Månadens person Paavo Lipponen

av Janne Salonen Forum 1996-02, sida 30-33, 22.02.1996

Taggar: Personer: Paavo Lipponen

PAAVO LIPPONEN,

STATSMINISTE ”Det viktiga nu är att hålla ihop och fortsätta linjen som syftar till ekonomisk stabilitet. Allt bygger därpå, och inte minst sysselsättningen. Detta menar jag då jag säger att linjen ligger fast. rån högsta näringslivshåll har sagts att det finns ett större förtroende för stats minister Paavo Lipponen än för någon av de när maste företrädarna. Detta är naturligtvis förknippat med regeringens politik. Denna originellt sammansatta ministär genomförde genast i början ett omfattande sparprogram varigenom ökningstakten istatens skuldsättning från innevarande år kan börja bromsas upp. Programmet var också början till en välbehövlig helhetssanering av den offentliga sektorn. Sparprogrammet, jämte det mycket återhållsamma helhetsavtal regeringen hjälpte till att åstadkomma (som har visat sitt värde nu då exportmarknaderna lider av en konjunktursvacka) har möjliggjort dagens avspända ränteläge, som rimligtvis bör medföra en viss återhämtning på hemmamarknaden (som fortfarande är i chocktillstånd efter depressionen). Detta bör ge en viss tillväxt i år, även om den knappast blir lika stor som 1995. En markant dollaruppgång och räntesänkningar i Europa och USA kan dock stimulera exporten, och i så fall kan nog en hygglig tillväxt uppnås, och i då är utsikterna inte oävna för 1997.

EMU ett geopolitiskt intresse för Finland

Den stora faran för Finland är att marken knyts till ERM-samarbetet till en övervärderad kurs och i en fallande €uropeisk konjunktur. Då kan en ytterst farlig situation uppstå. Finland kan då tvingas till kraftiga räntehöjningar för att försvara ERMväxelkursen. och då uppstår risken för en ny djupdykning i den finländska ekonomin. Regeringen och statsministern verkar dock vara medvetna om riskerna, och statsministern medger för FORUM att ERM-frågan är ytterst känslig.

— Detta är en fråga där det finns stora risker, och där stora misstag kan göÖras.

ERM-anknytningen är en del av EMUprojektet, som är en första rangens fråga för Finland. Statsministern ser EMU i ett vidare strategiskt perspektiv.

— Vi har stora geopolitiska intressen i att medverka i EMU, som ger oss en ökad geopolitisk tyngd, inte minst i förhållande till våra närområden där vi har stora intressen att bevaka. Det är

FORUM NR 2/96

Lippone håller linje sådana frågor vi sysslar mycket med just nu.

— Det finns en tendens i de stora EU-länderna, som också kommer fram i regeringskonferensen kring utvidgningen, att skapa ett kärn-EU, som skulle bestå av EMU-länderna, säger statsministern. ERM-frågans känslighet har att göra med detta: det var den tyska förbundskanslern Helmut Kohl, primus motor för hela EMU-projektet, som i samtal med statsministern gjorde det klart att Tyskland ser ERM-samarbetet som ett kriterium för EMU.

Linjen ligger fast

Ett annat orosmoment, utöver EMUanknytningen, är att regeringen inför det växande trycket från den oförminskat stora arbetslösheten börjar lätta på den strama finanspolitiska linjen. Tecken på att den svenska regeringen i samma situation har bö detta ledde genast till en kraftig ränteuppgång i Sverige, som även smittade av sig till Finland, trots att statsministern personligen framträdde med ett meddelande om att den ekonomiskpolitiska linjen hos oss ligger fast. Detta upprepar han med eftertryck för FORUM — Regeringens linje baserar sig på en gemensam analys hos regeringspartierna och arbetsmarknadsorganisationerna. Det viktiga nu är att hålla ihop och fortsätta linjen som syftar till ekonomisk stabilitet Allt bygger därpå, och inte minst sysselsättningen. Detta menar jag då jag säger att linjen ligger fast. Och det är inte bara jag som säger det, utan hela den breda koalitionen inom och kring regeringen som ligger bakom vår linje. Därför är jag optimist, trots att överraskningar och svårigheter ständigt dyker upp.Vi ha ändå kommit ganska långt under åtta månader. Här måste dock sägas att de beslut vi har tagit inte betyder att nya, svåra beslut inte skulle behövas i framtiden. Vi har ännu inte återhämtat oss från krisen, och det måste nog småningom bli stora strukturella förändringar.

