Miljöskydd under lågkonjunktur
av Aarno Kavonius Forum 1977-07, sida 20-21, 21.04.1977
Taggar: Teman: miljöskydd
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Gheckräkningskrediter Växlar Lån
Krediter i utländsk valuta
Betalningsförmedling .
Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar
I utländsk valuta = ..sssssssesses
Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev ….
Övriga omsättningstillgångar
Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsakti
Anläggningstillgångar och övriga utgifte lång verkningstid Aktier och andelar H Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarie Övriga anläggningstiligångar och utgifter me lång verkningstid Sfrdrngsposter Skatter Löner och sociala utgifter Övriga utgifter
För direktionen Seppo Koönttinen
OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI Oy ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK Ab
Månadsbalans den 31. mars 1977
Passiva Främmande kapital Inhemska skulder 201 958 014,97 Checkräkningar 1593 851 870,41 Depositioner ..
53 792 Depositioner i utländsk valuta : 343 439 4’ Skulder till Finlands Bank …… 541 892 337,02 Skulder till andra banker H 127 070 853,03 Sku’der till staten 121 859 139,82 Betalningsförmedlin 10 582 180,48 Övriga skulder .
Utländska skulder sårantärs retar enes 35 216 849,85 I utländsk valuta I mar 2 355 535,52 Räntor och övriga inkomster .
12 857 532,19 Kreditförtustreserveringa 2 079 721,39 Debenturlån ….
Eget kapital 382 493 422,61 Aktiekapita 5 021 173,57 Reservfon 21 835 851,32 Övriga fonder
Vinst från tidigare år . Vinst från år 1976 …..
26 498 893,35 41 614 826,95 20 024 394,0 4 416 256,79 5 454 076,05 1083 139,35 7785 270,90 8 644 398,8 mk 3 571 828 154,88
Ansvarsförbindelser ….sssessserer ses
Helge Laakso Esa Timone 96 475 883,29 64 447 442,31 19 637 339,73 11 > 409 809 464,85 > 1477 898 922,62 910 022 876,07 106 453 194,36 111 981 406,3 169 449 873,38 2 289 048,34 28 234 077,86 40 000 000,00 10 000 000,0 100 000 000,00 17 200 000,00 822 175,95 525 695,37
B 580 754,4 mk 3 571 828 154,8 rreaser ra mk 1393 876 552,80
För förvaltningsrådet
T. Hakamäki
FÖRENINGSBANKEN I FINLAND AB
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank ..
Fordringar hos andra banker . Checkräkningskrediter Växlar Lån vv Krediter 1 utländsk valuta Betalningsförmedling Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar I utländsk valuta .
Utländskt mynt . Masskuldebrev … Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar
Fastigheter och fastighetsaktier ver
Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar
Fastigheter och fastighetsaktier . Maskiner och inventarier …..
Övriga anläggningstillgångar o. utgifter med läng verkningstid Skatter . Löner och socialuti Övriga utgifter …..
För Direktionen
Mika Tiivola
Månadsbalans 31 mars 1977
Passiva Främmande kapital Inhemska skulder 251 674 548,97 Checkräkningar . 28 521 306,88 Depositioner 322 327 455,38 Depositioner i utländsk valuta . 981 898 971,58 Skulder till Finlands Bank … 6 045 396 811,09 Skulder till andra banker 1980 068 668, 25 Skuider till staten = .. 757 022 151,36 Betalningsförmedling . 34 362 540,48 Övriga skulder … Utländska skulder 854 486 587,58 I utländsk valuta 45 798 671,54 I mark -.. coc.c Räntor och övriga inkomster . 13 342 282,69 Kreditförlustreserveringar 36 159 159,09 Eget kapital Aktiekapital 691 920 897,90 Reservfonder . 25 512 895,06 Värderegleringsfond 50 102 652,83 Skattebetalningsfond . Vinst från tidigare år 97 464 056,23 494 112 275,19 57 855 290,77 206 685 084,64 8930 578; — 56 810 758, ,33 28 065 992,74 mk 13 079 028 636,58
Ansvarsförbindelser …ssssseerserees
Henrik Nyberg 1224 838 915,03 5 172 301 117,56 589 261 976,86 1343 225 169,91 52 186 479,3 4 040 998,58 980 713 455,07 126 884 734,3 2 286 482 044,38 107 537 267,12 140 654 972,25 331 397 284,6 338 000 000,— 262 251 431,10 92 464 000,— 18 000 000,— 9 788 790,3 mk 13 079 028 030,5 seerrsara mk 9310 972 122,13
För Förvaltningsrådet E. J. Manner
Finländskt patent:
Förkromning med undertryck
Inom ytbeläggningstekniken har speciellt förkromning förorsakat många praktiska problem. Rätt förbehandling, jämn och spänningslös beläggning utan porer, en arbetsoch miljövänlig process har hittills varit fordringar synnerligen svåra att uppfylla. En ny finländsk patentansökt uppfinning angående ytbeläggning vid undertryck har n visat lovande resultat y»” I ytbeläggningsindustrin uppträder många praktiska svårigheter, isynnerhet vid krombeläggningar.
