Mindre nyproduktion - men stabilare priser
av Bjarne Nyman Forum 1981-18, sida 08-09, 18.11.1981
Taggar: Teman: bostadsmarknaden
“Utvecklingen på bostadsmarknaden: — -—
Mindre nyproduktion -men stabilare priser
Efterfrågan på stora bostäder i radhus och höghus har gått ner. Folk är nuförtiden mera intresserade av kvalitetsfrågor — bra läge och trevlig omgivning — än av antal kvadratmeter. Egnahemshusalternativet lockar, men drömmen är inte lätt att förverkliga.
eÖ De flesta finländare vill helst bo i egnahemshus. Det här bekräftas av många undersökningar som gjorts. På andra plats kommer radhusboende. Höghusen uppfattas vanligtvis som ett alternativ i brist på bättre — ett alternativ som bättre passar plånboken än smaken.
Under strukturrationaliseringens vildaste år byggdes det i vårt land mest höghusbostäder. Nu kan man skönja en klar svängning mot småhus och egnahemshus.
År 1980 utgjorde småhusen 54 procent av bostadsstyrelsens belånade nyproduktion. Egnahemshusens motsvarande andel var 33 procent. På basen av erfarenheter från andra länder kan man uppskatta, att småhusens andel av den totala bostadsproduktionen stiger till ungefär 70 procent under de närmaste åren.
Ett mellanalternativ har också dykt upp. Folk som kanske inte har råd att skaffa sig en radhuslägenhet — för att inte tala om ett egnahemshus — väljer gärna sin bostad i ett lågvåningshus. Det är ett våningshus med kanske tre våningar och ett tjugotal lägenheter.
Minskar egnahemsbyggandet trots allt?
Det är lätt att önska sig ett egnahemshus. Att sedan kunna förverkliga sin dröm är ofta betydligt svårare. På bostadsstyrelsen uppger man, att ansökningarna om lån för egnahemshus för år 1982 har minskat med ungefär 13 procent i jämförelse med ansökningarna för i år. Synligast har minskningen varit i Kymmene och Mellersta Finlands län, där vi kan notera en 30 procentig nedgång.
8
Orsaken till att ansökningarna har minskat i antal är inte utredd, men kan tänkas bero på strängare begränsningar rörande användning och försäljning v 3r+k 88, m? = luc sd 1 (EET i H ; [ K vf Nedrevåningen — ||. 7 Övrevåningen
Småhusens andel av den totala bostadsproduktionen förväntas inom den närmaste framtiden stiga till 70 procent. Folk koncentrerar sig numera på kvalitet i stället för kvadratmetrar.
Bostadspolitiker och -finansiärer samlas med jämna mellanrum till diskussion om gemensamma angelägenheter. På bilden Seppo Konttinen, styrelseordf i OKO, överdirektör Teuvo Ijäs, minister Eino Uusitalo, bankdir Erkki Vartiainen och VD Pertti Linnokari bostadslånen förutsätter en egen användning i åtminstone 27 år De höjda byggnadskostnaderna, tomtbristen och vissa svårigheter för företagsverksamheten kan vara andra orsaker.
Lång återbetalningstid hjälper inte
För att hjälpa unga människor att skaffa sig sin första bostad har det på sina håll ställts krav på att återbetalningstiden för de statliga bostadslånen skulle förlängas. Nu har så också skett — men kanske inte i den utsträckning man väntat sig.
– I budgetförslaget för nästa år har man kommit överens om att förlänga återbetalningstiden med endast några år (tidigare 25 år och 10—15 år, nu 27 år och 18 år). En längre förlängning skulle ha haft enbart marginell inverkan på boendeutgifterna. Det här visar våra beräkningar, uppger överdirektör Teuvo Ijäs på bostadsstyrelsen.
— Den fördel låntagarna skulle erhålla via en kännbar förlängning av återbetalningstiden är liten i jämförelse med den ökade belastning förlängningen skulle medföra för statsmakten, säger Tjäs.
Lugnare prisutveckling på bostadsmarknaden
I medlet av 1979 kunde noteras en kraftig höjning av bostadspriserna i allmänhet. Det rörde sig om stegringar på 20 procent och mera. Fastighetsförmedlarna pratade omen ”boom”.
— Men det är uppenbart, att prisutvecklingen på bostadsmarknaden nu håller på att lugna ner sig, säger VD Pertti Linnokari på Andelsbankernas Fastighetscentral Ab (Osuuspankkien Kiinteistökeskus Oy).
Vilka var då orsakerna till boomen == Det finns två orsaker, säger Linnokari. För det första kom energikrisen 1974—-75 att innebära en sänkning av bostädernas realpriser. Den senaste högkonjunkturen gjorde egentligen ingenting annat än förpassade priserna till deras normala nivå.
