika medier ”Utbudet av medieinnehåll kommer att öka.Tv kommer att vara mediet där människorna först märker effekterna av digitaliseringen eftersom kanalutbudet splittras till mindre grupper och programmen inte är bundna till

Alma Media är mediebranschens krutdur ” Mediebomber’ som släpptes i april 1997 då Aamulehti och MTV meddelade om fusion ledde till att Finlands mediefält tudelades i Alma Media och konkurrerande Sanoma-WSOY.

Alma Media står idag stadigt på tre ben inom media: tidningar, tryck och tv. Alla dessa divisoner, Alpress, Alprint och MTV växer och är lönsamma. Den lilla divisionen Alexpress, som står för Internet samt forskning och utveckling äter mer än den ger, men står för möjligheter inom nymedia i framtiden.

Och lilla Alexpress” verksamhet har inte varit utan framgångar. Aamulehtikoncernen var föregångare inom InternetiFinland, medanlandetsstörsta mediebolag Sanoma-WSOY mer haft en vänta och se-attityd. Alma satsar stort på nymedia och har idag de bland de populäraste Internet-sidorna i Finland: MTV och Iltalehti, som har 50 000 respektive 35 000 besökare per dag. Kauppalehti är en av få traditionella tidningarna som lyckas ta betalt för sin hemsida. Dess Internetsida, Kauppalehti Online, omsätter ”några miljoner”, genom avgifter och annonsering.

En av de bärande idéerna bakom Alma Medias fusion var digitaliseringen: att ett stort mediehus som producerar all media digitalt, i framtiden kan samdistribuera via olika kanaler: tv, radio, tidningar, Internet, etc. Denna utveckling har dock tillsvidare uteblivit, men kommer kanske senare. Alma Media fick heller

FRÅN HÖGST TILL LÄGST VÄRDERAD Alma Media II-aktien 3.3.97-8.9.9 230 mk [Meddelande om ’ fusion med MTV m 20 mk — ’ [ 190 mk a t a Per t0mk ce ROR 150 mk 3197 8 1/98 8/9 Ännu I våras var Alma Media en av de högst värderade mediekoncernerna I Europa. Nu, efter att kursen fallit dramatiskt, är den en av de lägst värderade.

inga större kostnadsinbesparingar genom fusionen eftersom de hade få överlappande funktioner. Synergier hittas i Internet-produktionen.

Alma Media är krutdurken inom finländsk media av två orsaker. Om man tror på vad ledningen säger om “ett komplett mediehus” så är den logiska konsekvensen att införskaffa ett tidskriftsförlag, vilket bolaget saknar idag. Det skulle ge kanaler till specifika tidskriftsläsargrupper, Detta kunde utnyttjas i framtiden då tv-tittandet splittras och mer än nu vänder sig till enskilda tittargrupper, vilket Matti Packalén konstaterar i intervjun ovan, Konkret skulle det bl.a. innebära att utnyttja tidskrifters varumärken som tvprogram eller i korsmarknadsföringssyfte.

Ett logiskt köpobjekt vore då Yhtyneet Kuvalehdet, som i augusti löstes in av bokförlaget Otava, som tidigare var hälften ägare. Problemet är bara att det behövs två parter för ett köp. Otava är ett familjebolag vars självständighet är ett värde i sig och de skulle ogärna överlåta Yhtyneet Kuvalehdet till Alma. Ett annat alter nativ är att Otava, som håller på att bli en liten spelare i kläm mellan två jättar, skulle fusionera sig med Alma Media. Båda alternativen är svåra för familjen Reenpää, som gärna ser sig som stora - självständiga - mediepåverkare i Finland.

Den andra orsaken till att Alma Media äri en intressant situation är att Nordens största mediekoncern Bonniers är största ägare i Alma med 29 procent. Ett dylikt haivdant ägande är inte typiskt för den svenska mediekoncernen, vilket iilustrerades i våras då bolaget inlöste alla aktier i det tidigare börslistade dotterbolaget Marieberg. Inlösningen innebär dock att Bonniers inte för tillfället har finansiella muskler attta över Alma Media. Dessutom har Alma Media byggt in ett ‘giftpiller’ i sin bolagsordning, vilket innebär att Bonniers måste erbjuda sig att köpa hela Alma genast då dess ägande överstiger en tredjedel. Med dagens aktiekurs skulle det innebära en investering på nästan 2 mrd mk. En stor bit att svälja för Bonniers, trots att Alma Medias aktiekurs i för hållande till vinst är bland de lägsta jämfört med mediebolag i Europa. Dess börskurs var i augusti endast en femtedel av Sanoma-WSOY:s, trots att bolagen omsättningsmässigt är av samma storleksklass. Ö FN

FORUM NR 9/9 tid. Då måste vi mediebolag känna våra målgrupper bättre eftersom tittarna inte längre ser på kanaler, utan på program. Ett tv-bolags business blir då till sin natur mer som ett tidskriftsförlags: en bukett av program.

