Miljövården tar form - också i Finland?

Taggar: Personer: Nils Mustelin & Elisabeth Helander Teman: miljövård

FORU intervju 9 Förvaltningsreformen och lagstiftningen komme e Svaveldioxiden och Östersjön är viktigast ur finländsk synvinke “Den som förorenar skall betala” — OECD:s principbeslut

Miljövårdsdebatten kom sent igång i vårt land, men när den väl gjort det, har den varit översvallande livlig. Har uppvaknandet lett till någonting konkret eller är det fortfarande bara prat? Hur står det till på det administrativa planet? Hur med lagstiftningen? Forum har frågat två som vet: Fildr Elisabeth Helander vid Delegationen för miljövård och fildr Nils Mustelin vid Nordforsks miljövårdssekretariat.

be

Miljövå

Oo

Tidigare var de två miljövårdsdoktorerna arbetskamrater, vid Nordforsk, nu är dr Helander ”utlånad” till det statliga organet underlydande statsrådets kansli — ett tillfälligt rådgivande organ i väntan på den kommande lagstiftningen och administrativa reformen. Delegationens medlemmar representerar olika områden och politiska grupper och ägnar sig främst åt planering av det kommande arbetet. Dr Helanders titel är därmed närmast ”planerare”. Och en planerare som inte kan dölja en viss otålighet — I budgeten för i år finns ett anslag för inrättande av en central miljövårdsförvaltning knuten till inrikesministeriet. Men den lag som skulle reglera dess ställning och arbete förföll med riksdagsupplösningen och följden är att vi fortfarande har bara ett organ utan verkställande befogenhet, men trots det ärenden som skulle ankommna på flera olika ministerier. Situationen är ohållbar. Och den är också ohållbar därför att luft- och bullerskyddet, som jag närmast sysslar med, är kolossalt underbemannat, I Sverige sköts dessa frågor av 15 akademiskt utbildade anställda…

Nya lagar på kommand — Luft och buller: det gäller både arbetsmiljöfrågor och dessutom boende- och fritidsmiljön och är därmed en väsentlig del av hela miljövårdsproblematiken. Ett begrepp om proportionerna ger uppgiften att ca 100 000 arbetare är utsatta för buller över maximigränsen för det som borde vara tillåtet. En statlig kommitté begrundar en luftvårdslag och en bullerbekämpningslag.

— På vattenvårdssidan är det bättre ordnat: vattenstyrelsen är energisk och vattenlagen är bra i princip om också trög i

Elisabeth Helander e Situationen är ohållba e Delegationen för miljövård har väldig aktivitet I relation till resurserna.

e Går Stockholmkonferensen i stöpet av politiska orsaker?

Forum 6/7 e Finland idag enda landet i Norden utan etablerad miljövårdsförvaltning.

e Nordforsk initierade OECDs luftvårdsprojek e NRs kontaktorgan snabbt med konventionsförsla praktiken. En speciell kommitté arbetar med att göra den smidigare. Ytterligare kommittéer utreder behovet av rekreationsområden och en reform av byggnadslagen. Det händer faktiskt hemskt mycket, men allt är beroende av förvaltningsreformen, som sitter fast hos de politiska beslutsfattarna.

Nordforsk, NRs kontaktorgan, Finlands Akademi, OECD

Också på forskningssidan händer det mycket, framhåller dr Mustelin — Tre av de fyra specialprogram som Finlands Akademi pioriterar i sitt nyss publicerade forskningsprogram hänför sig till miljövården. Där är miljövården som helhet, utnyttjandet av naturresurserna samt hälsovårdsforskningen. Också det fjärde, samhällets strukturproblem, har naturligtvis nära anknytning till mänskans miljö. Forskning behövs i stor omfattning isynnerhet i fråga om exempelvis kemiska ämnen och normerna för dem.

— Än så länge är emellertid arbetsfördelningen inom forskningen tämligen oklar och man vet inte om det är akademin eller det nya organ som dr Helander talade om, som skall ta ansvaret för det hela. Nordforsk åter är det gemensamma nordiska organet som primärt försöker åstadkomma forskningssamarbete på hela det teknisk-vetenskapliga området, inte bara miljövården. Men eftersom miljövårdssekretariatet är placerat i Helsingfors, har den sidan av Nordforsks verksamhet tilldragit sig speciellt intresse här.

— Det allra viktigaste är att få fram lagstiftningen. I den utredning som Nordforsk på anmodan av Nordiska Rådets socialpolitiska utskott gjorde 1968 rörande samarbetet inom Norden på detta område visade det sig att den största bristen

Forum 6/7 den tar form — också i Finland är att den administrativa strukturen är svagt utvecklad och brokig. Då var den bäst i Sverige, medan Danmark och Finland var rena u-länderna. Detta väckte en hel del uppseende, speciellt i Danmark där inom kort ett ”föroreningsråd” tillsattes — Nordforsks utredning och en därpå grundad rekommendation från NR tog skruv genast. Också i Finland kom frågan samtidigt upp.

— Ett annat konkret framsteg är att regeringarna i Norden 1970 tillsatte det ”Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor” på hög administrativ nivå och med huvudvikt på föroreningsproblem, Den klassiska naturvården har alltså här blivit ett mera perifert område.

— Detta kontaktorgan rekommenderade i fjol Nordens regeringar att skärpa och samordna reglerna för bilavgaser (eftersom ECE:s regler, som numera gäller inom EEC, anses vara alltför milda). Kontaktorganet ville också att Finland skulle ansluta sig till de övriga nordiska ländernas rekommendation rörande förbud mot överljudsflyg samt rekommenderade ett medlemsförslag i NR om en nordisk miljöskyddskonvention som bla skulle utgå från en strävan att vid begränsning av utsläpp likställa grannarna med det egna landet. Dessutom borde man eftersträva harmoniserade utsläppningsnormer i Norden.

— Inom NR är man belåten med att kontaktorganet så snabbt har följt upp initiativet till en dylik konvention och arbetar på lagstiftningen. Därutöver har organet behandlat avfallsfrågor, Öresunds-Östersjöproblematiken, informationsförmedlingen samt samordningen av undervisningen inom miljövårdsområdet.

— Nordforsks relation till kontaktorganet har varit att aktiv delta i dess arbete som sakkunnig. Och vi har fått till stånd Forts. på sid. 1 15