Med snaran om halsen
av I J Forum 1978-08, sida 07, 10.05.1978
Taggar: Teman: beskattaren
ledaren
JÄGARE BRUKAR BERÄTTA att djur som fastnat i en snara ibland kan bita av sitt eget ben för att komma loss. På kort sikt är detta det enda sättet att rädda sig. På lång sikt är djuret naturligtvis dömt att gå under.
Också bland människor förekommer fenomenet i överförd bemärkelse. Speciellt bland företagare, som samtidigt äger sitt företag och lyfter lön från detta. Det finns flera exempel på att de kan drabbas av så hög skatt att deras hela lön inte räcker till för att betala den. De är tvungna att bita av sitt eget ben: sälja eller inskränka sin rörelse, det ben som de står på.
Ur jämlikhetssynvinkel kan det ju förefalla rättvist: klart att de som äger mycket ska skatta ordentligt för det, jämfört med sådana som bara lyfter lön och inte har någon förmögenhet alls.
Men vi ska se lite hur systemet fungerar. De som i första hand drabbas är familjeföretagen, människor som äger sitt eget lilla företag, sin verkstad eller sitt lantbruk. Man kan säga att de äger sin egen arbetsplats, men oftast ger de också arbete åt andra, I själva verket torde största delen av vårt lands arbetsplatser finnas just inom få-ägda
Med snaran om halse det har sannolikt inte ens varit beskaltarens mening att uppnå denna kumulativa effekt. Situationen har emellertid under 70-talet drastiskt försämrats för familjeföretagen.
Varför är det då skäl att ömma för dem? Kunde de inte fungera lika bra med äganderätten spridd på flera personer?
I PRAKTIKEN är det svårt, redan därför att de flesta är så små att ingen utomstående är intresserad att träda in som risktagare i dem. Det är initiativkraftiga, idag kanske lite tokiga människor, som satsar sina egna medel och sin egen arbetsinsats, De har ofta övergett ett säkert arbete i annans tjänst och hamnat, som man på finska så träffande säger, ”orjuudesta kurjuuteen”, fritt översatt ”från slaveri till haveri”.
De här småföretagen har betydelse bl a regionalpolitiskt — en aspekt som ofta förbises. Deras trumfkort är anpassningsbarhet, innovationsrikedom, effektivitet. Om utvecklingen fortsätter kommer centraliseringen i vårt näringsliv att öka: de stora företagen sväljer allt flera av de små.
Ett drastiskt exempel gavs nyligen när en sto familjeföretag.
HÄR TRAMPAR BESKATTAREN nu in som elefanten i porslinsboden. Förmögenhetsskatten drabbar familjeföretagen hårdare än andra, i aktiebolag blir det rena dubbelbeskattningen. Som så ofta är lagarna anpassade till storföretag, oc synvinkeln
Forums gäst:
Dr RKaimo Ilaskivi, VD för Industribanken, Bankföreningen och Fondbörsen, kolumnist i Suomen Kuvalehti, Parti: samlingspartiet.
FORUM 8/78
NW” Det var ingen överraskning, att Finland under åren 1974—1976 kraftigt ökade sin utländska skuldsättning. Upplåningen på den internationella kapitalmarknaden var då den enda användbara lösningen efter att landet överskridit sina resurser.
Överraskande är däremot, att vi — framför allt statsmakten — år 1978 igen är tvungna att börja låna från utlandet. Vi har haf gård i Nyland gick under klubban. Ägaren/ arvtagaren var en 11l-årig gosse. Inte ens ett storbruk som detta blev lönande utan företagaren egen arbetsinsats.
Familjeföretagarna är tvungna att bita av sitt eget ben. Men beskattaren biter nog sig själv i
Svansen.
IJ
Utländsk sparare — nyttigare än inhemsk? både tid och möjligheter att anpassa oss till det nya läget och lära oss leva efter våra knappa resurser. Detta har vi emellertid inte gjort — framför allt har det saknats politisk vilja och ekonomiskt kunnande.
Dagens Finland straffar hårt sina sparare. Räntorna har redan två gånger sänkts, progressionen suger till statskassan den del av inkomsterna, som kunde sparas; konsumtionens be främjande tycks vara politiskt ändamålsenligt.
Och när vi inte kan låna från våra inhemska sparare, upplånar vi utomlands, från länder där skatteprogressionen är rimligare, och samtidigt underkastar vi oss en betydande kursrisk — bara därför, att en utländsk sparare ur politisk synvinkel är oss nyttigare än en inhemsk. Kan detta faktiskt vara riktigt?
S [|
T