Miljövård lönar sig och ger jobb åt fler

av Birger Halidén Forum 1982-20, sida 14-15, 15.12.1982

Taggar: Teman: miljövård

lånegivning. Och pengar som fåtts till låns av andra får inte slängas bort.

Banken kan under dylika förhållanden bara i undantagsfall — inom ramen för Jagstiftningen — fungera som egentlig riskfinansiär. Företagarens risk kan dock banken minska på olika sätt. Det viktigaste är givetvis att bistå företagaren vid projektbedömningen på så sätt, att ekonomiska bakslag kan undvikas.

Dessutom behöver företagaren hjälp av rådgivande art för att han utan omåttligt stora personliga förbindelser skall kunna utnyttja de garanti- och finansieringsinrättningars stöd, som uttryckligen har grundats för att ta risker.

Sådana är närmast Statsgarantianstal- ten, Exportgarantianstalten och U-områdesfonden.

Professur i företagsamhet

Enligt den rådande uppfattningen är det inte möjligt att med hjälp av utbildning göra en företagare av en människa som saknar medfödda företagaregenskaper. Uppfattningen är otvivelaktigt riktig. Likväl har vissa centrala grupper inom landets näringsliv beslutat att skänka en professur för företagsamhet och ledning av småföretag till Helsingfors finska handelshögskola.

Under det påbörjade decenniet kommer de akademiskt utbildades andel att stiga till en femtedel av hela årsklassen. Det har uppfattats som viktigt, att det åtminstone i Helsingfors finska handelshögskola finns ett utbildningsområde, som kan ge studenterna möjligheter till att få klar och kompetent kunskap om såväl företagsamhetens förutsättningar och risker som om dess möjligheter. Till utbildningsprogrammet kommer uppenbarligen att höra den know how som behövs för företagsledning, speciellt ledning av småföretag. Målet att stärka högskolestuderandenas värdesättning av företagsamhet måste betraktas som värdefullt.

Handels- och industriministeriet har via sin = industridistriktsorganisation under den senaste tiden lyckats locka företagare i stora mängder till sina skolningsaktiviteter. Detta visar, att det — trots farhågorna — fortfarande finns ett brett intresse för företagsamhet och för att starta företag. Detta intresse måste vårdas så att nya företag uppstår. Varje nytt företag — också ett litet — som uppnår förutsättningar för tillfredsställande verksamhet är värdefullt för den egna orten, men också för landets ekonomiska utveckling i stort.

Pauli Koistine 14

Allt fler bevis sammare IN ss franis allt fler be Mö för att kampen mot mi också är ekonomiskt lönande. Dén kan dessutom skap nya arbetstillfällen. ov

Aid S ne . | I tar 100 dollar per ton men ger 140 dollar per ton i from av energi. Den årliga vinsten är 500 000 dollar.

länder. Av analyserna framgår att inte e En av de 22 franska industrier so e För ett par år sedan började UNEP undersöka fördelarna med miljöförbättrande insatser i ett antal OECD nedsmutsning och annan miljöförstöring inget annat är än spill och slöseri med dyrbara resurser.

Aktiva miljöinsatser kan därför ge ekonomiska fördelar och öka produktiviteten förutom att man samtidigt reducerar sjuklighet och dödlighet och förbättrar trivseln.

Enbart underlåtenhet att förebygga nedsmutsning blir dyr för samhället och näringslivet. Varje fat olja som spills i havet kostar minst 1000 dollar att rensa upp. Olyckan i den kemiska fabriken i Seveso i Italien medförd kampanj på sina fabriker i 15 länder under mottot ”Pollution Preventio “e Pays” (Förebyggande miljövård lönar sig). Under 9 månader minskades utsläppen av luftföroreningar med 70 000 ton och av spillvatten med 1,9 miljarder liter. Man sparade 11 miljoner dollar.

bara samhället utan också privata förvandlar sina spillprodukter till företag kan göra stora vinster. Enskilda nyttiga ting är Elfs oljeraffinaderi i industrier uppvisar imponerande resul- Feyzin som tar tillvara utsläppen av tat: kolväte och tjänar 2,2 miljoner e Det schweiziska företaget Ciba- dollar om året. Geigy rapporterar att man genom + North British Distilleries nära Edinhalvering av de förorenande utsläp- burgh i Storbritannien gör kreaturspen från sin produktion har sparat föda av sitt avfall. Avkastningen på 400 000 dollar per år. investeringarna är 100 procent. e Ett återvinningsprojekt i Japan kos- 6 Företaget 3M i USA genomförde en

Misshushållning

Att man kan göra så stora vinster med förbättrat miljöskydd beror på att

Forum 20/82 Forum 20/8 omkostnader på minst 150 miljoner dollar. Att återställa kärnkraftverk på Three Mile Island i USA drar mångdubbelt större summor.

Hälsovård

Luftföroreningarna orsakar skador för stora belopp. I USA anses kostnaderna ligga någonstans mellan 2 och 35 miljarder dollar årligen. I Frankrike beräknades kostnaderna 1978 vara mellan 3,4 och 4,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) enbart för 24 nedsmutsande ämnen. I Sovjetunionen uppskattar man = luftföroreningarnas verkningar i form av försämrad hälsa och produktion till 38 dollar per invånare och skadorna på betesmark och grödor till 130—135 dollar per hektar.

Betydande belopp har redan sparats. Mellan 1970 och 1977 lyckades man i USA åstadkomma en 12-procentig minskning av antalet partiklar i atmosfären och detta väntas reducera sjukersättningarna med 8 miljarder dollar per år. Hur stora utgifterna för denna aktion var är svårt att ange exakt men allt tyder på att förebyggande miljöinsatser lönar sig snabbt.

Fler jobb

Tvärtemot vad man tidigare antagit gör skärpt miljölagstiftning i allmänhet inte fler människor arbetslösa. En del industrier kan visserligen tvingas stänga eftersom de inte uppfyller de nya kraven men i gengäld skapas ofta fler jobb än vad som går förlorade. Den tekniska förnyelsen medför nya arbetstillfällen.

USAs miljövårdmyndigheter redovisar i en undersökning för perioden 1971—81 att nära en miljon jobb skapades genom «miljöskyddskraven. Bortåt 30 nya arbetstillfällen kan ha tillkommit för varje som försvunnit, beräknar man. Norska uppskattningar är försiktigare. Men också i Norge anser man sig ha ersatt varje förlorat jobb med sysselsättning för 1,5—2 peroner.

Man skulle också kunna se fördelarna med förbättrad miljövård i ett globalt sammanhang. Det är inte bara luftföroreningarna som passerar Över nationella gränser. All världens länder är beroende av ett internationellt ekonomiskt system. Misshushållar man med en råvara, exempelvis tropiska skogar, på ett håll får detta ekonomiska konsekvenser för många länder i andra delar av världen.

Under de senaste tio åren har det varit framför allt Europa som insett miljövårdens lönsamhet. Nu kommer turen till resten av världen.

Birger Halldén C 15