Media för miljoner

av Ragnhild Artimo Forum 1986-02, sida 06-07, 06.02.1986

Taggar: Bolag: Helsingin Sanomat Personer: Jaakko Rauramo Teman: media

VD Jaakko Rauramo demonstrerar Saloras nya hemterminal som HTV lanserar först i

Europa. Med 38 kanaler har terminalen kapacitet för vårens nya specialkanaler — och för Her satellitkanaler i framtiden.

et ligger en vacker symbolik i att [Diao Rauramos rum ger full v över riksdagshuset: den fjärde statsmakten vakar. | Sanomas tall är det kanske befogat att tala om den första statsmakten. Koncernens huvudprodukt Helsingin Sanomat har som ohotad riksetta en söndagsupplaga på 505471 och vardagsupplaga 427 614, och drygt 1,3 miljoner läsare. Rikstvåan återfinns inom koncernen: litaSanomat, vardagar 187 009, veckoslut 216 496. (Nationens tredje respektive fjärde största dagstidning är Aamulehti, 140 133, och Turun Sanomat, 131 399.) Sanoma utger också landets största tidskrift: Helsingin Sanomats fd månadsbilaga, numera biweekly, som alltså har samma upplaga som söndags-HeSa

Makt korrumperar. Och adelskap förpliktar. Jaakko Rauramo är medveten om kommunikationskoncernens roll och ansvar i den — finländska — kommunikationsmiljön. ”Obunden"” och ”tillförlitlig” är attribut som inte bör användas utan täckning.

— Det mandat vi har är resultatet av en historisk utveckling, säger han. — Det är produkten av högklassigt och målinriktat arbete. Sanoma och Helsingin Sanomat har nått sin nuvarande storhet genom att vinna och bibehålla läsarnas och kundernas för Jaakko Rauramo, Sanma, och

MEDIA FÖR MIl/JONER

Sanoma-koncernens ryggrad är dagstidningsgiganten Helsingin Sanomat. — Den tillgodoser ett konkret behov, säger VD Jaakko Rauramo. — Vem behöve videofilmer?

Men det hindrar inte att Sanoma satsar på nya media. En sund businessprincip är att ge kunde vad kunden vill ha just nu.

troende. Helsingin Sanomat ökade med 100 000 exemplar tioårsperioden 1976—385. Vi har inte köpt marknader genom företagsköp, utan erövrat våra marknader.

Sikta högt, se långt Jaakko Rauramo säger, att det inte kan finnas någon ekonomisk framgång utan att de som är involverade lägger ner sin själ i verksamheten. En tidning kan inte överleva och växa utan att den fyller kriterierna på god journalistik. Detta förutsätter redaktionell oavhängighet.

— Det är chefredaktörerna som skall vara tidningarnas produktchefer. Marknadsförarna har inget att göra på redaktionerna Rena galenskapen är också att ”göra tidningen för annonsörerna” Annonsörerna ger blanka fasen i tidningen -— vad de däremot har det största intresse för är läsarna Bara genom läsarna — tillräckligt många eller tillräckligt rätta -— kan tidningen attrahera annonsörer. Så enkelt är det.

Det viktigaste för ett tidningshus är att se längre än dagsrubrikerna, se över akutdebattens vågkammar. De största nyheterna är inte alltid de viktigaste. De svaga signalerna är säkrare mätare på morgondagen.

Morgondagen är dagstidningarna, tror Rauramo. De tryckta pappersdagstidningarnas — inte de elektroniska, via kabelTvy distribuerade ”lidningarnas”.

— Orsaken är enkel. Innehållet i en tidning av HeSas storlek motsvarar 600—1 000 ”TV-rutor”. Det är omöjligt att på lika kort tid som man bläddrar igenom morgontidningen scanna samma materialvolym i TV-rutan. Det säger sig självt att en TV-tidning också ställer sig dyrare.

För att dagstidningen skall vara ett konkurrenskraftigt medium för bruksinformation även i framtiden, måste den uppfylla vissa vitala kriterier: den morgontidiga distributionen måste fungera tillförlitligt (något som idag alltjämt erbjuder problem, till prenumeranternas förtrytelse). Tidningens innehåll måste vara rikligt och mångsidigt. Produktens/tjänstens pris måste vara överkomligt.

Som ett led i att effektivera distributione har Sanoma planer på att ”parallelltrycka” HeSa inne i landet (bl a Jyväskylä och Varkaus har varit på tapeten) för att smidigare och snabbare få ut tidningen till glesFinland.

