Metsä-Serlas melodi i Gerknäs: Innovation i stället för imitation
av Bjarne Nyman Forum 1996-06-07, sida 19-20, 13.06.1996
Bjarne Nyman
DEN STRAMA BYGGNADSTIDTABELLEN FÖR DEN JÄTTELIKA PAPPERSFABRIKEN I GERKNÄS, LOJO HÅLLER. I HÖST KOMMER FABRIKEN ATT RULLA UT ETT NYUTVECKLAT OFFSETPAPPER MED HASTIG HETEN 300 000 TON/ÅR.
et s.k. Kiri-projektet — so eventuellt står för Kirkniemi
Innovation eller annars bara ä ett uttryck för att spring snabbt — är ett exempel på det som på engelska kallas concurrent engineering. Det innebär att forskning & utveckling går hand i hand med marknadsföring och t.ex. olika skeden inom ett byggnadsprojekt.
I Gerknäs startade man med att utveckla en ny papperskvalitet där målet var att ge Metsä-Serla en heltäckande produktpalett papper för offsetändamål. När den nya pappersmaskinen, som är en av världens största, startas i höst kommer målet att vara nått. Företagets pappers- och kartongkvaliteter omfattar då hela ytviktsområdet från 45-400 g/m?.
Projektkoordinator Kai Vikman och broduktionsdirektör Ilkka Lumme år nöjda med den takt det stora pappersfabriksprojektet i Gerknäs bar framskridit. Visst bar det varit kaotiskt, men med god vilja och gott samarbete bar situationen kunnat bemästras.
Metsä-Serlas melodi i Gerknäs:
INNOVATION
I STÄLLET FÖR
IMTT
ION
Fabriksbyggnaden är enorm, cirka 540 meter lång och till största delen insprängd i det omgivande berget. Gropen där fabriken byggdes motsvarar cirka 12 riksdagshus.
Gerknäs-enheten har traditionellt satsat kraftigt på forskning och utveckling, cirka dubbelt så mycket som pappersbruken igemen. Man anser sig vara innovatörer och inte imitatörer, och steget före många konkurrenter. När prototypen till det nya offsetpapperet, som kommer att marknadsföras under namnet Galeri Fine, kunde presenteras hade man satt en hel del pengar i blöt. Papperet som uppvisades beräknas ha kostat 500 000 mark per kilogram.
Projektkoordinator Kai Vikman betonar vikten av att ett pappersföretag kan erbjuda ett heltäckande sortiment, eftersom dagens krävande kunder behöver hela paletten. Det är en orsak till att pappersfabrikerna blir större och större, antingen genom egen expandering eller förvärv av andra.
Kunden får mer för pengarna
Metsä-Serlas framgångar inom pappersprodukter för offsettryck är enligt Kai Vikman en följd av att kunden får större utbyte för sina pengar, när de använder sig av företagets produkter.
— Det är fråga om papperets egenskaper och den tryckkvalitet som kan uppnås. Med våra papperskvaliteter kan kunden gå ner i ytvikt med i medeltal 20 procent utan att tryckkvaliteten eller läsbarheten blir lidande. Det innebär en stor ekonomisk fördel för kunden.
Det finns även andra fördelar. Totalt sätt minskar råmaterialförbrukningen, energianvändningen, miljöbelastningen av produktionen, behovet av infrastruk tur, o.s.v., eftersom dessa alltid är relaterade till de mängder i ton (ej tryckyta) som produceras.
— Naturen gagnas av att det krävs mindre råmaterial.
När den nya pappersmaskinen står klar kommer den behövliga cellulosan att levereras av Metsä-Rauma, där Metsä-Serlas ägande via olika arrangemang är något över 50 procent. Cellulosan blir av s.k. TCF-typ, d.v.s. klor har inte används vid blekningen.
Jättelikt byggnadsprojekt
Den nya pappersmaskinen i Gerknäs blir en av världens största. Det innebär samtidigt att all kringutrustning och byggnader som behövs även är av det mera jättelika formatet. Exempelvis är byggnaden som inrymmer själva pappersmaskinen inklusive torkpartier och efterbehandling hela 3516 meter lång.
Byggnadsplatsen har till största delen sprängts in i berget. Totalt schaktades en volym på I 300 000 m? berg (motsvarar 12 stycken riksdagshus) och transporterades bort. På byggnadsplatsen tyckte man att detta var ”Rock & Roll” i modern industritappning.
Fotomontaget som fanns i alla tidningar då Metsä-Serla först berättade om sitt investeringsbeslut i Gerknäs.
Själva byggnadsarbetena inleddes i juni i fjol. Enligt Kai Vikman har det givetvis varit kaotiskt med närmare 200 underleverantörsfirmor och i bästa fall ett tusental byggnadsarbetare på plats, men tack vare god förhandsplanering har det varit möjligt att bemästra situationen.
— Vi har valt våra samarbetspartners på basen av deras erfarenhet och kunnande. De är extremt erfarna och har byggt fabriker runt om i världen, både i djungler och öknar.
Expanderad produktion kräver även yrkeskunniga människor. Sedan i oktober i fjol har cirka 120 nyanställda genomgått intensiv utbildning i hur den nya fabriken skall skötas.
— Det finns inget alternativ till utbildning. Ny teknik och nya innovationer gör att arbetsuppgifterna ändras. Vårt utbildningsprogram är faktiskt det mest omfattande som genomförts i branschen i vårt land. konstaterar Kai Vikman.
Utsläppen begränsas
Behovet av mindre mängder råmaterial föratt åstadkomma samma produktkvalitet som med större mängder är — såsom konstaterades — en direkt vinst för miljön.
Även när det gäller vattenanvändningen blir den nya fabriken föredömlig, eftersom man går så långt mot slutna system som det är möjligt med dagens kunskap och teknologi. I praktiken innebär detta att vattenanvändningen per producerat ton papper blir cirka 9-10 m?.
Energin till fabriken och de två tidigare pappersmaskinerna skall från hösten 1997 i huvudsak produceras med naturgas i ett kombikraftverk, som levereras av Imatran Yoima. För ändamålet förlängs naturgasledningen från Kyrkslätt till Gerknäs, ett avstånd på 32 km fågelvägen. Kraftverket står för cirka 0,5 miljarder av den totala investeringen på närmare 3 miljarde mark. 9
Alla teletrafiklc är inte krånglig: Eller dyra.