Metallindustrin uppåt trots måttliga konjunturer

Taggar: Teman: ekonomi

MERCAORS INDEX

Metallindustrin uppåt fots Måttliga konjunkturer

Den ekonomiska tillväxten har ökat något under vintermånaderna och var i mars uppe i 5 procent. Tillväxtsiffran för första kvartalet låg på 4 procent mot endast 1 procent under sista kvartalet i fjol. En viss ljusning har alltså visat sig, trots att åtminstone byggnadsinvesteringarna inte vill ta fart.

ust nu är det skogsavverkning arna och metallindustrin som är lokomotivet för uppsvinget. Skogsindustrierna är mera bleka, även om träindustrin ser ut att stabiliseras på sin nuvarande nivå.

I alla fall ser det ut att ligga en viss realism I ministeriernas ändrade uppfattning om framtidsperspektive. Nedgången kan mycket väl komma att uppskjutas till åren 1986—87. Förmodligen komme folket i finansministeriet att ta åt sig en del av äran härför. De kan då peka på de försiktiga stimulansåtgärder som har aviserats för senare delen av innevarande år.

Investeringarna

Vi har inte ännu tillgång till volymindexen för byggnadsverksamheten under första kvartalet. Men siffrorna för nya byggnadstillstånd i mars är

Näringsgrenarnas utvecklingstakt

Förändring i 24 per arbetsdag 1984/83 och 1985/84

Måna- Total- Jord Skogs- Indust- Byggn.

Han- Sam der index bruket

Xl-—1 +5 XI—II +5 l—IH +4

I +3 " +5 In “"+ 1 +0 — +4 — — bruke +30 +25 +2 +18 +14 +3 rin + +5 + +3 +4 + verks. +4 +5 + +5 + deln färds +2 +1 + +3 —3 +3

Kommentar

Skogsbruket leder tillväxtloppet med en dryg hästlängd och bidrar därmed starkt till att hålla totalproduktionen uppe för hela näringslivet i medeltal. När detta ensidiga uppsving | sommar förbyts till en minst lika stark tillbakagång, kommer totaltillväxten därför att dämpas. Verkan kan beräknas utgöra 2 procentenheter av hela tillväxttaktens 5 procentenheter. Om andra branscher inte rycker fram i sommar, kommer tillväxttakten därför att dämpas under andra halvåret

En positivare utveckling än tidigare kan nu iakttas inom industrin och handeln. Däremot är Utvecklingen klen inom samtärdselsektorn och jordbruket. För byggnadsverksamheten har vi inte ännu siffror. Men ma | kan anta att volymen är något lägre än i fjo inte särskilt uppmuntrande. Totalt minskade kuben med 6 procent

Man fäster sig särskilt vid att byggtillstånden för industribyggnader minskade med 8 procent jämfört med i fjol. Då maskinindustrin samtidigt ökade sin produktion med 11 procent, betyder detta att maskinerna placerades I gamla, redan förefintliga byggnader. Det är snarare fråga om modernisering än om utvidgning.

Samtidigt ökade dock byggtillstånden för handel, service och administration med 17 procent. Det är här utvidgningen sker. Ettersom byggtillstånden för bostadsbyggen reducerades rned 11 procent, betyder detta att bostadssektorn friställde pengar för handel och service. Datafolket placeras I nya byggnader Ökningen i maskinindustrins produktion motsvaras emellertid inte av en lika stark tillväxt hos den elektrotekniska industrin. Där ökace produktionsvolymen per arbetsdag bara 5 procent i mars jämfört med samma tid i fjol. Transportmedelsindustrin upplevde rentav en nedgång I sitt volymindextal med 2 procent.

Skogarna

Skogsavverkningarna har fortfarande än helt annan takt än samhället i övrigt. I mars var ökningen efter det tillfälliga avbräcket i februarikölden åter uppe i så mycket som cirka 30 procent per arbetsdag. Rekordet uppnåddes av lövpappersveden med ökningen 60 procent. Min ska ökningen inregistrerades för talistock, 15 procent. T o m granstock ökade nu med omkring 25 procent per arbetsdag, och granpappersved med omkring 30 procent. Allt tycks nu duga för motorsågarna

Så är också arbetskraften i skogarna 14 procent större än för ett år sedan. Processorerna har ökat från 170 till 230, och de kvarlevande hästarna från 70 till 80. När man inte plötsligt har kunnat öka antalet skogstraktorer med mer än ett hundratal, har man i stället satt in flera jordbrukstraktorer för att klara efterfrågetrycket. De har ökat med drygt 20 procent eller 400 stycken.

Medan avverkningarna var livliga, låg däremot skogsindustrins produktionsökning inte alls i nivå med virkesanskaffningen. Pappersindustrins produktionsvolym per arbetsdag var i mars endast 5 procent större än för ett år sedan. Träindustrins produktion nådde för första gången på länge en aning högre än för regående års nivå, en ökning om 1 procent.