Lyfter fram privatisering

Nyckeln till regeringens linje är att budgetramarna kan hållas fast ungefär på nuvarande nivå under resten av regeringsperioden. Ändå blir det svårt att eliminera underskottet, för att inte tala om att finna utrymme för stora skattesänkningar, eftersom totalproduktionen borde stiga med minst 20 procent för att budgeten skall kunna gå ihop ens på nuvarande nivå, utan en ökning i skattegraden.

— Redan ii regeringsprogrammet beslöts att ramarna skall hållas, säger statsministern.

— Detta har nu givit lägre räntor, vilket ger ett visst spelrum. Problemet återstår beträffande satsningar vi vill göra i infrastruktur, FOU-projekt, stöd till närområden mm. Allt detta kräver finansiering.

Statsministern lyfter fram en något överraskande lösningsmodell.

— En lösning som jag ser är privatisering. både i form av bolagisering av verksamheter, och i form av utförsäljning av statlig egendom.

På direkt fråga säger statsministern att även en utförsäljning av statens skogsegendomar bör kunna studeras.

— Finland är som ett gammalt äkta par som bor i en stor gård med stora ägor, men som saknar pengar, säger statsministern med de liknelser han gärna använder.

Statsminister Paavo Lipponen mötte tyska förbundskanslern Helmut Kobli januari. De är förenade i ett gemensamt löfte: båda bar förbundit sig att balvera arbetslösheten i repektive land.

Leder ekonomiska politiken

Förtroendet för Lipponen beror på att han personligen har bundit sig för regeringens ekonomisk-politiska linje, och även leder den ekonomiska politiken, i nära samarbete med finansministern. Både Holkeri och Aho betedde sig ibland som om ekonomisk politik inte angick dem, utan var finansministerns jobb. T.ex. finansminister liro Viinanen var ibland ganska ensam i Ahos regering då det gällde att genomföra besparingar som misshagadeAhos eget parti.

Nu harViinanen,som i berömmande ordalag har uttryckt sig om statsminister Lipponen och hans regering, avgått för att övergå i privat tjänst (som ny Pohjola-chef), men statsministern tvivlar inte det minsta på att samarbetet med efterträdaren Sauli Niinistö blir minst lika gott.

— Jag tror inte att det blir någon förändring i samarbetet mellan statsoch finansministern genom ministerbytet, säger Lipponen.

— Det viktiga är att samarbetet fungerar,och att vi har en stark finansminister, och det tror jag att vi har i den nya finansministern.

Lipponens ledning av den ekonomiska politiken är ett steg i normal europeisk parlamentarisk riktning, och han står också för en annan tyst politisk revolution: för första gången under efterkrigstiden är det statsministern och inte presidenten som är landets viktigaste politiska ledare. Också detta är ett steg i riktningen mot normal europeisk kutym. Samarbetet me presidenten är dock gott. En överenskommelse som följer grundlagen har träffats om representationen vid EUtoppmöten och statsministern säger att regeringen inte har för avsikt att ta upp $ 33 i RF (som stadgar om presidentens utrikespolitiska roll) i samband med den helhetsöversyn av Regeringsformen som en kommitté nyligen har blivit tillsatt för att förbereda.

Inga möjligheter till skattesänkningar

Beskattningen och sysselsättningen bildar ett problemkomplex med många beröringspunkter sinsemellan, Statsministern ser behovet och önskan av skattelättnader, och betonar själv därvid låginkomsttagarna, men medger att det inte finns stort utrymme.