— Vid förbehandling av ytan som skall beläggas bör man uppnå en tillräcklig ”släthet”, så att beläggningen kan tränga in i fördjupningar (mikrospridning) och så att beläggningen inte blir för tjock på uppstående delar (makrospridning). Vidhäftningen = till grundmetallen bör bli tillräckligt god.
— Beläggningen ska vara av jämn kvalitet, utan spänningar och helt täckande, dvs utan porer, så att korrosionen inte kan nå grundmetallen.
— Beläggningsprocessen bör vara effektiv, arbets- och miljövänlig.
Dessa fordringar har varit synnerligen svåra att uppfylla i samband med förkromning. Emellertid har en ny finsk patentansökan!) angående ytbeläggning vid undertryck i synnerhet med förkromning visat lovande resultat i praktiska prov. Grundliga försök har visat, att den uppfunna metoden som grundar sig på elektrolytisk beläggning vid undertryck, ger en stor mängd oväntade fördelar. Beläggningens kvalitet förbättras avsevärt och den under processen uppkomna vätskedimman binds sedan vid 0,85 atu:s tryck vid den cirkulerande elektrolyten. Då mängden vätskedimma även beror av den använda elektrolyten och strömtätheten är det skäl att, för att uppnå större säkerhet, gå ned till ett större undertryck, dvs ett tryck som är mindre än 0,85 atu.
- Metodutvecklare Taplo Korpi
FORUM 7/7 praktiska prov.
Mest fördelaktigt är, att endast det egentliga processutrymmet har undertryck och att elektrolytlösningen cirkulerar genom detta utrymme. Härvid kan cirkulationssystemet användas till att åstadkomma en lämplig kylning eller uppvärmning. Man kan även använda en utrustning utan cirkulation, varvid lager- och processutrymmena sammanfaller.
Till den nya metodens apparatutrustning hör lagerbehållare för elektrolytlösningen, undertryckeylinder och returbehållare genom vilken vätskan, som rinner från lagerbehållaren till undertryckeylindern kän återföras till lagerhållaren. Returbehållaren kan vara av någon allmänt använd typ, tex i princip liknande den som används som returbehållare i mjölkningsmaskiner. Elektrolytlösningen kan sugas från lagerbehållaren till undertryckeylindern — direkt me hjälp av undertrycket, men den kan också pumpas. Emedan elektrolytlösningen blir het under beläggningsprocessen behövs vanligen kylning. Enligt den nya metoden kan kylningen ordnas tex så, att mellan undertryckeylindern och returbehållaren finns en värmeväxlare, som är kopplad till kylsystemet och till elektrolytlösningens cirkulationssystem. Möjligen behövs kylning även i lagerbehållaren, i vissa fall behövs uppvärmning. För att uppnå önskad temperatur kan lagerbehållaren. förses med lämplig värmeregleringsutrustning. Det mest fördelaktiga är att koppla denna till samma kylanordning som värmeväxlaren i elektrolytlösningens cirkulationssystem. Till undertryckmetodens apparater kan man med fördel koppla flere oliVänd!
Strukturen hos ett hårdkromskikt utfällt med undertryckmetoden. Porerna är små och slutna och når inte igenom beläggningen. Förstoring 500 17