Sjöfarten

Sjöfarten har under vintern på många sätt befunnit sig i en kris, Isförhållandena har varit svåra. Men inte heller efterfrågan på transporttjänster har varit gynnsam. Fraktmängderna i exporten var i mars 14 procent mindre än för ett år sedan. Inom importen nådde mängderna med knapp näd upp till fjolårsnivån.

Bytesbalansen ger en liknande bild. Exportvolymen var under första kvartalet 5 procent mindre än senaste år. Importvolymen blev under första kvartalet fyra procent större än i fjol. Här ser man faktiskt inte några högkonjunkturtecken. Persontrafiken var inte bättre. Passagerarantalet på färjorna var i mars 2 procent mindre än senaste år. Det krävs god omsättning i båtrestau .rangerna, för att lönsamhet skal uppnås.

Handeln

Detaljhandelns utveckling var inte särskilt glamorös i februari. OmMsättningsvolymen blev knappa 3 procent större än föregående år. Men om man så önskar, kan man beakta att vi inte i år hade någon skottdag. Antalet öppethållningsdagar var därför en mindre. Korrigerar man före detta, ökar stegringen per öppethållningdag till omkring 6 procent vilket inte låter så illa. Men om man skall räkna per månad eller per försäljningsdag är en besvärlig fråga när det gäller detaljhandel.

11/1985 FORUN,

I alla fall kan man konstatera, att de branscher som nu ligger högst i omsättningsnivå, är bilförsäljningen och apoteken. Ökningen var 18 och 15 procent. Sämst klarade sig mjölkoch brödbutikerna samt elaffärerna med minussiffror på 14 och 10 procent. Elaflärernas dåliga volymresultat kan bero på nedgången i antalet nya bostäder.

Situationen var ganska likartad inom partihandeln och ökningen där omkring 5 procent per arbetsdag. Bra klarade sig partihandeln med textil-, beklädnads- och lädervaror. Dess ökning var 14 procent. Denna Ökning har för övrigt återspeglat sig inom — industriproduktionen. Skoindustrin ökade i rmars sin produktionsvolym med 21 procent och konfektionsindustrin med 11 procent. Textilproduktionen blev dock inte delaktig av efterfrågeökningen, som förmodligen inriktade sig på textilimport i stället.

Partihandeln med bilar och bränsle klarade sig också utmärkt. och ökade med 12 och 17 procent. Här råder det varken olje- eller finansieringskris.

Illa ligger det däremot till inom handeln med maskin-, metall- och råvaror. Denna gren av partihandeln minskade nämligen i omsättningsvolym med omkring 5 procent per arbetsdag. Investeringarna i maskiner har inte kunnat uppväga de negativa följderna av minskad byggnadsverksamhet. GMze

MERCATORS INDE | Konjunktur indikatorn Tillväxttakten I 4 198483 Kvartal Månad Februari +2 +1 Mars +2 +1 April —0 — Maj +1 +1 Juni +3 +4 Juli +4 +5 Augusti +3 +3 September +2 +2, Oktober +3 +38 November +4 +3 December +5 + 1985/84

Januari +5 +3

Februari +4 +5 | Mars sö “45

Anm. Siffrorna anger totalindexens successiva utveckling från föregående års motsvarande kvartal och månad i produktionsvolym per arbetsdag.

Kvartalssiffrorna i den första kolumnen är den bästa indikatorn på konjunkturutvecklingen. De återger procenttalen för glidande kvartal med siffrorna placerade på kvartalets mittmånad.

för produktionsaktiviteten. 1948=100

Totalinde per arbetsdag mg 417 432 44 -84 83 418 396 425 426 436 456 456 435 455 457 455 43 343 322 432 43 450 1459 46 449 ‘462 44 453 ‘468 468

XII. 456 488 436

Jordbruk

TOTALPRODUKTIONEN

Månadsindex per arbetsdag

Prognoser, Yo Hela 1985 +3,5 Juni 1985 +3

Skogsbru (23.6) (12.8 146 152 157 137 171 133 168 13 (100.0 -84 -B4 — -B5 84 85 423 158 164 141 1867 452 159 152 184 20 445 181 “151 186 430 169 171 “464 181 147 443 178 10 348 179 52 450 178 65 449 178 96 481 179 140 484 158 174 428 140 20 237

Industr (35.8 666 669 en 71 -B4 722 762 729 707 772 71 475 731 724 801 813 66 -B5 743 758 755

Byggnad verks. (8.7 287 305 318 29 -84 —-8 253 250 255 228 247 28 325 362 384 355 331 26 “4 “ns

Hande (12.1) 0.2 516 546 433 56 -84 487 551 549 524 592 58 530 589 579 597 599 623

Samfärdse ÄRM. I totalindexen per månad och arbetsdag har verkningarna av variationerna I antalet arbetsdagar | månaden utrensats, däremot inte i delserierna med undantag av byggnadsverksamheten. !Korrigerad siffra eller serie. “Preliminär sitfra.

PORUN 11/1985