— Det finns inte möjligheter till skattesänkningar innan det har blivit ett bättre läge i finanserna. Vi får se: vi bör nu noggrant planera kommande åtgärder så att vi kan stimulera efterfrågan på inhemskt arbete. Regeringen kommer att fortsätta att anstränga sig så att skattekilen kan minskas. Detta är målsättningen, även om frågan är hur mycket vi har råd att göra. Kanske någonting, men stora steg är inte möjliga. Arbetsgivaravgifternas sänkning är en möjlighet, men då uppstår frågan hur socialförsäkringarna skall finanSsieras. Jag tror att vi redan har fattat många beslut som kommer att få effekt senare under detta år.Vi bör nu söka en helhet där precisionsinstrument ingår för att stimulera den inhemska marknaden, t.ex. byggnadsverksamheten. Beslutet om bostadsfinansieringen in går i detta, liksom programmet för renovering av offentliga byggnader.

Också arbetsmarknadsfrågorna är en central del i proplemkomplexet kring arbetslösheten.

— Beträffande arbetsmarknadsfrågorna håller vi nu på att studera vad som kunde vara möjligt att genomföra redan i detta stadium, och ifall tidtabellen för förhandlingarna kunde tidigareläggas. Jag hoppas på en större förståelse för behovet av att lösa problemen i förtid, eftersom det tar tid innan lösningarna får effekt. I de fall det är möjligt att fatta beslut utan omfattande nya utredningar, hoppas jag att detta kan göras i så många frågor som möjligt.

Tyskland och Sverig har samma mål

Arbetslöshetsersättningarna är en känslig delfråga i denna helhet — Jag hoppas jag att vi nu kunde komma överens om en linje för besluten gällande arbetslöshetsersättningarna. Det viktiga är att det blir sådana strukturella reformer som stimulerar sysselsättningen och som inte stimulerar till passivitet. Det är viktigt att utgå från principen att arbetssökande skall aktiveras till att söka arbete, och till att förbättra kvalifikationerna och kompetensen. I sysselsättningen är det ett stort problem att hundratusentals arbetstagare är utan yrkesutbildning, och det stora problemet på arbetsmarknaden håller på att bli människor över 4045 år som saknar detta. Här kommer den sociala aspekten in: hur Finland skall kunna förbli ett land utan stora

FORUM NR 2/9 sociala klyftor. Frågan är också hur man skall definiera sysselsättning och arbetslöshet i framtiden, och skapa och upprätthålla ett aktivt samhälle. Här behövs nu kreativa människor såsom Osmo Soininvaara.

Sysselsättningen och EMU-projektet hör också ihop — Målet med att halvera arbetslösheten är mycket ambitiöst, och det är intressant att se att samma målsärtning har ställts upp i både Tyskland och Sverige. Över partigränserna är man i Europa överens om att detta behövs för att människorna skall acceptera EMU: detta kan inte förverkligas om människorna inte stöder det.

Ciampi-rapporten viktig

På längre sikt hänger sysselsättningen och konkurrenskraften ihop med satsningarna på utbildning och forskning.

— Nu skall regeringen försöka se till att TEKES får sin finansiering återställd, säger statsministern: de nedskurna anslagen förTEKES har inom industrin setts som en arbetsolycka. Statsministern betonar också projekten kring informationssamhäliet, där varje skola skall anslutas till Internet.

et tog forskarna vid NASAs Jet Propulsion Laboratory JPL) och Ames Research Center några veckor att samla sig för en för sta presskonferens kring de data Galileo förmedlat från Jupiter-sondens fria fall genom jätteplanetens atmosfär 7.12. Presskonferensen skulle ursprungligen ha hållits kort före jul, men hölls (på grund av permitteringar inom administrationen) i slutet av januari. Den 86 cm höga och 340 kg tunga sonden föll genom den jupiterska atmosfåren 156 km med en bromsande fallskärm och sex mätinstrument som hungrigt sög i sig uppgifter om sin omgivning förrän den slutligen förintades. Den information sonden under de historiska 57 minuterna hann registrera och förmedla till Galileo förbryllar nu forskarna som skall analysera materialet.

Var är vattnet?

