Marknadsföring är tekniken att välja, planera, samordna
av Inger Ehrström Forum 1974-12, sida 35-36, 21.08.1974
Osakeyhtiö A L G O L Aktiebolag
RESULTATRÄKNING PER 31, 12. 1973
Kostnader
Ordinära kostnader
Löner och pensioner « 7.851.032,38
Hyror 321.356,24 Räntor . 1.179.280,40 Skatter . 721.459,71 Avskrivningar rar a 2.203.037,09 Övriga ordinära kostnader + -6.205.318,46 Räkenskapgsårets vinst 588.641,56
Intäkter Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen … 18.102.234,71 Räntor er aa 454.524,60 Övriga ordinära intäkt 405.020,33 Extraordinära intäkter . 108.346,2 mk 19.070.125,84
BALANSRÄKNING PER 31, 12, 1973
Aktiva
Ordinära tillgångar
Finansieringstillgångar
Kassa och bank … 1.410.490,40 Fordringsväxlar vå 683.026,15 Kontofordringar … «+ 21.388.033,02 Omsättningstillgångar
Varor i lager ocoodersereesrösrrerrres rer er rr rar renen 10.296.118,00
Anläggningstillgångar Tomter Byggnade 1.796.137,58 3.666.678,87
Inventarier och bilar 1.626.829,29 Värdepapper er 3.113.292,26 Resultatreglering 112.827,44
Extraordinära tillgångar 22.612,5 mk 44 116.045,58
Passiva Främmande kapital
Kortfristigt Bankskulder «+ .3.600.000,00 Kontöskulder = …s 22.002.399,66 Omsättningsskatt oc! ottsuppbörd av skatt 423.621,46
Långfristigt än - 10.247.571,10 Värderingsposter B19.571,25 Resultatreglering 1.006.160,21
Eget kapital Aktiekapital 1.200.000,00 Fonder ver 4,150.000,00 Vinstmedel . 668.721,90 mk 44,116,045,58 Totalomsättning exkl. OM&. .sssissesserererr rer er mk 256.309.680,06
Förfrågningar:
En ny vår — nya blommor
NYA KONTAKTER — NYA INFORMATIONSKALLO 12.—20. 4. 1975
Den INTERNATIONELLA KONSUMTIONSVARUMÄSSAN i BRNO Tjeckoslovakie — mässan för Er framgång — liksom den har redan varit för många hundra välkända företag i Europa och överallt i världen.
Var vänliga och sänd Era anmälningar före den 30. 11. 1974
Brno Trade Fairs and Exhibitions, 1 Vystavistö, 602 00 Brno, ÖSSR. Tel. 314 — Telex 062294, 062295 — Telegramadress Fairbrno Brno
Tjeckoslovakiska Ambassaden, Handelsavdelningen, Annegatan 25, 00101 Helsingfors: 10, tel. 640 101
Forum 12/7 37
Helsingfors internationella mässcentrum håller på att växa upp i Böle tre kilometer utanför centrum.
I början av juni firade man taklagsöl och den 7 februari nästa år ska mässcentrumet stå färdigt att ta emot besökarna. Då invigs det med en tio dagar lång internationell båtutställning.
Mässcentrumet står färdigt drygt tjugo år sedan mässchefen Olle Her old, Finlands mässa, för första gången lade fram planerna på ett nytt mässcentrum i Helsingfors.
Nytt mässcentrum i Hfrs
Helsingfors internationella mässcentrum blir Nordens modernaste. Totalarealen är 34 600 m?, Den kunde rymma fyra riksdagshus. Utställningsutrymmet blir 23 000 m?.
Mässcentrumet består av två hallar — JK Paasikivis hall och Urho Kekkonens hall — och dessutom en service- och förvaltningsflygel.
Till serviceutrymmena hör bla en restaurang för cirka 600 personer. I förvaltnings- och serviceflygeln ska det också finnas tekniska utrymmen, bla verkstäder och lager.