Det stora formatet på dagstidningar kommer troligen att vara bestående -— exempelvis söndagstidningarna voluminösa innehåll skulle göra en tidning av mindre format rätt otympli — Att dagstidningarna från att ursprungligen ha varit små häften, i tiden började tryckas i stort format, har sin upprinnelse i att London City lanserade en tidningsskatt som uppbars per sida, varvid det blev fördelaktigare för förlagen att satsa på färre och i stället större sidor…

Veckopressens glanstid förbi

Jaakko Rauramo tippar att de vanliga veckotidningarna — typ Seura, Året Runt, och damtidningar som exempelvis Anna och Husmodern — kommer att minska. Inte dramatiskt och i ett slag, utan gradvis.

— Redan nu kan man tydligt se att specialtidningar för mindre men distinktare målgrupper är på frammarsch, medan marknadskriget mellan veckotidningarna har åsamkat de stridande parterna svåra förluster. De vapen som tillgripits — allehanda läsartävlingar, läsarresor, tidningsbingo och kringprodukter — har varit ägnade att göra veckotidningarnas diffusa profiler ännu mer diffusa, vilket i kombination med otillräckliga journalistiska satsningar visat sig katastrofalt. Läsarna har glömts bort. Det tycker läsarna inte om. Många vecko- och damtidningars täta ansiktslyftningar har inte oväntat visat sig ha uteslutande kosmetisk effekt. Alt följa upp smakriktningar som växlar i accelererande takt är alltid sämre business än att tillgodose ett verkligt eller upplevt behov.

Dagstidningarnas och specialtidningarnas läsare är sådana behovsmålgrupper.

För tidninosförläggare ger en hög demografisk täckning (t ex att man når nästan alla hemdatorfantaster) bättre ekonomi än blodig men fruktlös kamp om en damtidningsförstaplats.

211986 FORUN

Sanoma har ett dussin egna tidskrifter, nyast är hälsopublikationen Terveys 2000. Helägda dotterbolaget Tecnopress utger fyra specialtidningar: Hifi, Tietokone, Prosessori och MicroBITTI.

Nya kanaler

Koncernen opererar med fem busines units Ö tidningarna (plus Biljettjänst 9 Sanomaprint (hit hör tidskrifterna, Tecnopress, företagspublikationer, böcker, försäljning av tryckeritjänster samt Linguaphone e nya media (Startel/Sininen Kirja, kabel TV-bolaget HTV och Radio Ettan egendomsförvaltnin utlandsverksamhet (New York-baserade

Sanoma Inc och Crafton Graphic Com pany Inc, samt aktieinnehav | investe ringsbolag)

Elva år gamla HTV är ett av Europa största och mest avancerade kabelTV bolag, och når idag över 110 000 hushåll inom Helsingfors. I vår lanserar HTV nya kanaler utöver de sex (TVI, TV2, Tallinn,

Helsinki-Kanava, Sky Channel och Viihdeka nava) som hittilis stått till buds. Nyheter p abonnemangsbasis (liksom dagens Vilhdexanava) blir en filmkanal och en sportkanal.

Music Box avdelas en egen kanal. Utnytt jandet av den nya servicen förutsätter at fastighetens kabelkapacitet är tillräcklig — och för de nya Pay-TV-tjänsterna också en sk hemterminal som användaren hyr av

HTV.

— Salora har utvecklat denna anläggning — Adressable Home Terminal — och vi blir först i Europa med att lansera den på konsumentnivå, berättar Jaakko Rauramo. — Den ersätter Viihdekanavas ”svarta låda” och har kapacitet för moltagande av 38 kanaler — alltså också eventuella framtida internationella satellitsändningar. Och Kanal 3 — om den kommer.

HTV räknar med en årlig ökning om 15 000 hushåll. Flera specialkanaler planeras också — men inte förrän man ser hur vårens nyheter går att marknadsföra.

— Det avgörande är hur hög nivå HTV kan hålla på programmen. Och det är dessvärre inte bara en fråga om pengar. Upphovsmannarättigheter och t ex nya filmers embargoklassificeringar gör programanskaffandet relativt komplicerat.

