Månen lockar igen – i väntan på längre rymdfärder
av Leif Bergström Forum 2021-07, sida 20-21, 23.09.2021
Månen lockar igen - i väntan på längre rymdfärde ntresset för månen har vaknat igen. Men jämfört med månfärderna för 50 år sedan söker man svar på andra frågor i dag. Amerikanska Artemis hoppas hitta is på månens sydpol.
LEIF BERGSTRÖM TEX x Efter ännu en försening ser det slutligen ut som om den amerikanska rymdstyrelsen Nasa denna vinter kan ta det första verkliga steget tillbaka till månen. Space Launch System, SLS, är den mest kraftfulla rymdraket som någonsin byggts, men med rymdflygstyrelsens nya tidsplan ser den inte ut att vara klar att rulla ut till startplattan förrän i november. Sedan måste bränslesystem och raketmotorer testas innan den åter kan rullas ut för uppskjutningen.
Under sensommaren sades uppskjutningen vara planerad till hösten. Även om det fortfarande kan vara teoretiskt möjligt att hålla den tidtabellen, gissar flera rymdexperter att början av 2022 är mer realistiskt.
När det än sker markerar det starten på en ny rymdkapplöpning till månen. Nasa kallar SLS-färderna Artemis-projektet. Först på tur står Artemis 1, en obemannad färd mest för att testa systemen. Artemis 2 är avsedd att 2023 sända fyra astronauter runt månen. Tidsplanen för en ny färd med astronauter tillbaka på månen är 2024, men kan naturligtvis också skjutas fram.
Samtidigt samarbetar Ryssland och Kina på en plan att bygga en forskningsstation på månen mot mitten av 2030-talet. Och ESA, det europeiska rymdsamarbetet, planerar en rad satelliter som ska ge navigerings- och kommunikationskapacitet för framtida vetenskaplig forskning.
Inte sompå1g60-talet. Flera experter har kallat detta nyfunna intresse för vår naturliga satellit för början på en ny rymdkapplöpning. Men observatörer påpekar också att det finns klara skillnader mot 1960- och 70-talens tävlan när Sovjetunionen blev först att placera en kosmonaut i bana runt jorden och USA placera | 20 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 2021
IB Orion-rymdkapselns paneler svetsas vid Nasas monteringsfabrik i New Orleans tidigare i år.
de astronauter på månen. Under det kalla kriget kämpade ett politiskt och ekonomiskt system mot ett annat och sökte etablera sin geopolitiska ställning.
Fem årtionden senare spelar den dynamiken ännu en roll, men forskare drar också paralleller mellan de nya projekten och etableringen av forskningsstationer på Antarktis.
På månen gäller det nu att lösa rader av kvarstående mysterier och att se vilka resurser som kan utvinnas för nästa steg i utforskningen av rymden. Amerikanska Artemis ska bland annat utforska månens sydpol, där man hoppas finna is i botten av kratrar dit solens värme aldrig når. Det kan innebära utvin ningsbart vatten för fortsatta färder mot mer fjärran mål. Vatten är kritiskt för en långvarig närvaro på en främmande rymdkropp inte bara för att dricka, men för syre att andas, kanske också för raketbränsle och temperaturkontroll.
Tolv länder samarbetar. Såväl USA som Ryssland och Kina söker internationella partners för sina projekt. Den amerikanska satsningen har formulerat Artemis Accord, som lägger fast principer för fredlig forskning på månen, och i förlängningen Mars, asteroider och kometer. Tolv länder har anslutit sig till detta avtal. Men flera länder överväger också at samarbeta med både USA och Ryssland/Kina.
Nasas SLS är en jätteraket, med en höjd av 98 meter och kapacitet att lyfta en last på 27 ton till månen. Den har byggts av Boeing, och på toppen ska en rymdkapsel kallad Orion som kommer från Lockheed Martin sitta. För den framtida månlandningen har Nasa valt en version av Space X Starship. SLS ska alltså transportera astronauter till och från en bana kring månen, där de ska flyttas över till en landare som Starship.
En del skeptiker frågar vad vitsen är att satsa så enorma resurser på att upprepa vad vi redan gjort för flera årtionden sedan. Nasa och andra vetenskapsmän menar att dessa argu ment missar de verkliga skälen för en nysatsning. Och de är inte bara att anlägga en bas för framtida färder till Mars. Också på månen kan vi lära mycket om solsystemets och universums historia. Medan jorden också har träffats av rader av asteroider och kometer, har nedslagsplatserna här rundats ut av vind och vatten under miljontals år. Månytan är i stället relativt orörd.
Farligt måndamm. Men detta orsakar också en av de största farorna för astronauter. Den kommer från måndamm, mycket små men knivskarpa glasbitar som under Apollo-färdernas månpromenader som bara varade några tim / ARTEMI mar slet små hål i dåtidens rymddräkter och som astronauterna förde med sig in i rymdkapseln. En rapport från Stony Brook University visade att 90 procent av mänskliga lung- och hjärnceller som utsattes för måndamm dog.
Nasa visade för två år sedan en ny rymddräkt med bättre filter mot damm, och starkare material. År 2023 planerar Nasa också sända upp utrustning som inkluderar experiment för att utforska hur måndammet fäster sig på olika material under landning.
Det här har också skapat en marknad för konstgjorda månstenar och måndamm för att bland annat testa hur olika material motstår det farliga dammet.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 2021