= Den andra orsaken står att finna i det
FORUM 18/81
Radhuslägenheterna utgör ett populärt alternativ för bostadsköparna. Oftast är det fråga om att byta ut en höghuslägenhet mot en radhuslägenhet. Få människor köper radhuslägenhet direkt.
Radhusen erbjuder fina möjligheter till arkitektoniska experiment. Lägenheterna på bilden finns i Råby (Vanda) och förmedlas av Sparbankernas Fastighetsförmedling Ab.
faktum att försäljarna av bostäder hade högre förväntningar under högkonjunkturen. Klimatet på bostadsmarknaden var optimistiskt (också bland köparna) och bostädernas priser kunde följa den allmänna prisutvecklingen.
— Men visst kan vi redan nu märka att priserna på nya bostäder är så pass höga, att de flesta inte har råd med dem. Det här gäller speciellt stora lägenheter i radhus och höghus, säger Linnokan. Det finns redan nu en reserv färdigställda men osålda bostäder av den här typen.
Regionala skillnade — I Helsingfors-regionen är bostäderna klart dyrare än på andra håll i landet. Nya radhus- och höghuslägenheter har fördyrats med ungefär 20 procent på ett år.
FORUM 18/81
Prishöjningen för begagnade bostäder har dock varit mindre, säger Linnokari.
När det gäller prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan man notera förekomsten av regionala skillander. Tex i Lahtis, Kuopio och Seinäjoki har prisnivån på bostäder stigit mycket snabbt. Å andra sidan kan vi också notera orter med prishöjningar som klart understiger den allmänna 20 procents linjen. Det här gäller tex Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Joensuu.
Fastighetsskojarnas tid är förbi
I svunna tider fanns en yrkesgrupp som gjorde stora pengar på folks behov av tak över huvudet. Enligt VD Linnokar finns det inga fastighetsskojare längre.
— Personligen tror jag att bankerna engagemang på fastighetsförmedlingens område har hjälpt till att reda upp situationen. Bankerna idkar en kontinuerlig verksamhet för kundernas bästa. Vi har helt enkelt inte råd med att göra kunderna besvikna i fastighetsaffärer, säger Linnokari.
Tidigare kunde en fastighetsskojare gona sig på det faktum, att bostadsköp skedde mycket sällan. Kunden var en engångsbekantskap. Så är det inte längre — och speciellt inte i det fall att en bankkedja handhar förmedlingen.
Livskvalitet — inte enbart storlek
Direktör Torsten Cavonius på Sparbankernas Fastighetsförmedling Ab håller med sin kollega VD Linnokari om att det nu har skett en avmattning av prisboomen.
— Under år 1980 steg priserna på gamla bostäder i Helsingfors-regionen med 22,5 procent. Under första halvåret 1981 har prishöjningen varit endast 8 procent, konstaterar direktör Cavonius.
— Utbudet av bostäder är visserligen större idag änefterfrågan, men inte kan man säga att vi skulle ha någon reserv att tala om, säger Cavonius. Åtminstone ingen reserv av samma storleksklass som i slutet av 1960-talet.
— Snarare är det fråga om fel typ av bostad i fel stadsdel eller bostadsområde. Folk koncentrerar sig numera mera på kvalitetsfrågor, storleken på bostaden spelar kanske inte så stor roll längre, menar Cavonius.
Bostadsstyreisens statistik över låneansökningarna för egnahemshus visar, som sagt, en nedåtgående trend för nästa år. Det här behöver i alla fall inte betyda, att byggandet av egnahemshus skulle minska. Tvärtom kan man anta, att den fria finansieringen av små- och egnahemshus har ökat.
— Men det finns ingen statistik över ”hård valuta” byggandet. Därför är det omöjligt att i det här skedet säga någonting definitivt om huruvida egnahemshusbyggandet är på uppåt- eller nedåtgående, säger Cavonius.
På experthåll är man överens om att bostadsproduktionen i framtiden kommer att avta. Bostadsytan per person har nämligen redan nu uppnått en fullt acceptabel nivå och folk kommer förmodligen att ägna större uppmärksamhet åt kvalitetsfrågor i stället för kvadratmeterfrågor. Bostadens läge och miljöfaktorer kommer sannolikt att betyda mycket.
IT och med att den totala produktionen av bostäder minskar, kommer statens roll som finansiär att öka. Det här beror på att minskningen främst kommer att beröra det s k hårdvalutabyggandet.
Inom den närmaste framtiden kommer man också från statsmaktens sida att se över fastighetsförmedlingen och konsumentskyddet på detta område.
Bjarne Nyman ( 9