Månadens person Mikko Kivimäki

av Janne Salonen Forum 1998-03, sida 34-36, 26.03.1998

Taggar: Personer: Mikko Kivimäki

MIKKO KIVIMÄKLI, VD OCH STYRELSEORDFÖRANDE,

RAUTARUUKK ”Om man mäter marknaden i ton är det förstås så att den inte växer, men om man ser på slutprodukterna och deras stigande förädlingsgrad, kan man säga att det värdemässigt är en växande bransch. ergsrådet Mikko Kivimäki.

Rautaruukkis VD sedan 1982 och koncernchef sedan 198 då han efterträdde bolaget förste, långvarige chef Helge Haavisto, har framtoningen av en långa linjens industrialist. Då man träffar honom och han för Forum berättar om sitt företag på ett flärdfritt och vänligt barskt sätt, verkar han övertygande som den stålindustrichef han är, och kan gott personifiera sitt företag.

Och resultatet är gediget: sedan krisen i början av 90-talet, då också Rautaruukki led av förlustår, har resultatet ständigt förbättrats och har under de senaste åren rentav varit på en god nivå. Sedan 1994 har avkastningen pa eget kapital varit minst 15 procent, under några år över 20 procent, och soliditeten har förbättrats från strax över 20 procent 1993 till över 40 procent 1997. Det operativa resultatet har förbättrats från 762 Mmk 1993 till 1,35 miljarder år 1997, på basen av en oncernomsättning som nästan har fördubblats, från närmare 7,7 mrd mk 1993 till 13,65 mrd mk 1997. För innevarande år förutspår Kivimäki en oncernomsättning som växer till 16 mrd mk och att det blir ett “helgjutet” år ifall inte Asienkrisen får en negativ inverkan på konjunkturläget längre ram under året.

JS: Stålindustrin är ingen snabbt växande bransch. Varifrån söker ett företag som Rautaruukki sin tillväxt ”Det är en vanlig uppfattning som inte alldeles håller streck. Om man mäter marknaden i ton är det förstås så att den inte växer, men om man ser på slutprodukterna och deras stigande förädlingsgrad, kan man säga att det värdemässigt är en växande bransch. Marknaden för stålprodukter är sammarhängande med den ekonomiska tiliväxten, och i världen finns nu tre tillväxtregioner: Asien, Sydamerika och Europas nya marknadsekonomier. Beträffande sistnämnda region är vi den geografiskt bäst belägna leverantören av vissa högt förädlade produkter”

Vilka är Ravtaruukkis huvudprodukter, och var är tillväxtens tyngdpunkter ”Vår strategi är att ha en stark position regionalt på vår huvudmarknad, Norden och Baltikum, och att höja förädlingsgraden på våra produkter. Vi

FORUM NR 3/9 gör järn, av järnet görs stål, av stålet varmvalsade produkter, t.ex. byggnadsstål. Vi gör också kallvalsade produkter, t.ex. tunnplåt, och försinkad och plastlaminerad tungplåt. Våra byggprodukter är t.ex.tak och väggelement, och av rör gör vi dels tjocka varmvalsade rör, och dels rör av tunnplåt.

Vi eftersträvar en stark position på huvudmarknaderna, till 60 procent Norden och Finlands närområden, och till 30 procent Västeuropa. Vi är en medelstor producent i europeisk skala, men i vissa långt förädlade produkter stor i Europa och marknadsledare i många produkter inom våra huvudmarknader, Den snabbaste tillväxten finns tiv i de nya marknadsekonomierna, trots att denna ännu svarar för endast ca 6 procent av omsättningen. Dit går mest byggprodukter och försinkade och plastlaminerade produkter. Norden är en mycket viktig marknad, ca 55 procent av omsättningen, och Finland själv står för 25 procent”

I Sverige har ni ett starkt dotterbolag, Fundia.

”Sverige är överhuvudtaget viktigt för oss. Den Sverige-baserade omsättningen uppgår till 3 mrd kr, dessutom säljer vi för lika mycket från Finland, Norge och Danmark till Sverige. Av Fundias verksamhet är grovt taget 1/3 i Sverige, 1/3 i Norge och 1/3 i Finland, Dalsbruk Är ni oroliga för att krisdrabbade producenter i Asien, t.ex. i Sydkorea, skall börja dumpa sina varor i Europa ”Det är en fråga som har väckt mycket diskussion, men uppfattningen är att detta inte blir någon volymmässigt stor företeelse.”

Rautaruukki har haft ett stort utvidgningsprogram, är detta nu klart ”Om vi talar om integratet i Brahestad, är investeringen till största delen slutförd, men ännu detta år beräknas produktionen växa med 200 000 ton, till över 2,5 milj. ton, och skall stiga vidare till 2,8 milj. ton år 2001. Nu är tyngdpunkten på vidareförädling: i Tavastehus bygger vi en försinkningslinje med 400 000 tons kapacitet. Vi ökar också produktionen av plastlaminerade produkter, Fast vi som stålproducent är medelstor i Europa, är vi t.ex. inom vissa byggnadsprodukter ledande i Europa, t.ex. tak, och

FORUM NR 3/9 bland de fyra-fem största inom försinkade och plastlaminerade produkter, och bland de tre största inom vssa slags stålrör”

Ert ekonomiska resultat har utecklat = p på vidarefölalln rätt gynnsamt ”91-92 gjorde vi förlust, även om det operativa resultatet var positivt -92. Efter det började resultatet stiga, fast -96 hade vi en svacka. I mark räknat

