Mer och högre ADB-utbildning

Taggar: Teman: utbildning

Ledaren

Mer och högre ADB-utbildning

BRIST PÅ YRKESKUNNIG ARBETSKRAFT är för närvarande en av de trångaste flaskhalsar näringslivet har att kämpa med. Bristen är inget nytt fenomen under högkonjunkturer, men alltid förvånande då man tänker på den relativt höga arbetslösheten och de väldiga resurser som satsas på utbildning i vårt land.

Speciellt kännbar är bristen på kompetent folk inom ADB-branschen i stort och elektronikindustrin i synnerhet. Stora välrenommerade bolag sjunger samma klagosång som nystartade småföretag, och bristen tar sig uttryck i en osund lönespiral och ”rövande” av personal från kolleger och konkurrenter.

Myndigheterna, som i vårt samhälle bär huvudansvaret för utbildningen, tycks äntligen på allvar ha vaknat upp inför behoven att trygga tillgången på personal för ADB-branschen. Samtidigt har det emellertid uppstått en konflikt om tyngdpunkten skall läggas på en högre, specialiserad utbildning eller på ett lägre plan som ger större grupper en allmänbildning i ADB. Parter i målet är undervisnings- och arbetskraftministerierna, men frågeställningen är bredare och skall inte ses enbart som en revirtvist inom byråkratin.

Bedömningarna om hur många finländare som redan idag arbetar i nära kontakt med ADB eller i informationsyrken varierar kraftigt. En färsk siffra som framförts är ca 400 000 personer. Med tanke på att den sysselsatta ar betskraften uppgår till 2,4 miljoner människor betyder det att morgondagen redan är här för en sjättedel av den yrkesverksamma = befolkningen. Granskar man däremot terminaltätheten i olika branscher har morgondagen ännu inte tjuvstartat.

Hos bankerna, som alltmer handlar i information utöver pengar och där ADB också internationellt sett förts långt fram, är förhållandet 2,5 personer per terminal. Om 5 år räknar man med att relationstalet skall vara 1,5.Inom industrin är förhållandet nu 25, och projektionerna tyder på att det om 5 År är 6,2 personer per terminal. Inom handeln är motsvarande siffror 19 respektive 4,6.

Det råder alltså ingen tvekan om att inom en mycket nära framtid en stor del av arbetskraften dagligen arbetar vid datorterminaler eller på annat sätt kommer i nära kontakt med ADB. Det är därför nödvändigt att man i all utbilöning försöker ge en allmänbildning i ADB, som minskar rädslan för det okända och sänker inlärningströskeln. Samma rmål har vi på Forum då vi ganska flitigt behandlar datafrågdr och informationsteknik.

När man granskar utvecklingen inom branschen är det emellertid helt uppnebart, att den går i riktning mot en mänskligare och mer användarvänlig teknik. Kontakten mellan människan och datorn sker visserligen ännu långt på maskinens villkor, men en förändri 18/84 FÖR JI sker hela tiden — och snabbt. Detta betyder i sin tur att behovet av lågt kvalificerad ADB-personal inte på sikt kommer att öka. Slutanvändaren kan lätt själv hantera datorn och utnyttja den information den behandlar. I själva verket har redan nu många av de enklare uppgifterna inom branschen försvunnit.

Ökad användarvänlighet ställer emellertid enorma krav på både datorernas hård- och mjukvara. T ex lätt manipulerade och tydda grafiska framställningar kräver hög kapacitet hos datorerna och sinnrika program som utnyttjar den. Och konstruktionen av maskiner, system och program fordrar högt utbildade specialister och generalis ter. ”Läskunnighet” i ADB räcker inte.

Tyngdpunkten då utbildningen ökas måste därför ligga på den högre utbiIdningen, och den arbetsgrupp inom undervisningsministeriet som = utrett frågan har dragit de rätta slutsatserna. Likaså anser den befogat att utbildningsplatserna skall finnas där arbetskraftsbehovet finns. ADB-skolorna skall inte som industrihallarna stiga på varje dal och udde. Men en allmänbildande ADB-utbildning behövs på alla plan och redan i grundskolan,

SEN