Medlemskapet överträffade förväntningarna
av Sigyn Alenius Forum 1973-12, sida 13-14, 22.08.1973
Forum-intervju med nye danske ordföranden i EG:s ministerråd:
Medlemskape överträffade
UTBLIC förväntningarna
Norgaard vidhåller: ”Danskar på andra sidan EG-förhandlingsbordet hjälper övriga Norden”
Forum 12/197 e Första juli har det gått ett halvår sedan det första nordiska landet — Danmark — fick ett fast samarbetsavtal (i Danmarks fall medlemskap) med EG. Hur har det gått med det nordiska samarbetet e Första juli övertar Danmark ordförandeposten i EG-ministerrådet. Har en liten sta som Danmark möjlighet att hävda sig i samarbetet med de stora i Europa 9 Hur har det gått med den danska ekonomin efter EG-inträdet? Och hur avtecknar sig framtidens ekonomiska förbindelser mellan Europa och Norden och mellan EG och de transatlantiska länderna 9 Forum har frågat EG-ministerrådets nye ordförande, danske ministern för utrikesekonomi och nordiska angelägenheter Ivar Noergaard.
— Det nordiska samarbetet går fint — helt ostört av Danmarks EG-inträde, säger minister Nergaard. Ekonomiskt har EG för Danmark varit ett tom större plus än väntat. De globala förbindelserna artar sig nu långt bättre än det såg ut för några månader sedan, då avståndet mellan Tokyo, Washington och Bryssel var stort. :
F: Många farhågor uttrycktes rörande möjligheterna att föra det nordiska samarbetet vidare när Danmark gick in i EG den 1 januari.
IN: — Farhågorna har visat sig obefogade. Det nordiska samarbetet har inte bara ostört kunnat föras vidare, det har ut 1 vidgats och utvecklats. Vi har efter det danska EG-inträdet i Norden etablerat ministerrådssekretariatet med internationell status, vi har fått beslut på den viktiga nordiska industrifonden. Och därtill kommer att två nordiska icke-EG-medlemmar, Sverige och Norge, har blivit medunderskrivare av det valutasamarbetsavtal som omfattar EG. Vi har m a o kunnat kanalisera ett nordiskt samarbete in i helt nya banor inom det europeiska samarbetet. Det har också enligt min uppfattning haft sin betydelse att vi danskar, som satt på andra sidan förhandlingsbordet, när de andra nordiska länderna med EG dryftade sina handelsavtal, kände dessa andra nordiska länders önskemål och ståndpunkter.
F: Danmark har hela tiden uttalat sig villigt att påta sig rollen som informationsbro mellan EG och de andra nordiska länderna. Det från dansk sida framkastade förslaget om ett nordiskt kontor knutet till det danska marknadssekretariatet I Köpenhamn föll. Men uppnår man nu samma informationsutväxling sedan Sverige och Norge tillsatt EG-handelsattachéer i sina Köpenhamnsambassader? Och vad med Finland?
IN: — De nordiska handelsattachéerna med EG som specialområde är en bra praktisk lösning, Vi är från dansk sida alltjämt beredda att ställa samtliga upplysningar till förfogande.
F: Också till Finlands — trots att Finland inte ännu har skrivit under sitt handelsavtal med EG?
IN: — Jag både hoppas och tror att Finland får sitt handelsavtal i hamn under den tid jag sitter som EG-rådsordförande — dvs före 1 januari 1974. Intill den dagen är ju samarbetet mellan Danmark och Finland avtalssäkrat. Att läget blir ett helt annat ifall Finland, som sagt mot min förmodan, inte skulle skriva under, är sedan en annan sak. I så fall återuppstår tullgränserna mellan Finland och Danmark — ett läge som jag emellertid inte räknar med i dag.
F: Kan en liten stat som Danmark hävda sig I samarbete med de stora i Europa? Ett rykte har bla vetat, att man tänkte hoppa över den lilla och helt nya medlemsstaten Danmark på ordförandeposten?