Rauramo påpekar att oron för satellitprogrammens ”denationaliserande” inverkan är våldsamt överdriven. Sky Channel, som är en gratiskanal, har i genomsnitt futtiga 2 000 tittare av totala kabeltittarantalet

FÖRUN, 2/198 260 000. Språkmuren är en effektiv bevarare av nationell kultur.

Nya marknader?

Av Sanomas business units är de nya tillväxtområdena gruppen nya media, egendomsförvaltning och utlandsverksamhet.

— En orsak är att tillväxten klart avmattas för tidningarna och tryckeriverksamheten. Det är också naturligt att nya media är ett område med möjligheter som idag bara kan anas. Satsning på egendomsförvaltning ger oss å andra sidan resurser att utveckla och köra in ny teknik och nya aktiviteter. Och då ett tidningshus a priori är mycket hemmamarknadscentrerat, -är det klart att det är utlandsverksamheten som ger möjlighet att växa — och som också fungerar som inkörsport för nya innovationer. I båda riktningarna.

IIdeles omedelbart är inte denna Alec utveckling i sikte. Men nu börjar det ändå hända något: Post och televerket och Sanoma — som HI med tjocka Helsingin Sanomat har extra | motivation i saken — har tillsammans med tre fastighetsbolag i Helsingfors startat ett pilotprojekt för att få fram en brevlucka som motsvarar dagens krav. Speciellt i gamla fastigheter är brevluckorna otidsenligt små. Det försvårar ” utdelarnas arbete, vilket I sin tur betyder långsammare utdelning Ofta går tidningarna inte in ordentligt — och det är bland annat en klarsignal för tjuvar att ingen är hemma på dagen. Små brevLol gör det också omöjligt att bära ut i sexempelvis bokklubbsböcker.

— Inom februari är det meningen att vid de tre fastigheterna installera den nya brevlåda som utvecklats i samarbete mellan projektets deltagare, berättar Reijo Heikkilä, chel för Helsingin Sanomais distributionsavdelning. — Den nya brevlådan har stor öppning, posten sätts in ifrån och ”faller ner” och den kan installeras på alla typer avidörrar — inte heller en mellandörr utgör något problem.

Då den nya brevluckanibrevlådan installerats’och man har praktisk erfaren Större brevluckor för snabbare utdelning!

Små, ynkliga brevluckor och tjocka dagstidningar och bokklubbsböcker är en ekvation som inte går ihop. Nu skall en ny, utdelningsvänligare brevlucka ge oss morgontidningarna i tid, och de böcker vi otåligt väntar på ska levereras ända hem!

Medan HTV och Radio Ettan är ”konsumentmedia”, är enheten Startel ett slags plantskola för nya business-to-businessserviceformer och informationstjänster.

— En växande sektor med stor potential är databaser, en relativt ny form av förlagsverksamhet, säger Rauramo. — Vi utvecklar nya databaser och marknadsför dem antingen som tryckta dokument eller i elektronisk form. Telset är det äldsta av våra elektroniska media. Nu kommer Sininen Kirja också i elektronisk form.

Databassektorn — som fyller Rauramos ”behovsmediakriterier” — är redan idag en lovande verksamhet. Hur snabbt och profitabelt den växer sammanhänger också med hur snabbt de finländska företagen anammar nya arbetssätt — och den vägen utvecklar nya behov.

Ragnhild Artimo het att referera till, är det meningen att snabbt utvidga experimentet. Nästa steg är att få till stånd en rekommendation som går ut på att just denna typ automaliskt installeras i alla nybyggen och även ersätter brevlådorna i äldre byggnader. Den nya brevlådan bör kunna godkännas som nationell standard, gissar Heikkilä

Kostnaderna för det nu aktuella projektet har kontrahenterna fördelat så, att Post- och televerket svarar för 50 procent och Helsingin Sanomat och fastigheterna för 25 procent var.

— Det brådskar med att få till stånd en rekommendation i den här saken, säger Reijo Heikkilä. — Det ärextra viktigt att snabbt få ut information till byggföre- > tagen och dörrtillverkaärna — många dörrar har nämligen. inbyggda brevluckor — så att nya byggnader från början förses med rätta brevluckor. Då det gäller äldre fastigheter, blir kostnaderna en mera dominerande fråga, men i nybyggen är det lätt att beakta rekommendationen : planeringsskedet. Utöver byggföretag och dörrtillverkare kommer vi under våren också att kontakta övriga H grupper somfen ny standard kommer att beröra — bla Arkitektförbundet.

RA

Lå