Mellanöstemkriget och börskurserna
av Tom Berglund Forum 1991-02, sida 11, 07.02.1991
Mellanoösternkriget och börskursern är denna spalt skrivs pågår vid IN esiska viken för fullt en för vandling av oljepengar till skrot. Enligt traditionell cynisk logik borde det här varsla om en ökad efterfrågan åtminstone för vapenindustrin, men också för andra industrier som i framtiden får vara med och bygga upp allt det som förstörts. Men är traditionell logik överhuvudtaget tillämpbar när det handlar om ett område varifrån närmare hälften av världens oljeutbud härrör?
Den första reaktionen på nyheten om att de allierade hade inlett en till synes mycket framgångsrik attack natten mellan den sextonde och sjuttonde januari var ett kraftigt fall i prisnivån på olja. Iraks oväntat lama motstånd fick marknaderna att vänta sig ett snabbt slut på kriget. Ett snabbt slut på kriget skulle samtidigt innebära en snabb ökning av oljeutbudet med ett oundvikligt åtföljande prisfall på olja. Inte så underligt att också börskurserna runt om i världen steg.
När det så småningom framgått att Irak lyckats gömma en stor del av sitt krigsmaskineri undan de allierades inledande operationer ”Ökenstorm” har försiktigheten återvänt på oljemarknaderna och på världens aktiebörser. De stora frågetecknen gäller nu dels den irakiska arméns uthållighet inför en militär övermakt, och dels vilka kort en desperat Saddam Hussein ännu kan tänkas ha i bakfickan.
Sannolikheten för att Saddam Hussein skulle kunna göra speciellt stor skada åt oljefälten utanför Irak och Kuwait förefaller i varje fall efter krigsinledningen vara liten. Aven om
Saddam Hussein skulle få den irakiska armén att göra hårdnackat motstånd i flere månader, kommer han inte att lyckas med att blockera världsekonomins viktigaste oljepulsorder som har sin upprinnelse i krigsområdet. Därmed verkar det klart att någon oljebrist med åtföljande prishöjningar inte kommer att uppstå.
”No blood for oil”
I de demonstrationer som förekommit i västvärlden har man opponerat sig emot att de allierade är villiga spilla i blod i utbyte för något så materiellt som olja. Tyvärr glömmer man då att oljan i dagens läge är en källa till makt. Den som har kontroll över rikliga oljetillgångar får ett garanterat inflöde av pengar. Att de här pengarna sedan kan användas till att bygga upp en omfattande förstörelseapparat är Irak ett utmärkt exempel på. Tron att en sådan apparat inte kommer att utnyttjas ifall provokationer uteblir är tyvärr rent önsketänkande.
Den övriga världen kan därför inte heller i fortsättningen blunda för utvecklingen vid Persiska viken. En hänsynslös diktator. vilket land han än representerar, bör inte ges tillfälle att för en längre tid bygga upp ett maskineri med vilket han kan hota och idka utpressning på den övriga världen.
Efter kriget?
Försöker man blicka in i den närmaste framtiden står man ansikte mot ansikte med frågan om vad som händer vid Gulfen efter Iraks sannolika nederlag.
Om man jämför med tiden före Iraks ockupation av Kuwait, kommer USA:s inflytande i området till en början att växa. Det här kommer säkert att föda aggressioner bland vissa arabiska grupperingar. Antiamerikanska strömningar i de muslimska länderna kommer att fortsätta.
Radikala fundamentalister i synnerhet i Iran kommer att försöka utnyttja strömningarna för att stärka sin egen ställning. Hämndförsök från palestinska organisationer, vilka upplever att de förlorat sitt sista hopp, kan knappast undvikas.
På kort sikt kommer ändå de västvänliga arabstaterna att stärka sin position. Det här innebär förmodligen en tryggad tillgång till olja på världsmarknaderna. Med litet tur kan världen rentav få se en längre period då det dominerande inflytandet på oljemarknaden innehas av kretsar som upplever ett ansvar för en stabil världsekonomi. Speciellt de östeuropeiska ekonomiernas försök att skapa en fungerande marknadsekonomi skulle gagnas av ett sådant tillstånd.
Frågetecken i öst
För vår egen börs skulle en kantring mot ljusare framtidsutsikter — för världsekonomin i kombination med en lägre energiräkning innebära en välkommen vitaminspruta. Till de verkligt svåra frågorna hör om vitaminsprutan är tillräcklig för att kompensera för inkomstbortfall och ökad osäkerhet förorsakade av sovjetekonomins sönderfall. Cyniska spekulationer om ett uppsving i vår östhandel till en följd av att Sovjetunionen återupprättar sitt gamla ckonomiska system förefaller inte speciellt välunderbyggda. För att inse det här behöver man hbara dra sig till minnes general Jaruzelskis misslyckade försök att skapå en fungerande version av den gamla ekonomiska ordningen i Polen.
En förestående förbättring i den världsekonomiska situationen i kombination med att våra börskurser faktiskt ligger på en låg nivå talar trots allt för en placering i aktier. En annan sak är att de aktieägare som hållit fast vid sina aktier under den hisnande nedgång vi upplevat under den senaste ett-och-ett-halvt-års perioden kanske inte är speciellt intresserade av att sälja. Därför kan ett ökat köptryck väl medföra en snabb återhämtning 1 börskurserna.
Innan man störtar i väg och satsar sina slantar på köpoptioner kan det dock vara skäl att observera att den osäkerhet som kvarstår, inte utan orsak, fortfarande (när detta skrivs) märks i form av relativt dyra optioner.
11