Månadens person Mikael von Frenckell
av Janne Salonen Forum 1997-06, sida 24-27, 16.06.1997
Taggar: Personer: Mikael von Frenckell
MIKAEL VON FRENCKELL,
STYRELSEPROFF ptioner får förstås inte prissättas så at man gratis delar ut ägarnas pengar. Själv ha jag förespråkat en modell, där ledningen dessutom åläggs att åtminstone en del, t. hälften av optionsvinsten, investeras i bolagets aktier. ort innan den stora bank fusionen 1995, som ledd till den nya storbanken
Merita, meddelade Före ningsbankens vice VD Mi kael von Frenckell, med ansvar för investeringsbankrörelsen, överraskande om sitt avsked från banken. För många var detta en alarmerande nyhet, eftersom han ansågs som kunnig och skicklig, och man frågade sig om detta innebar ett misstroendevotum gentemot Merita, men det förnekade von Frenckell bestämt.
Han hade helt enkelt bestämt sig för att sadla om, och ta deltagandet i olika företags styrelsearbete som sin huvudsyssla. utan någon huvudtjänst. Han blev ett s.k. styrelseproffs, en av de första i Finland i aktiv ålder.
von Frenckells tyngsta uppdrag idag är dels styrelsens ordförandeskap för Tamfelt. det välskötta tammerforsiska f.d. textilföretaget som huvudsakligen gör maskinfiltar och viror för pappersmaskiner, och som fortfarande har en stark ägarförankring i ett par gamla finlandssvenska högborgerliga familjer (om man kan kalla adelssläkterna von Erenckell eller Cedercreutz så: dessutom finns medlemmar av släkten Lilius bland företagets storägare). Ett annat tungt uppdrag är styrelsens viceordförandeskap i tidigare KOP-ägda utvecklingsbolaget Sponsor. nu i Meritas ägo, där von Frenckell även biträder företagets VD i strukturfrågor. Av övriga börsbolag är von Frenckell medlem i Tamros och Suuntos styrelser.
Övriga uppdrag inkluderar styrelseordförandeskapet för Realinvest, ett fastighetsbolag med Merita, S-gruppen och ACA som huvudägare, med ett fastighetbestånd på ca 1,3 miljarder mark. Han är också medlem i styrelsen för buyoutfonden Industri Kapital, viceordförande i Merita Fond och styrelseledamot i Hämeen Sähkö, svenska statliga kraftbolaget Vattenfalls dotterbolag. Därtill är han styrelseordförande för ett familjeägt företag i Rovaniemi, Lappset Group. som tillverkar lekplats- och parkutrustning och som häromåret tilldelades Presidentens exportpris.
von Frenckell sitter också i Sigrid Juselius Stiftelsens finansutskott, och är ordförande för Börsstiftelsens styrelse: han är en varm förespråkare för aktiesparande. Börsstiftelsen idkar aktiv upplysningsverksamhet för aktiesparandet i Finland.
FORUM NR 6/97
JS:Kan du berätta om din verksamhet idag?
MvF:”Min verksamhet och sysselsättning går ut på att jobba med styrelsemedlemskap, det får jag min utkomst av. Då jag limnade Föreningsbanken, eftersträvade jag en del saker beträffande de styrelser jag skulle engagera mig i. Jag ville ha en viss spridning: bolag inom olika branscher, bolag som befinner sig i olika utvecklingsfaser och bolag med en viss geografisk spridning. På detta sätt ville jag ha en tillräckligt bred kontaktyta. Jag tycker mig ha uppnått det genom de företag jag är med i”
Du tycker att det är tillräckligt att vara medlem i ett tiotal företagsstyrelser ”Det är nog tillräckligt. Ett ordförandeskap är mera betungande än ett vanligt medlemskap. Arbetsbördan är också beroende på vilket utvecklingsskede företaget befinner sig i. Är det t.ex. fråga om ett företag i sanering så tar det mycket tid. Det finns ju personer som har betydelsefulla huvudtjänster och som dessutom har många styrelseposter. Då jag inte har en huvudtjänst som tar största delen av min tid så klarar jag av det.”
