Mindre energiförbrukning

av Carl Haglund Forum 2011-12, sida 20, 20.12.2011

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2811

Carl Haglund är europaparlamentaril och ekonomie magister från Hanken.

Iinare energiförbrukn

CARL HAGLUND Il BRYSSEL Den Europeiska unionen har satt som mål att energiförbrukningeni Europa skall minska med tjugo procen fram till år 2020. Åtta år kvarstår och med den här takten kommer energiförbrukningen inte ens att minska med tio procent tills målet skall vara uppfyllt. EU-kommissionen har beslutat att kavla upp ärmarna och föreslår ett direktiv för energieffektivitet. Förslaget täcker hela energikedjan från energiproduktion till distribution och kommer att ha en inverkan på den offentliga sektorn, energiproducenter, företag och hushåll.

En effektivare energianvändning är bra för miljön samtidigt som det sparar pengar. Europa är i dag mer beroende av importerad energi än någonsin tidigare, samtidigt som energipriserna har stigit i stadig takt. Ett viktigt steg i den europeiska energipolitiken är att öppna upp den inre marknaden för energi. Det här skulle göra Europa mindre beroende av elimport, öka konkurrensen och sänka priserna. För att det här skall bli verklighet krävs ett förenat elnät och gemensamma regler om energiförbrukning och elförsäljning. Det aktuella direktivet stärker dessa gemensamma regler.

Energiförbrukningen i byggnader kan som känt minskas genom renoveringar och ny teknik. För många hushåll och företag är det dock inte nödvändigtvis klart vad energiförbrukningen består av. Direktivförslaget vill därför ålägga energibolagen att använda sig av avancerade mätare för att ge kunden mer specifik information om energiförbrukningen. Större företag åläggs i sin tur att göra en revision av deras energianvändning vart tredje år för att bli mera medvetna om sin förbrukning.

Tolv procent av alla byggnader i EU är offentligt ägda. I det aktuella direktivet föreslår man ett enormt renoveringstalko där alla offentligt ägda byggnader över 250 kvadratmeter skall renoveras i en takt av 3 procent per år tills de uppfyller en minimini vå för energieffektivitet. Kommissionen vill också införa nya krav på hur nya elproduktionsanläggningar för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla skall byggas och var de industrianläggningar som producerar avfall i betydande mängder skall placeras.

De aktuella förslagen är ambitiösa och strävar efter att Europa skall nå ett mål man gemensamt har enats om på EU-nivå. Samtidigt står det klart att många av förslagen stöter på motstånd av så väl principiella som ekonomiska orsaker. Den stora renoveringsvågen för de offentliga byggnaderna blir ingen billig affär. I en tid då den offentliga ekonomin i Europa är extremt ansträngd kan det vara svårt att uppbåda den renoveringstakt som kommissionen eftersträvar. Samtidigt är det bra att minnas att stora renoveringsprojekt skapar arbetsplatser och stimulerar ekonomin. Kommissionens ambition om att komma åt planläggning och markanvändning har inte fått ett speciellt gott bemötande. Av hävd har den här typens frågor avgjorts nationellt. Riksdagen anser förslaget till den här delen strider mot unionens så kallade subsidiaritetsprincip, där man enats om att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Ifall en tredjedel av medlemsländerna går ihop och anmärker att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen tvingas kommissionen att se över direktivet.

Personligen har jag en hel del invändningar mot direktivet. Samtidigt bör vi nog acceptera att energianvändningen inom alla samhällssektorer bör minska och därför ska vi göra det bästa av direktivet genom goda ändringsförslag. Tanken är att Europaparlamentet skall rösta om direktivet nästa vår, men mycket arbete kvarstår innan vi nått dagen då vi får trycka på den gröna eller röda knappen i plenisalen i Strasbourg. Det som står klart redan nu är att direktivet ger upphov till debatt och kritik men även stora möjligheter för både miljön och ekonomin.

ke ”Den stora renoveringsvågen för de offentliga byggnaderna blir ingen billig affär. I en tid då den offentliga ekonomin i Europa är extremt ansträngd kan det vara svårt att uppbåda den renoveringstakt som kommissionen eftersträvar.”