Jupiters atmosfär bjöd nämligen på en del överraskningar. För det första: där är torrare än man trott. Analyser av Yoyagers Jupiter-data från 1979 indikerade en halt av vattenånga dubbelt den i Solen (på basen av syreanalys) — och observationerna av kometen Shoemaker-Levy 9:s nedslag sommaren 1994 ställde i sikte tiofaldigt mer vatten än i Solen. Men mätdata från sonden visar en vattenhal — Målet är att förstärka Finlands ställning som ett land som producerar högteknologi, för att vi också i framtiden skall ha en högavlönad arbetskraft. Vi har också den nya situationen regionalt att Finland kan bli utvecklingscentrum för vårt närområde, för detta kan vi få stöd inom EU.

Statsministern lyfter fram Ciampi-rapporten (presenterad i Forum 1/96) nyligen av EU:s arbetsgrupp kring den europeiska konkurrenskraften, där bl.a. Percy Barnevik och Jorma Ollila har varit medlemmar.

— Ciampi-rapporten är ett av de viktigaste dokumenten som har kommit ut inom Unionen under de senaste åren. Det är fråga om hela Europas konkurrenskraft globalt, en fråga som bekymrar bl.a. Tyskland. Det är positivt att även ett litet land här kan spela en roll och påverka unionen: inom vissa områden är vi ganska starka i Finland.

Ciampi-rapporten tar också upp det önskvärda med privatisering i Europa, något som Tyskland och Frankrike nu håller på att ta fasta på i sina ekonomiska stimulansprogram. De är tänkta att finansieras till stor del just genom privatiseringar. Det är tydligt att stats Vid Jupiter! (Vad Galileo såg)

VAD VÄRMER JUPITER? VARFÖR FINNS DÄR MINDRE VATTENÅNGA ÄN VÄNTAT?

Ramhild Artimo

Galileo har inlett sin närinspektion av fupiter och dess buvudmånar.

“bara” i klass med Solens. Nyckelfrågor för Jupiter-analytikerna är nu: ”Var är vattnet? Var är syret?” Också halterna av helium, neon, kol, syre och svavel var betydligt lägre än kalkylerat. Förekomsten av blixtar i den jupiterska atmosfären är minimal — dödsstöte ministerns tankar går i samma banor då han lyfter fram privatisering som en dellösning också hos oss på hur stimulansåtgärder skall kunna finanSieras.

Personlig garant

Förtroendet för Paavo Lipponen har mest att göra med att han uppfattas som personlig garant för att regeringens ekonomisk-politiska linje skall hålla. Hos honom uppfattas också landets intresse väga tyngre än parti-intresset. De åtgärder han betonar och vill genomföra är sådana som behövs för att Finland skall återfå den samhällsekonomiska balansen. Här prövas nu det politiska systemets förmåga att klara av de svåra utmaningarna;samma utmaningar finns nu i flera andra europeiska länder, inte minst i Tyskland och Frankrike

Det viktiga nu är att den ekonomiskpolitiska linjen håller, trots överraskningar och svårigheter och ett växande politiskt tryck att tumma på den strama finanspolitiken. På detta hänger allt: ränteutvecklingen, och därmed tillväxten och sysselsättningen. för uppkomsten av komplicerade organiska molekyler. Atmosfären är också tätare än man räknat med, och temperaturen ide övre atmosfärskikten högre än prognosticerat, vilket skulle förutsätta en icke definierad uppvärmningsmekanism för detta atmosfärområde. Under fallet genom lägre skikt uppmättes också extremt låga temperaturer.

Varifrån kommer värmen?

Vindstyrkan var större än tippat, och vinden extremt turbulent. Detta indikerar att energikällan för gasplanetens distinkta cirkulationsfenomen troligen är värme från planetens inre. Sonden upptäckte ett intensivt strålningsbälte 50 000 km ovanför Jupiters molntäcke.

Jupiters färger har varit föremål för olika hypoteser; data från sonden har efter de första analyserna inte lett till konsensus på den punkten.

Forskarna vid Ames Research Center understryker att de uppgifter som nu finns tillgängliga är preliminära och att finjustering av analyserna kommer att ge en klarare bild av den gåtfulla planeten de närmaste månaderna. Galileo fortsätter nu inspektionen av Jupiter-systemet i två år med speciell fokus på Jupiters måne Europa, “en vattenvärld” under ett heltäckande ishölje. Galileo flyger över Europa på 700 km höjd i december. 9