Mera muskler för isbrytning
av Ragnhild Artimo Forum 2012-10, sida 32, 25.10.2012
El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2012
VETENSKAP
RAGNHILD ARTIMO TEXT
Nordostpassagen - Norra Sjövägen mellan Atlanten och Stilla Havet - öppnades för icke-ryska handelsfartyg 1991. Tunnare havsis och längre isfri period gör leden till ett lockande alternativ. Genomfart kräver tillstånd från ryska myndigheter, och isbrytarassistans, men kostnaderna uppvägs av den två veckor kortare färdtiden.
Ryssland uppgraderar sin isbrytarflotta. De sex nuvarande atomdrivna isbrytarna planeras tas ur trafik 2014-2025, Statliga rederiet RosATOMFLOT har beställt den första atomisbrytaren iklass LK-60 av S:t Petersburg-varvet BALTIJSKIJ ZAVOD.
Konstruktionsarbetet på LK-60 inleds i år, kölläggning sker i november 2015, isprovning hösten 2017 och leveransen i december 2017. Isbrytaren tas idrift 2018 och ska göra Norra Sjövägen farbar året runt. RosAtomFlot väntas lägga order på ytterligare två LK-60 att levereras före år 2020. Också den icke-atomdrivna isbrytarflottan uppgraderas.
Arktisk sjöfart i fokus. LK-60 ska under vintermånaderna tjänstgöra i de västliga arktis ka vattnen, Barents, Petjora, Karahavet, Obviken och Jenisejs mynning. Sommar- och höstmånaderna ska isbrytaren operera i östliga arktiska områden.
Målet är att öka transitvolyren på Norra Sjövägen från nuvarande 3 miljoner ton per år till 50 miljoner ton. Det kräver tillräckligt tuffa isbrytare för året-runt-trafik. Uppvärmningen tros medföra svårare stormar och mer isberg, vilket ställer stora krav på meteotjänster. Större trafikvolym kräver också stärkt infrastruktur, bland annat nybyggnation av hamnar.
Ökade trafikmöjligheter via Norra Sjövägen väntas attrahera entreprenörer och investerare. Klimatändringen medför fokusering på arktiska områden och länderna kring Nordpolen, en trend som redan kan skönjas. Och en fjärdedel av jordens olje- och gasreserver finns under den arktiska havsbottnen.
För Ryssland kan Norra Sjövägen lösa koltransporterna. Rysslands beräknade koltillgångar, 140 mrd ton, utgör en femtedel av världens to BLIR VÄRLDSSTÖRST. f > LK-60 NY ISBRYTARKLAS = Beställare ROSATOMFLOT. Byggs av BALTIJSKIJ ZavoD (S:t Petersburg).
= Längd 173,3 m, bredd 34 m. Deplacement 33540 ton.
sm Djupgång 8,5-10,5 m för isbrytning både på öppet hav och floder.
Im 2tryckvattenreaktorer RITM-200, kärnbränsle < 20 26 uran-235. Bränslepåfyllnad vart sjunde år.
= Effekt 60 MW
Is Isbrytningskapacitet: 3 m tjock is
Is Besättning: 7 = Hemhamn: Murmans = Prislapp: g18 miljoner eur sm Beräknad reaktorlivscykel: 40 å tala kolreserver. go procent av det finns i Sibirien. Det ryska järnvägsnätets skick har varit ett hinder att öka kolexporten via hamnar och kol era muskler för isbrytni = 3 > 2 z jul leveranserna till västra Ryssland. Den internationella efterfrågan på kol beräknas 2030 uppgå till 170 miljoner ton per år.
Strategisk signal Ryssland har ett tydligt behov att markera sin geopolitiska tyngd: territoriala brösttoner har den senaste tiden hörts i olika tonlägen, inte minst i arktisk kontext. Den ryska flaggan(av titan) på ishavsbottnen var ett uppmärksammat exempel. Och en rysk tankesmedja har föreslagit att Norra Ishavet ska omdöpas till Ryska Oceanen.
Ryssland hävdar ekonomiska exklusiva rättigheter till betydande delar av Norra Ishavet, krav som kolliderar med norska, amerikanska, kanadensiska och danska (Grönland) krav. Ryska isbrytare är viktiga redskap för kartläggningen av landets kontinentalshelfs gränser på havsbottnen för att backa upp dessa territoriella krav.
Norra Sjövägens emotsedda roll som viktig reguljär farled är en välkommen byggsten för Rysslands självbild.