Micronas körde igång
av Ragnhild Artimo Forum 1986-15, sida 10, 09.10.1986
MICRONA körde igån ikroelektroniken kommer i framtiM den att vara grunden för hela de industriella verksamheten, konstaterade bergsrådet Kari Kairamo, Nokia, då dotterbolaget Micronas nya mikrokretsfabrik invigdes I Esbo för två veckor sedan. Micronas producerar som första inhemska produktionsantäggning mikrokretsar i kommersiell skala. Graden av inhemskt arbete är 80 procent, men ökar ytterligare då in fortsättnin splittrat. Tex inom hemelektroniken finns det tolv ganska stora tillverkare i Europa, men inget av de företagen är tillräckligt stort för att ta upp kampen mot japanerna. Detsamma gäller den europeiska halvledarmarknaden, där amerikanerna med sin marknadsandel om 60 procent är helt suveräna. Skall Eureka nu kunna åstadkomma en förändring?
På EG-håll i Bryssel har man på allt sätt försökt stötta Esprit-projektet, som gick på 1,2 miljarder USD och som skulle åstadkomma snabba datorer och artificiell intelligens. Men amerikanska experter anser att innovationerna ännu låter vänta på sig en längre tid. Eureka-planen definieras helt oförskräckt som anemisk, och man gör gällande, att det är mycket få program utförda i statlig regi som kunnat leda till ett gott resultat. Airbus- och Ariane-projekten hör till de få.
— Inte blir resultaten bättre av att samma gamla företag som redan länge varit p 1 i Esb dustriell tillverkning av rena kiselskivor inleds i Finland.
Kundanpassade kretsar
Den nya fabriken tillverkar kundanpassade mikrokretsar för krävande tillämpningar — närmast för telekommunikation och instrumentering. Dessa kräver nära samarbete mellan konstruktörer och tillverkare, och representerar skräddarsydd produktion. En Micronas operatörer hanterar en kiselskiva. För kvalitetsmätning används cv-mätapparatur.
ligt Kairamo har Finland reella möjligheter på just denna “”kretsmarknad”, men däremot inte på marknaden för sk standarakretsar.
Integrerade kretsar har redan i några år tillverkats i Finland i liten skala för eget behov och laboratoriebruk. Micronas inleder nu försäljning, och siktar också på exportmarknaderna. Kairamo klassificerar den nya produktionen som strategiskt viktig — och givetvis nationellt betydelsefull.
Kort startbana
Micronas har tagits fram på relativt kort tid. Fabriken planerades 1984, verksamhetshuset i Esbo blev klart 1985, produktionsanläggningarna installerades | februari detta år och provtillverkningen startade i maj.
Nokia äger 51 procent av Micronas, Outokumpu 25, Kone 11, Aspo 5 och japanska Seikos kaliforniska bolag Micro Power Systems Inc, MPSI, 8 procent. Personalen uppgår idag till 100. Omsättningen detta år uppgår till 25 Mmk och beräknas 1990 ligga kring 100 Mmk.
Utgångspunkten vid planerandet av den nya enheten har varit att skapa en produktionsanläggning med modern och tillförlitlig processapparatur — och en fabrik som i alla avseenden tillgodoser kraven på renhet, vibrationsfrihet, säkerhet och miljövänlighet. Micronas har utrustats med högklassig mMmätapparatur, samt ett CAM-system som garanterar effektiv uppföljning av mätningsresultaten och kvalitetskontroll under de olika processfaserna. Tillverkningen av integrerade kretsar inkluderar ett fyrtiotal huvudarbetsfaser och flera hundra delarbetsfaser.
Micronas kundanpassade kretsar kommer att återfinnas i många välkända finländska hi-tech-produkter — bland annat Mobiras Talkman. RA allrepet slår sig samman i grupper för att bli tilldelade statsmedel, säger David Butt ler, chef för konsultföretaget, Buttler, Cox & Partners i London.
Björn Svedberg, VD i den svenska telejäten Ericsson, anser att en konsolideringsvåg kommer att spola över Europa inom branschen, där för närvarande sex storföreag verkar. Samtidigt stärks samarbetet med de amerikanka företagen. Svedberg änker multinationellt, liksom kollegan Ofvetti-chefen de Benedetti, som nyligen sålde en del av sitt företag till det amerikanska AT&T Samtidigt köpte han ut Exxon Office System från den amerikanska marknaden, som utgör hälften av hela världsmarknaden inom - kontorsautomatiken. Strategin var mycket enkel men den uttryckte beslutsfattarens uppslagsrikedom, Olivetti sålde ut; där det var trångt, och köpte upp där det fanns en marknad. Det franska datorföretaget Bull samarbetar med NEC i Japan, och det finns andra liknande exempel på lyckade operationer, men de är sist och slutligen relativt få.
Professor Herbert Giersch, represente rande Kiekinstitutet, anser att den europeiska ekonomin lider av svåra strukturella brister, som man inte lägger märke till under tider av tillväxt, men som vid recessionerna blir synliga. Det största felet red Europa är att man inte kunnat skapa en gemensam fri marknad. Enbart de byrokratiska hindren för en sådan lär vara oerhörda. Det behövs 300 enskilda beslut, av vilka 90 procent bör vara enhälligt fattade.
— Av EG-budgeten går två tredjedelar till subventionering av jordbruket, och futtiga 3 procent används för teknologisk utveckling, säger i sin tur Michel Albert, chef för det franska — försäkringsbolaget Assurances Generales, och tillägger — Alla politiska partier i BRD pläderar för en fri marknadspolitik | Europa, samtidigt som den tyska basindustrin subventioneras med inemot 20 miljarder USD årligen.
Åtminstone med sin folkmängd på 320 miljoner — varav 12 miljoner är arbetslösa — Ööverflyglar Europa i dag USA med 80 miljoner människor.
Erkki Olin 15/1986 FORUN