Hur många utomstående styrelseuppdrag kan en chef för ett större företag sköta vid sidan om huvudtjänsten ”Här kommer många synpunkter in. dels frågan om det rör sig om ett ordförandeskap eller ett vanligt medlemskap, som är mindre betungande. Om företa “Vi har inte tillräckligt me aktiesparare get befinner sig i en stabil situation så är också detta mindre betungande. Därtill inverkar styrelsens övriga sammansättning. En annan aspekt är om man som chef för ett företag eller en institution bevakar stora ekonomiska intressen ”Företagschefer borde föra en diskussion med sin styrelse hur många ordförandeskap styrelsen tillåter. Om både det egna bolaget, och de företag man är styrelseordförande i befinner sig i ett stabilt skede, anser jag att det finns utrymme för högst två ordförandeskap utöver huvudtjänsten. Detta kan vara en bra tumregel: men t.ex. arbetsgivarens stora ekonomiska intressen kan göra det motiverat att avvika från denna tumregel”
Tycker du att det finns drag man kan
FORUM NR 6/9 ifrågasätta beträffande styrelsernas sammansättning i Finland ”Om man sitter på många stolar både operativt och ägarmässigt, och om de egna arbetsgivaren har intressen som leder till intressekonflikter med det företag i vars styrelse man är med, frågar jag mig hur klokt det är. Man har både juri Mikael von Frenckell i korthe « född: 1947 i Helsingfor » Utbildning: politices magister 197 « Karriär: Ekonomiredaktör vid Hufvudstadsbladet 1971, regionexportchef vid
Orion 72-74, exportchef vid Karl Fazer 74-80, VD för Pierre Robert/Suomen Unilever 81-83, VD för Ekström 83-85, branschdir. 85-86 och VVD 87-90 Sponsor, VD för Orbit 89-90, direktör och medlem av direktionen för FBF 90-92, VVD för FBF 93-95.
25 2 diskt och moraliskt ansvar att bevaka det bolags intressen i vars styrelse man sitter. Då kan man t.ex. inte bevaka sin arbetsgivares sidointressen”
För större finländska företag börjar styrelsemedlemskap kanske bli om inte ett heitidsuppdrag så i alla fall ett deltidsarbete ”Enligt aktiebolagslagen och den anda lagen är skriven i, har styrelsen ett oerhört stort juridiskt ansvar för bolagets skötsel. I ansvarsfrågor är det i hög grad styrek sens ansvar som ABL utgår från”
Detta juridiska ansvar skrämmer dig inte ”Emellanåt är man litet betänksam, men det leder kanske snarare till att man inte hoppar av utan aktiverar sig och håller sig informerad. nom en styrelse drar man upp förhållningsregler, arbetsordningar och limiter och utgår från att dessa följs. Om en skada uppstår genom att (edningen eller någon i företaget har brutit mot dessa reger, är det osäkert hur långt styrelsen kan ställas till svars. Men en skada kan uppstå trots att reglerna har följts. Det finns ansvarsförsäkringar, och jag brukar förutsätta att de företag jag är med i tecknar en sådan försäkring”
Som medlem i ett antal styrelser förutsätter du kanske att styrelsearvodet inte skall var nominellt ”Om man gör det som sin huvudsyssla så förutsätter man att man får lön för mödan. Det har ju varit diskussion kring detta. Det har också att göra med frågan hur många styrelser man kan vara med i. Beträffande arvodets storlek finns det olika skolor: en modell med fasta månadseller årsarvoden. En annan modell har små fasta arvoden och höga mötesarvoden för att stimulera en aktiv närvaro: denna modell är sällsynt i Finland. En tredje modell är vanlig i USA och kommer småningom att börja diskuteras även här. I denna modell knyts styrelsens kompensation till aktiens värdeutveckling. I USA finns det företag utan styrelsearvoden. Styrelseledamöterna har i stället optioner. Kompensationen består då i att optionerna eventuellt stiger i värde. Själv skulle jag inte vara främmande för de ”Om man ställer ökande krav på styrelsearbetet, och på ledamöternas insats och på deras ansvar och kunnande, bör detta avspeglas i kompensationen.”If you pay peanuts, you get monkeys modellen. Men om man vill att flera människor skall få sin huvudsakliga utkomst från styrelsearbete, förutsätts också en någorlunda jämn inkomstström. Då kan man inte enbart ha ett system med optioner där optionernas värde kanske utfaller först efter flera år. Det bästa kanske är en lämplig kombination av de olika modellerna?”