— När jag första gången aktualiserade frågan om ett nytt mässcentrum år 1953 var Paasikivi president. Både han och president Kekkonen har under årens lopp fungerat som beskyddare för våra mässor, så det föll sig naturligt att döpa hallarna efter presidenterna. President Kekkonen valde att få den mindre av de två hallarna uppkallad efter sig, berättar mässchefen Olle Herold. Trafiktekniskt sett ligger mässcentrumet väl placerat. Strax invid löper nämligen järnvägen och en motorgata, som är under byggnad och som ska vara helt färdig inom nästa år. Dessutom ska en spårvagnslinje dras ut till mässområdet. Parkeringsplatsen rymmer 3000 bilar. År 1976 ska också ett högklassigt hotell stå färdigt invid mässcentrumet.
90 procent av byggnadsytan på pålar
Byggnadsarbetena har försvårats av den dåliga grunden på området.
— Mässcentrumet byggs på den troligen sämsta byggnadsplatsen i Helsingfors, säger Olle Herold. — 90 procent av byggnadsytan står på pålar. 20 kilometer pålar har gått åt och de har slagits ned ända till ett djup på 20 meter. Dethär har ju förstås också blivit dyrt.
3 — En fördel med det nya mässcentrumet är att vi vid behov kan bygga ut utrymmena. Vi har nämligen ännu oanvänd byggnadsrätt för 22 000 m?. Upptill 17 000 personer kan samtidigt samlas i mässcentrumet. Enligt Olle Herold ger det enastående möjligheter för tex stormöten. Som jämförelse kan sägas att Ishallen i Helsingfors rymmer 10 000 personer.
I Urho Kekkonens hall kommer man att ha en läktare för 4000 personer, som kan monteras ned. Denhär hallen kan lämpligen användas för t ex popkonserter.
Friidrottsbana?
Idrotten och motionsfrämjandet kommer också att ha sin plats. Olle Herold berättar att det fanns planer på att under tiden mellan två mässor sätta upp en inomhusbana för friidrott i den större hallen, Man hade tänkt anlägga en 300 m lång tartanbana och en åskådarläktare för 13 000 personer. Dethär projektet skulle ha varit unikt i världen. Idrottsorganisationerna ställde sig positivt till planerna, men projektet har åtminstone tillsvidare lagts på hyllan, eftersom inga statsmedel kunde beviljas för arrangemangen.
I februari ska mässcentrumet alltså slå upp sina portar med en internationell båtmässa. En bransch där de finländska insatserna är mycket stora. Olle Herold säger att mässcentrumet nog ska stå färdigt inom utsatt tid trots att risken för förseningar förstås alltid finns.
Inget stöd från staden och staten
Finlands Mässa grundades år 1919 av de största centralorganisationerna inom arbetsmarknaden. Både arbetsgivar- och arbetstagarsidan är alltså representerad. Industrin står för den största delen 88 procent — medan resten utgörs av handeln m m.
Olle Herold beklagar att det offentligas, alltså statens och stadens, andel i Finlands Mässa är obetydlig. Staten deltar överhuvudtaget inte i finansieringen, medan Helsingfors stad formellt står för bara 40 av Finlands Mässas 70 000 andelar. Ekonomin tynger alltså, men Olle Herold är optimistisk och tror att allt går bra ändå. Penninginstituten har varit synnerligen förståelsefulla och beviljat alla nödvändiga lån. Helsingfors stad har också hyrt ut mässområdet på förmånliga villkor.
— Utomlands är det praxis att det offentliga står för investeringarna, medan mässorganisationerna står för underhållet av mässutrymmena, berättar Olle Herold. — Tyvärr finns det inga chanser för att det offentligas andel hos oss ska bli större.
Olle Herold säger att Finland som mässarrangör bara är en liten kugge i det internationella maskineriet, men att vi på grund av den relativt höga levnadsstandarden ändå väcker intresse bland utställarna.
På mässor kan man fråga utan köptvång
Och mässornas framtid? Den tror Olle Herold fullt och fast på.
— Efter kriget förutspåddes det att mässornas tid var förbi. Bla på grund av televisionens tillkomst, som gjorde det möjligt för människorna att få information lätt.
— Men den prognosen har nog kommit på skam. Människorna vill ställa frågor och diskutera eventuella inköp. I allmänhet är man rädd för att gå in i en affär och fråga eftersom man då känner sig tvungen att köpa.
På mässor däremot kan man fråga och diskutera i lugn och ro, OO
Forum 12/74