IN: — Det ryktet har jag aldrig hört, och vår erfarenhet är, tvärtom, att vi i EG har fullt samma vikt som de andra. Man tar inte i EG-samarbetet hänsyn till en stats storlek. Det är ett samarbete mellan medlemmar vilkas synpunkter har samma vikt. Ordförandeposten — som naturligtvis betyder annat och mera än bara detta att dela ut ordet, det är också hela den anda som en ordförande representerar — roterar inom EG alfabetiskt. Belgien satt på posten när Danmark kom in. Nu är det alltså Danmark.
F: Det har talats åtskilligt om både EG-byråkrati och tungt pratmaskineri?
IN: — Byråkratin i EG-samarbetet har varit en mindre behaglig överraskning. Vad kritiken mot de långa och tungt arbetande ministermötena angår så kommer vi från dansk sida att komma med förslag om begränsning både av taltiden och mörtestiden. Samtidigt kommer jag som ordförande att arbeta för att de olika frågorna förbereds bättre på tekniskt ämbetsmannaplan — det sparar tid på politikerplan.
F: Många samarbetsfrågor är aktuella, hur bil prioriteringen?
IN: — Vad angår EG-samarbetet utåt finns det två huvud 1 frågor. Och i bägge är det enligt min uppfattning av allra största vikt att vi inom EG får en gemensam hållning. Den ena är GATT-förhandlingarna som inleds i Tokyo i augusti, den andra är valutaförhandlingarna som inleds i september i Nairobi.
När det gäller GATT närmar vi oss inom EG en gemensam ståndpunkt i samarbetet med resten av världen. Förhandlingarna förs där av EG-kommissionen varmed man i realiteten har en viss institutionell garanti för samstämmigheten.
F: En samstämmighet kring vilken målsättning?
IN: — I korthet: en global lösning på give-and-take-bas. Och med inarbetade andra områden än tullarna. De senare åren har visat vilken ringa betydelse tullpolitiken har i förhållande till valutaändringar. Inte minst i handelsförbindelserna med Japan gäller det att tillgripa andra åtgärder — en öppning av importen.
F: Hur ser Ni chansernaatt nå fram till — eller närmare — en sådan global lösning?
IN: — Som långt bättre än för några månader sedan, när Tokyo, Bryssel och Washington faktiskt stod mycket långt ifrån varandra. Ståndpunkterna har närmat sig avsevärt.
F: Och förhållandet till Afrika och Medelhavsländerna?
IN: — Också där är vi inom EG på väg mot en större samstämmighet, varvid man arbetar sig fram till en ökad enhetlighet i behandlingen.
F: Frankrikes intressen för att ge sina forna koloniområden en företrädesställning får alltså vika?
IN: — Jag skulle snarare formulera saken såhär: Inom EG har de olika ländernas statsministrar enats om en linje som, för att citera EG-statsministrarnas toppmöte i oktober -72, ska ”söka i högre grad än hittills tillgodose alla utvecklingsområdens förväntningar och krav utan att minska de fördelar, som Ååtnjutits i länder, med vilka EG-medlemsstater har haft särskilda förbindelser”.
F: Bör de olika u-områdena få samma eller olika EGavtal?
IN: — I mån av möjlighet likartade avtal. Och om olikheter införes bör dessa bygga, icke på tidigare samhörighetsförhållanden, utan på nuvarande utvecklingsgrad.
F: Kan den samstämmighet som eftersträvas inom EG på handelsförbindelsernas område I praktiken tillämpas också på valutaområdet?
IN: — Valutaförhandlingarna som inleds i Nairobi i september förs på ministerplan, och skillnader i EG-staternas ståndpunkter är teoretiskt fullt möjliga. Men från dansk sida tillmäter vi ett intimare samarbete också på valutaområdet inom EG den allra största betydelse.
F: Hur kan ett sådant närmande åstadkommas?
IN: — För det första genom att de tre EG-länderna som i valutasamarbetet nu står utanför — Irland, Storbritannien och Italien — kommer med, för det andra genom att man för vidare beslutet om valutafonden och ger denna betydande operationsmedel. Fondens verksamhet bör enligt danskt önskemål utsträckas från att som i dag närmast fungera
Vänd!
Forum 12/1973