Tror du att nivån på styrelsearvoden är i stigande ”Om man ställer ökande krav på styrelsearbetet, och på ledamöternas insats och på deras ansvar och kunnande, bör detta avspeglas i kompensationen. Det finns ett amerikanskt ordspråk som säger: If you pay peanuts, you get monkeys ”En annan aspekt är att du har ett framstående, välskött företag som har en kunnig och erfaren ledning. Om en av styrelsens uppgifter är att ifrågasätta ledningens försla och komma med kompletterande synpunkter på dem och på verksamheten, betyder det att styrelsens kompetens bör befinna sig minst på företagsledningens nivå. Det betyder att styrelsens medlemmar till sin bakgrund ofta är aktiva eller tidigare verkställande direktörer, eller åtminstone har erfarenhet från operativa Iedningsupgifter. En enkel tumregel beträffande styrelsearvoden kan vara att jämföra med verkställande direktörens lön och fastställa kompensationen i proportion till denna. Och då skall man inte enbart uppskatta den tid som går åt till själva möten: man måste också beakta det kunnande och den erfarenhet som är samlad över årtionden, och det arbete man lägger ned på att följa med och hålla sig informerad?”
Tycker du generellt att styrelsearbetet särskilt i börsbolagen har utvecklats i en professionell riktning “Jag har bara erfarenhet från de bolag jag själv har varit med i, och i dem har jag sett en utveckling i en professionell riktning”
Vad anser du om VD:s roll i styrelsen ”Diskussionen huruvida VD skall höra till styrelsen är något känslig. Oftast är det styrelsens direkta ansvar att anställa och avskeda verkställande direktören. VD är med
Merita fortsätter med utvecklingsbolaget Sponsor
M ikael von Frenckell är bla. viceordförande för utvecklingsbolaget Sponsors styrelse. Sponsor, som är helägt av Merita, har under senare år realiserat en stor del av sina innehav. Kaukomarkkinat såldes till Kesko år 1995, och Suvunto och Saunatec har börslistats. Sponsor har numera endast en minoritetspost i Suunto. Ge nom Kaukomarkkinat-försäljningen sjönk koncernomsättningen från över 4 miljarder mark 1995 till något över 1 miljard mark 1996, och kan sjunka ytterligare genom att Suunto inte längre hör till koncernen.
Frågan är om Merita avser att småningom likvidera Sponsor och överföra tillgångarna till bankkoncernen, men von Frenckel menar att Merita snarare har signalerat att Sponsor skall fortsätta som utvecklingsbolag, och söka upp nya investeringsobjekt. Sponsor har efter alla utförsäljningarna en stor kassa, och är nästan skuldfritt. Kvar i Sponsor finns antenn- och elektronikföretaget Teleste, Exel som tillverkar bl.a. sportutrustning, klädesaffären Aholaita, maskinaffären Rotator. Därtil är Sponsor delägare i Ensto, som är en stor underleverantör till bl.a. elektronikindustrin, och i börsnoterade fastighetsbolaget Citycon.
Genom att allt flera av Sponsors intressebolag är börsnoterade, blir också Sponsors värde för Merita och Meritas aktieägare lättare att bedöma. JS &
FORUM NR 6/9 på alla styrelsemöten eftersom han föredrar ärendena där. En styrelse kan i praktiken inte göra så mycket utan att VD är med. Och om han inte är med på ett möte så har styrelsen en oerhört tungt vägande orsak till varför det är så, eftersom styrelsen i ett sådant fall kanske behandlar VD:s avskedande. Själv hör jag till skolan som anser att VD inte skall höra till styrelsen, Jag har svårt att se vad han tillför just styrelsearbetet, han rapporterar ju till styrelsen. Men detta är min åsikt. och jag vet att det finns andra som har en annan åsikt”
Men det är ju väldigt vanligt att YD hör till styrelsen.
