Milöpolitiken under luppen: kostnadsjakt och omvärderingar

av Leif Bergström Forum 1993-06, sida 28, 29.04.1993

Taggar: Orter: USA Teman: miljöpolitik

OVER HERE

Leif Bergström/New York

Miljöpolitiken under luppen: kostnadsjakt och omvärderingar

Vetenskapsmän, politiker och byråkrater säger i USA att landets miljöpolitik de senaste 15 åren blivit allt mer missriktad. Resultatet är ett slöseri av miljarder dollar för att skydda invånarna från miljögifter som inte längre anses särskilt farliga.

en nya revisionismen i miljöfrå gorna drivs av en ökande vred bland jordbrukare, egnahemsägare och skattebetalare, som ser kostnaderna för miljömyndigheternas regler — utan att bli övertygade om fördelarna. Politiker och akademiska experter ser dessutom att dessa ansträngningar tar så stora resurser att inte mycket blir över för problem många av dem anser viktigare. Växthuseffekten och ozonlagrets uttunning, regnskogens försvinnande anses innebära väsentligt större risk för väseniligt fler människor.

Dyr försiktighet?

Industriledare har länge kritiserat gränsvärden för tillåtna mängder av vissa kemikalier I utslöppen från fabriker. Sådana invändningar viftades dock lätt bort som uttryck för egna vinstintressen.

Men nu söger experter att många av 1970- och 80-talens regler styrts mer av opinionens tillfälliga panik än av välgrundade vetenskapliga rön. Politiskt finner denna syn ökande stöd inom båda de stora amerikanska partierna.

Som guvernör i Arkansas klogade Bill Clinton över att en federalt beslutad rengöring av en kemiskt förorenad plats kostat 25 miljoner USD, ca 150 miljoner mark, men bara resulterat i missnöje och höga juristräkningar.

28

Flexibilitet behöv — Presidenten är medveten om dilemmat. Vi måste vara öppna för förändringar. Det här är inte ett område där en lösning kan slås fast för evigt, säger president Clintons nytillträdda chef för miljövårdsverket EPA.

En anledning till den tilltagande kritiken mat flera program är att ansedda vetenskapsmän ifrågasatt att en del av de ämnen som för bara några år sedan utsattes för stränga gränsvärden är så farliga som man tidigare trott. Till en del är detta resultatet av en utbredd skepsis över värdet ov de djurförsök där råttor och möss utsatts för höga doser av ifrågasatta ämnen och uppkomsten av cancer eller andra sjukdomar extrapolerats till att innebära förmodade risker för människor.

Så ifrågasätter det amerikanska miljövårdsverkets egen laboratoriepersonal nu riskerna hos bannlysta ämnen som dioxin, DDT och sackarin.

Lagar behövs, men…

Deltagarna i den seriösa debatten är eniga om nödvändigheten av stora delar av det lagsystem som styr miljöpolitiken. I många fall anses det också ha varit framgångsrikt. Så prisas de första lagarna som syftade till att rena de synli ga utsläppen från industrin, liksom tidiga regler för vattenreningsverk.

Men under de senaste 15 åren har regelfloran växt. Ibland har resultaten blivit sådana att de på vilket annat område som helst skulle kallas skandaler. € 1982 upptäcktes otillåtet höga doser av dioxin, som spritts tillsammans med olja för att binda dammet på grusvägarna i staden Times Beach. De 2 240 invånarna evakuerades, tillfartsvägarna spärrades och försågs med varningsskyltar. Kostnaden beräknas till 37 miljoner USD. För två år sedan medgav den ansvarige för evakueringen att han begått ett misstag sedan nya studier visat ott dioxin inte alls var så farligt som han tidigare förmodat Ö USA lade under 1980-talet ned 15—20 miljarder USD på att avlägsna asbest från skolor och offentliga byggnader. För tre år sedan fann EPA att resultatet varit det motsatta från vad det avsett — avlägsnandet frigjorde skadliga asbestfibrer som annars skulle förblivit förseglade i väggar och tak, Ny praxis är att låta asbesten vara, om den inte skadats.

9 Sedon stadsdelen Love Canal i Niagara Falls evakuerats efter att ha förorenats av industriellt utsläpp skapades strikta lagar, som enligt flera experter utgör det mest skriande exemplet på missriktade resurser. Ett exempel: Staten Ohios huvudstad Columbus beslutade utvidga en parkeringsplats, men tekniker fann att marken på en tilltänkt oanvänd tomt innehöll små mängder miljögifter. Enligt federala regler skulle staden tvingas gräva upp en miljon kilo jord för att rensa det från något kilo giftiga ämnen, samt sända alltsammans till en förbrönningsanläggning i Texas och installera mätare som under de kommande 23 åren kunde slå lorm om gränsvärdena på tomten plötsligt översteg det tillåtna. Kostnaden beräknades till 2 miljoner USD, ca 12 miljoner mk. Det tyckte borgmästaren och många skattebetalare var att överdriva när det gällde en parkeringsplats.

Förebygga eller återställa?

Columbus har utfört egna studier, som ivrigt beställts av samhällen tvärs över USA som på motsvarande sätt ställts inför oväntade val. I januari sände 124 ov landets borgmästare ett öppet brev till president Clinton “Det är inte bara det att vi ibland betalar för mycket för miljövård, det står också klart att vi tagit itu med fel problem av fel skäl och med felaktig teknik.”

Etablerade miljövårdsorganisationer ser allt detta som ett försök att av ekonomiska skäl minska garden mot föroreningar. Det är bättre att vara försiktig i överkant än att i efterhand behöva erkänna riskernas allvar.

Men ett växande antal politiker och experter ifrågasätter om landet har råd att återställa förorenad mark till det skick som kanske skulle fodras av en lekplats, oberoende av vilken användning marken kommer att få. LJ