Mikko Kivimäki i korthe » född: 1939 i Mäntt » Utbildning: jur.kand -65 (H:fors), vicehäradshövding 68 » Karriär: Rautaruukki Oy: admin.avdelningens jurist 67, ledningsgruppens sekr. 68, vice direktör 72, administrativ chef 76, medl. i ledningsgruppe 76, chef för Otanmäki gruva 79, vice VD 80, VD 82-, styrelseordf. 85» Styrelseledamot i bl.a.: Pensions-Varma (vSO), MeritaNordbanken, Metallindustrins Centralförb. (SO), YIT (vSO), Pensions-Sampo, Industriförsäkring, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförb. TT » Gift, två barn

var -97 ett toppår, även om -95 avkastningsmässigt var bättre. Om man ser på marknadsutvecklingen så inträffade en kännbar svacka årsskiftet 1995-96, och under -97 har priserna småningom gått upp igen. Just nu är vi i ett ganska gynnsamt läge, och den intressanta frågan är hur långt det fortsätter. Hur kommer t.ex Asienkrisen att påverka senare delen av året? Det vet vi inte ännu.

Det som har en betydande inverkan på resultatet är “Atlantic comparison”. Om priserna i USA är goda eller stigande så stöder detta också den europeiska prisnivån. Härigenom får dollarkursens utveckling en stor betydelse.

RautaruukRkis investeringar i Brabestad är till största delen slutförda. Ännu detta år beräknas produktionen växa med 200 000 ton, till över 2,5 milj. ton.

Om man ser på helheten är vår regionala inriktning en mycket väsent lig del av strategin. Sedan är det centralt att ha en hög förädlingsgrad. För närvarande är marknaderna rätt goda, och företaget i en god kondition. Det borde finnas både yttre och i synnerhet inre förutsättningar för ett helgjutet år. Jag tror inte att utvecklingen i Asien får en så stor betydelse för vår verksamhetsomgivning.”

Varifrån köper ni er järnmalm ”Malmen kommer till 70 procent från LKAB i Norrland, via Luleå, och resten till största delen från Kostamus. Av det metallurgiska kolet, som används i stålframställning, kommer ungefär hälften från Polen” 9

Rautaruukki lika lönsamt som SSAB

Rautarvukkis grundstrategi har varit tudelad. Dels att stärka företagets marknadsposition på huvudmarknaden,som framförallt är Norden och Finlands närområde med 60 procent av koncernomsättningen - och i andra hand Västeuropå - med 30 procent av omsätt ningen - och dels att höja förädlingsgraden i produktsortimentet. En central åtgärd var förvärvet av svenska stålkoncernen Fundia 1996, som är verksam i Sverige, Norge och Finland och bl.a. äger Dalsbruk.

Rautaruukki har varit ett statsägt företag sedan grundandet år 1960: delprivatiseringen inleddes dock 1989,och numera äger staten mindre än hälften av företaget. Enligt riksdagens bemyndigande kan staten minska sitt ägande till en tredjedel av aktiekapitalet.

På traditionellt statsföretagsvis är Rautaruukkis styrelse med ett undantag bemannad av den operativa ledningen, med Kivimäki som styrelseordförande.l företagets förvaltningsråd vars ordförande är vänsterpolitikern Martti Korhonen, är också andra än politiker företrädda, bl.a. Fiskars’ styrelseordförande Göran J Ehrnrooth, Metra-chefen Georg Ehrnrooth och förre Repola-chefen Tauno Matomäki. Med ytterligare ett utbyte av några politiker till styrelseproffs, och med en ordförande med företagsbakgrund, kunde förvaltningsrådet väl omvandlas till styrelse, och

Inom ståltak - eller vattentiak - är Rautaruukki Europas största producent med dotterbolagen Rannila Steel och Gasell Profil.

den nuvarande styrelsen till en normal företagsdirektion.

En kort jämförelse med svenska konkurrenten SSAB är på sin plats: SSAB:s koncernomsättning uppgick till 17,5 mrd kr 1997 och operativa resultatet till 1,76 mrd kr. Operativa vinstmarginalen var 10 procent, ungefär samma som för Rautaruukki. SSAB har en starkare inriktning på nischstrategi

RAUTARUUKKI-AKTIEN LED AV ASIENKRISEN Rautaruukkis aktiekurs i mk 1.1.96-10.3.9 1996 199 än Rautaruukki, med bl.a. produkter för bilindustrin som en tydlig nisch. SSAB var också statsägt efter den svåra stålindustrikrisen i Sverige under 1970-talet, men är numera helt privatägt, med Handelsbankensfårens Industrivärden som största men ej dominerande ägare. På typiskt svenskt vis finns även de största aktiefonderna och pensionsfonderna bland storägarna. Också för Rautaruukkis del domineras ägandet - förutom av staten - av institutionella placerare, ungefär till lika stor del inhemska och utländska. Ungefär en fjärdedel av Rautaruukki är i utländsk ägo.

Ibland har det spekulerats i en fusion av Rautaruukki och SSAB: de vore rätt jämspelta fusionsparter. Frågan är vilka synergieffekterna skulle vara, även om ett sammanslaget bolag nog vore ett starkt europeiskt stålföretag.

Idag är båda företagen starka på var sitt håll, och åtminstone Mikko Kivimäki verkar mera inriktad på en organisk tillväxt. Rautaruukkiaktiens kursutveckling har under de senaste åren varit hygglig men ej hisnande, och för placerare kan den goda direktavkastningen i längden te sig som aktiens mest attraktiva egenskap, eftersom Rautaruukki-aktien bör kunna ge en god dividendökning förutsatt att företagets goda resultatutveckling håller isig. 9 JS

FORUM NR 3/98