”Framförallt i större företag är det vanligt. Eftersom jag anser att VD i princip inte skall vara styrelseledamot, förstår man att jag har ännu mindre förståelse för helt interna styrelser därVD är ordförande och divisionschefer är medlemmar, vilket förekommer i bolag med förvaltningsråd”
Du har varit med i en del familjeföretag som en utomstående styrelseledamot. Tror du att det finns ett behov i medelstora familjeföretag att ha en professionell utomstående medlem i styrelsen ”Jag kan inte uttala mig om andras behov, det är beroende på vilka målsättningar man har. Själv har jag den uppfattningen att målsättningen med en styrelse och dess arbete bör vara att den tillför företaget någonting positivt. Och för att den skall kunna göra det behövs det en sammansättning som är ganska varierande. Det behövs olika typer av människor, som gärna är olika till sin läggning, till sitt kunnande, till sin erfarenhet och till sitt sätt att uttrycka sig. Jag ser som en av styrelsens viktigaste uppgif ter att på ett sofistikerat sätt ifrågasätta det som ledningen föreslår, utan att man fördenskull kritiserar. Man skall kunna peka på punkter som
FORUM NR 6/9 kan utgöra risker eller på potentiella möjligheter, och ifrågasätta argument, motiv och grunder för ledningens förslag. För att man skall kunna göra detta på ett framgångsrikt sätt behövs det människor som inte sticker under stol med sina åsikter. Då kan det vara bra att ha oberoende, utomstående styrelseledamöter. Ofta är det så att en ensam utomstående ledamot kan ha det litet tungt. Då kan han få moraliskt stöd av en annan utomstående ledamot i styrelsen”
I Svenskfinland finns det en del väletablerade medelstora familjeföretag. Kan man tänka sig att det i dem finns behov av utomstående styrelseledamöter ”Det tror jag, och jag har den uppfattningen att detta har ägarna insett och också tillämpat. De flesta sådana företag som jag känner till har både familjemedlemmar och utomstående personer som styrelseledamöter. Dessutom förekommer det ett informellt utbytessamarbete där ett familjeföretags VD kan vara styrelseledamot i ett annat familjeföretag. “Ser du några speciella risker hos medelstora familjeföretag? ”Under årens lopp har jag lärt mig att verksamhetsstrategier bör gå hand i hand med ägarstrategier Med detta menar jag t.ex. att huvudägarna måste vara på det klara med målsättningarna med sitt ägande, och t.ex. den uttunning av ägandet som kan bli nödvändig i företag med en stark tillväxt. Det finns företag där ledningen har stora tillvixtambitioner, som inte enbart kan finansieras från kassaflödet, och där balansen inte heller tål en så stor upplåning som skulle behövas Jag har sett fall där ägarna i ett mycket sent skede har konstaterat att man inte har möjligheter att teckna nya aktier, och inte heller vill avhända sig kontrollen, och då upp står en konfliktsituation där strategin måste revideras, vilket kan leda till att VD går” Det har blivit populärt med optioner till ledningen, men finns det inte en risk att optionerna är underprissatta ”Optioner får förstås inte prissättas så att man gratis delar ut ägarnas pengar. Själv har jag förespråkat en modell, där ledningen dessutom åläggs att åtminstone en del t.ex. hälften av optionsvinsten - investeras i bolagets aktier. Om man efter tre till fem år realiserar hela optionsvinsten utan att teckna en enda aktie i företaget, och sedan förväntar sig att få nya optioner anser jag att systemet inte fungerar som jag skulle önska”
Kan man inte förvänta sig att företagsledare för egna pengar köper aktier i företaget ”Det tycker jag att man kan förvänta sig, av dem som har ekonomiska möjligheter till detta. Och om man inte har möjligheter att köpa stor mängder så duger det säkert om man köper ett mindre antal. Det som jag däremot inte förespråkar är att företagsledningen skuldsätter sig för att köpa aktier i det egna företaget. Aktier skall ju vara en form av sparande”
Vilka slags problem ser du i ägandet i Finland ”Ett problem är att vi är ett litet land med en kapitalintensiv industri och brist på ägare. Och inte bara en brist på ägare totalt sett, utan också en brist på oberoende ägare och sådana som har viljan och förmågan att ta ansvar ”Ett annat problem är att vi inte har tillräckligt med aktiesparare. Och vi har ännu inte ett system där en tillräcklig del av pensionssparandet placeras i aktier. Den överväldigande delen av pensionspengarna placeras i statsobligationer. Som blivande pensionär skulJe jag nog känna mig Iug a SID. nare om en större del a 39
Vi erbjude — värmeautomatik kylautornatik kylkompressorer hydraulik industrikomponenter flödesmätare frekvensomvandlare
Vi är din partne + vid nybyggnad och sanering av fastighete +» vid planering och ombyggnad av industriell verksamhet
Tag kontakt!
OY DANFOSS AB Pärnu mnt. 139 F EE-0013 Tallinn
OY DANFOSS AB St. Skanstes 13 LV-1013 Riga
OY DANFOSS AB Paménkalnio 13 LT-2600 Vilnius
Danfoss i Baltikum
Vår yrkeskunniga personal är till din tjänst i Estland, Lettland och Litauen.
Esbo
Riga
OY DANFOSS AB Stensviksvägen 7 02360 ESB =K | tel (09) 80 281, fax. (09) 802 8552