Bland dagstidningar är digitalisering en kompletterande egenskap och läsaren ser inte det digitala. eftersom tidningen inte är digital mera i det ögonblicket som den körs genom tryckmaskinen Att distribuera dagstidningar via telenät är nog möjligt, men det tar rätt länge innan det blir verklighet på bred front”

Vilken är Bonniers långsiktiga strategi i Alma Media ”Det måste du fråga dem, men tillsvidare har de sagt att de är nöjda med dagens situation och inte vill öka sitt ägande. Att de vill ha över 20 procent är förståeligt, då kan de inkludera vårt resultat i sitt.”

Om man ser på Bonniers agerande på annat håll har de sällan stannat vid delägande ”Ja, de köpte hela Marieberg för att de ville bevara helheten. Men Alma är för dem ett undantag, om de tog över oss skulle det vara en mycket stor

FORUM NR 9/9 satsning från deras sida på en enskild marknad. Man måste dock komma ihåg att ett börsbolag dagligen är till salu på börsen.”

Varför finns det ett giftpiller inbyggt i er bolagsordning [som tvingar den ägare som äger mer än en tredjedel av bolaget att ge bud på hela bolaget] ”Vi använder den s.k. Sandvik-modellen, samma finns i Tietotehdas och Nokia. Den kom 1996 då vi listade den röststarka aktien för att skydda småplacerarna. De skall inte förlora på om en ägare blir dominerande”

Vilken roll hade Marieberg då Alma Media köpte 23 procent av svenska TV4 ”I själva transaktionen hade de ingen roll. Men om vi inte haft en partner i Sverige så skulle vi haft svårare att fatta beslutet”

Kommer ni att öka ägandet i TV4 ”Det finns inga stora aktiepotter till salu, och vi har inte sett ett behov av att höja ägandet Vi är aktiva ägare i TV4 och har ett aktivt intresse av att höja dess lönsamhet: vi har gjort personbyten och satt upp mål. Nu skall vinsten upp. Vi hoppas på kostnadsinbeSparingar genom samarbete med MTV”

Vilka incitamentsystem tycker du at passar i mediebranschen ”Idealsystemet består av tre komponenter: lön, bonuslön och ett kompensationsmått som är bundet till aktiekursen. Det skall finnas ett intresse för bolagets bästa.Jag tycker att optioner passar väl in i mediebranschen. Men de skail gälla hela personalen”

För- och nackdelarna med ditt jobb ”Mediebranschen är mycket intressant: jag har hela tiden en känsla av jag kan läsa morgondagens tidning på jobbet. Det fina med VD:skapet är att det finns en konstig spänning mellan att planera rätt långt in i framtiden, men ändå arbeta på att göra business idag.

Då företaget går framåt är det roligt, men då det bär utför är det motsvarande beklämmande, det hör till sakens natur. Tungt är det förstås med tidsanvändningen, men det är ingen som tvingar en att vara VD”

Hur använder du fritiden “Jag har alltid trott på långa semestrar. Vad gäller hobbyer kan jag säga att jag inte fått några nya under senare tid [skratt]. Jag läser och motionerar. Och så jagar jag, det är något som jag började med när jag var VD för vapentillverkaren Sako. &

Deltagandet var inte heller obligatoriskt som under en klassresa. Den här gången var de rektorema, skoldirektörema och lärarna som va ute efter nya idéer. På inbjudan av undervis ningsstyrelsen. Båtseminariet blev en succé, Det är enkelt att ta sig till fartyget och arrangemangen sköts av yrkesfolk. Och ombord på båten har man framför allt tid at sitta och diskutera med sina kolleger. Den här gången gällde det den nya undervisningsplanen.

Vem hade anat att lärarna har så mycket gemen sarnt med sina elever. Alla väljer Silja — år efter år.

KONFERENSRESA med full servic . vec & DÖ: pers på avgängama son-on 1 priset ingår resa Flelsingfors-Stockholm-Helsingfos i högklassig 2 personers Promenade-hytt med fönster, två sjöfrukostar. två supéer och möteskaffe.

SILJA uneS ÅR