Markbeslut denna månad: Forskarparken inför startskottet

av Ragnhild Artimo Forum 1993-04, sida 14, 25.03.1993

Taggar: Teman: forskarpark

Ragnhild Artim sv lmlalnan=aasn

SR EEFP

Ma rkbesl ut denn månad:

FORSKARPARKEN INFÖR STARTSKOTTET

Forskarparken i Vik kan kanske ännu denna vår ta språnget från papper och promemorior till första spadtaget. Inom mars skall stadsfullmäktige ta beslut på markfrågan. Pengar för första byggnadsskedet finns redan.

å det i åratal förhandlad markavtalet mellan staten (läs

Helsingfors universitet) och Helsingfors stad gällande markbyte i Vik godkändes i stadsstyrelsen I mars, tog forskarparken i Vik, eller riktigare Helsingfors Forskarpark Ab, ett steg närmare förverkligande.

Efter ett planeringsarbete som inleddes redan 1986 ställer ett positivt beslut i stadsfullmäktige — emotsett inom mars — äntligen i sikte det biocentrumprojekt som kan ge finländsk forskning och finländsk industri en chans att börja minska det försprång nyckelkonkurrentländerna har på området.

Det säger professor Jim Schröder, sedan årsskiftet VD för Helsingfors Forskarpark men parallellt fortfarande också professor vid genetiska institutionen vid uni. Efter fem år vid Stanford University och biobusinesserfarenheter som forskningsdirektör och en av grundarna av börsnoterade Monoclonal Antibodies Inc i Palo Alto vet han vad han talar om.

Bioteknik ger konkurrenskraf — I högteknologiländer baserar sig 40 procent av all produktion på biologiskt material, säger Jim Schröder. — I Finland med skogsindustrin som nationell ryggrad är siffran givetvis ännu högre. Men här ligger vi tio år efter våra konkurrentländer gällande de biotekniska forskningssatsningarna. Forskningen på området är geografiskt splittrad och illa samordnad, och det målinriktade samarbetet mellan industri och forskning som ger syner 1 gleffekter och internationell konkurrenskraft saknas.

Som en nyckelorsak till den biotekniska eftersläpningen ser Jim Schröder unis egen struktur härvidlag: enheterna är spridda över hela staden i misslyckad urban utlokalisering som inte ger den slagkraft hjärngytter erbjuder.

Uni kärnan — bred bas

Med sikte på den behövliga upprustningen på bred front är forskarparksprojektet en bredbasig satsning. Helsingfors Forskarpark Ab ägs av staten (i styrelsen representerad uni och undervisningsministeriet), — Helsingfors stad och näringslivet, som representeras av industrins centralorganisatio = Finland behöver minska konkurrentländernas biotekniska försprång, säger professor Jim Schröder, VD för Helsingfors Forskarpark. Vik-projektet ligger nu i byggstartgroparna.

ner. Bolagets styrelseordförande är unis rektor Risto Ihamuotila.

Då Biocentrum 1A och 1B blir klara 1994—95 skall hit koncentreras huvudparten av allt biokunnande i huvudstadsregionen. Centrets kärna blir Biotekniska institutet vid Helsingfors universitet, samt institutionerna för agrikultur, forst- och livsmedelsvetenskap, biokemi, farmaci, mikrobiologi och Schröders egen ”hemvist” genetik.

— Då forskarparken är klar räknar vi med att där kommer att jobba runt 1500 forskare och teknisk personal, vilket också betyder att Vik kommer att dra till sig utländska forskare och förhoppningsvis också utländskt riskkapital. Forskarparken och den hjärnkraft den representerar kommer därmed att vara en gynnsam miljö för företagsverksamhet som baserar sig på biovetenskaper.

Början med ”B”! Nyckelförutsättningen för projektet, pengar, finns för att komma igång med den ena av de två huvudbyggnaderna Helsingfors Forskarpark kommer att få. Men man börjar med B i stället för A.

Biocentrum 1A skall inrymma mikrobiologiska institutionen, elektronmikroskopiska institutionen och biotekniska institutet — 1A blir också den enhet där förhoppningsfull bioindustri kan hyra in sig, enligt välkänd teknologibymodell. Biocentrum 1B blir hem för farmaceutiska, biokemiska och genetiska institutionerna plus laboratorier. Och det blir med 1B byggstarten sker — ännu i vår, om stadsfullmäktige beter sig på prognosticerat vis nu 1 mars.

— Orsaken är finansieringspaketen, säger Schröder. — Ursprungligen skulle vi ha startat med 1A, som skall finansieras med = statsbudgetmedel, men nationens jobbiga sits har gjort att anslagen för innevarande år ströks, och därmed förutsättningarna att starta med den byggnaden. 1B däremot finansieras med universitetets egna medel, samt med intäkter från en fastighetsutbytesaffär mellan SOK och unis kemiska inrättning, Om vi sedan som vi hoppas får 1A-anslag med i statsbudgeten för 1994 kommer vi att kunna starta det bygget i slutet av innevarande år, vilket betyder att bägge byggnaderna blir klara 1994—95.